Namn: Ëarmelindo Anarórë
Kön: Man
Ålder: ca 5000 år
Längd: 203 cm
Tyngd: 85 kg
Ögonfärg: Gröngyllene 
Hårfärg: Gyllenblont långt hår
Födelseort: Estharon i Tarnaq
Folkslag: Högalv
Lojalitet: Nela’thaënas
Civilstånd: –

”Åt detta log Ëarmelindo bara och nickade. ’Givetvis, om du önskar så får du gärna komma med oss.’ Han hade en behaglig stämma, som var varken mörk eller ljus. Men alven själv tycktes utstråla en inre värme och ett inre ljus som var svårt att sätta fingret på. Han böjde huvudet lätt för Celírion i en hälsning, och Celírion log försiktigt men osäkert tillbaka. Den äldre alven fascinerade honom innerst inne, och han undrade hur gammal denne var för han kunde se i ljuset i Ëarmelindos ögon att han var mycket gammal.”

Biografi

Eärmelindo har sett hela alvernas resa från att födas i riket Tarnaq, till att ha lämnat det och grundat sitt egna rike i Nela’thaënas. Hans långa år har gjort honom till en väldigt respekterad medlem av det alviska samhället. Däremot har han alltid hållit avstånd från politiken, och inte varit en del av drottningens råd förutom då han blivit tillfrågad om sin åsikt i olika frågeställningar.

På grund av sina speciella förmågor att kunna läsa av folks känslor och sinnen har han istället utsetts till huvudstaden Dal’elaths beskyddare. De som vill gå in i staden måste träffa honom först, och han bedömer om de har ett rent hjärta och rena avsikter nog att stiga in i staden.

Eftersom han alltid haft naturen väldigt nära hjärtat har han också utsetts till huvudstadens trädgårdsmästare. Han överser och vägleder arbetet med att hålla stadens naturliga element, så som trädgårdar och parker i bästa möjliga skick, och allt han rör tycks blomstra och frodas.

Bakgrund

Ëarmelindo föddes som en av de första alverna i riket Tarnaq i första tidsåldern. Hans mor var en av väktarna från världsberget Alanthië som bosatt sig i huvudstaden Estharon och far var en av Tarnaqs historiker, en lärd och vis man.

Han älskade som barn och i sin ungdom att vandra omkring i Estharon och de omkringliggande städerna i det vackra riket, och speciellt fann han att han älskade naturen, skogar, ljus och hav. Med tiden lärde han sig att sköta naturen som få, och medan han lärde sig mycket av sin far låg hans hjärta i att sköta trädgårdarna i den vackra staden, samt att röra sig ute i naturen. Han blev en jägare, en vildmarksman, en trädgårdsmästare och mycket mer. Han lärde sig även att hantera vapen, men senare började han fokusera allt mer på det liv hans far även hade – kunskap och böcker.

Medan århundradena gick och de första alverna åldrades utan att dö blev klyftan mellan dem och människorna i Tarnaq allt större. Slutligen ledde detta till beväpnade konflikter bland de som ville förgöra eller jaga bort alverna ur riket. Detta våldsamma möte gjorde Ëarmelindo väldigt fundersam, tillbakadragen och konfunderad, men speciellt påverkades han eftersom han älskat en kvinna som dog i dessa våldsamheter mellan alver och människor. Det lämnade för evigt spår i honom. Han var bland de första som förespråkade att alverna skulle lämna Tarnaq, och följde alvernas ledare Thaldenir som senare blev deras kung i det nya skogsriket Nela’thaënas.

Med tiden utvecklade han även den mycket ovanliga förmågan med telepatisk kommunikation, en förmåga som uppenbarat sig främst bland ett fåtal av de äldsta alverna. Detta innebär att han kan tala i andras huvuden utan att använda sin röst, och har lätt för att läsa andras tankar och förstå folk samt deras avsikter.

Han har hållit sig utanför politiken i landet, och alltid varit en neutral part i konflikter som på diplomatisk väg försökt lösa problem som uppstått. Som trädgårdsmästare och väktare över huvudstaden Dal’elath är han en alv som är högt uppskattad och respekterad av de flesta.

Utseende

Han var lång, och stilig, med gyllene långt hår, gröna ögon, och var smal men samtidigt lätt muskulös. Den här dagen var han klädd i en vit och röd klädnad med gyllene broderier. 

Personlighet

God, stolt, vänlig, rättvis, hjälpsam, omtänksam, mystisk, något frånvarande. Väldigt lugn och tålmodig, blir nästan aldrig arg.

Familj

Eärmelindo har ingen familj som längre lever.

‘Har du älskat någon, av hela ditt hjärta… Så mycket att du kunnat göra vad som helst för den personen?’ Frågade hon sakta, och utan att rodna förvånande nog. Men kanske var det av den anledningen att Estenniel så gärna ville veta, för hon var ändå säker på att Ëarmelindo gjort detta och samtidigt var hon lite road av sin egen fråga. Hon lätt precis som en kärlekskrankt ung flicka, som ställde frågan till sin bror eller annan nära bekant person. Samma fråga som många andra ställt äldre personer som Ëarmelindo.

Ëarmelindo suckade lätt över frågan, och satt stilla och tyst en stund och verkade försvinna till tider långt bort. Tystnaden varade länge, och värmen som alltid fanns om honom verkade försvinna och ersättas av något annat. Han såg bort, med en hand på bordet och den andra i sitt knä, där han satt.
’Ja. Länge sedan, men Tarnaqs mörka hand tog henne.’ Sade han, känslolöst och nästan bittert

Egenskaper och förmågor

Eärmelindo är en duktig magiker, och kan hantera vapen även om han värderar sina diplomatiska förmågor över vapenkonst. Han är en som kommer överens med de flesta, som har en slags lugnande aura runt omkring sig. Ëarmelindo är en av de äldsta alverna och kan således använda telepatisk kommunikation och tala till andra i deras sinnen, samt lätt läsa av folk och förstå deras sanna avsikter. Han kan även kommunicera med vissa djur och med naturen. Hans mer världsliga egenskaper är hans förmåga att sjunga och spela flöjt. Han är även väldigt välutbildad och intelligent.

Svagheter

Svagheter han har kan möjligen vara viljan att se det goda i allt. Således kan han tyckas lite blåögd och kanske för mild ibland. För det mesta är han lugn och tålmodig, men då han tappar humöret är han som en storm. På grund av sin ålder kan han också verka lite disträ och frånvarande.

”’Det räcker, Erdemir!’ Ëamelindo lät inte arg, eller förbannad, men allvarlig och hård och hans starka röst fick Erdemir att rycka till och nästan rygga tillbaka. Likaså fick de alla att ryckas ur sina tankar och alla vände de sin blick till alven som tog sig förbi alla där för att komma fram till hjärtat av uppståndelsen. I den stunden kände sig Erdemir väldigt liten där inför den ståtliga alven, och de gjorde alla andra där med. Ëarmelindos blick, som tycktes bära en inre flamma gick mellan Estenniel och Celírion, till Erdemir och sedan till de omkring honom, innan han såg på Erdemir igen.

’Ge er av nu, här finns inget mer att se.’ Och även om han talade lugnt, lydde folk honom, och började vandra därifrån och fortsätta med sitt. Erdemir stod kvar en stund och stirrade skräckslaget på Ëarmelindo, som om han sagt något till honom som ingen annan kunde höra, innan han långsamt vände sig om och hastigt vandrade därifrån. Det gick rykten i skolan om att Ëarmelindo hade kraften att tala till andra i deras sinne, utan att någon annan kunde höra. Och om han kunde det, skulle ingen annan få reda på vad han sagt eller visat till Erdemir om inte denne skulle berätta det en dag.”

Länkar till rollspelstrådar

TBA

Spelas av: Amdir

Namn: Arand
Kön: Man
Ålder: 47 år, född 1374 TT
Längd: 187 cm
Tyngd: 80 kg
Ögonfärg: Gul
Hårfärg: Vit
Födelseort: Elfdell
Folkslag: Människa
Lojalitet: Grå gillet
Civilstånd: Ogift

Biografi

Arand av Elfdell föddes i en liten by på Karms landsbygd. Som liten blev han antagen av det mytomspunna och mystiska Grå gillet där han tränades till att bli en professionell monsterjägare. Efter att hans utbildning var färdig har han främst rest omkring i världen och utfört uppdrag på olika orter.

Bakgrund

Arand föddes i den lilla byn Elfdell i Karm. Då han bara var några år gammal förstördes hans by som en av många i en en landstvist mellan två av Karms större Hus. En man vid namn Eremas från Grå gillet som befunnit sig i byn på ett uppdrag fann Arand i byns aska, och tog med honom till Grå gillet för att tränas och bli en monsterjägare själv. I deras huvudkvarter tränades han tills han var gammal nog att ta egna uppdrag.

Under åren har han gjort ett namn om sig och varit involverad i diverse viktiga politiska händelser som en bakgrundsfigur.

1392 TT var Karmanerna oroade över antalet häxor, varulvar och vampyrer som hade åskådats och rapporteras kring Gröndal. Vad som pågick där var ett krig mellan olika släkten som maskerat sig som människor, men som i själva fallet var vampyrer och varulvar, med en olaglig häxring som var i händelsernas centrum. Aetas Saelorian blev bortrövad av häxringen om kände till hemligheten om Saelorian som ett vampyrsläkte, och ville hämnas för de hade alla blivit utsatta av vampyrer genom våldtäkt, misshandel och annat våld. För de dödsoffer som vampyrerna tog i hemlighet i området fick häxorna skulden, som annars främst hjälpt med sjukdomar och örtlära, och brändes bland annat på bål. Monsterjägaren Arand räddade Aetas Saelorian från häxringen, och med den influens han fick genom sitt agerande lyckades han hindra vampyrerna från att dräpa häxringen. Han bildade en nära relation med en av häxorna vid namn Iris, som han reste tillsammans med i flera år.

1406TT var en demondyrkande kult aktiv i Iselems huvudstad Thel Shaen, och flera personer blev besatta av demoner. Arand hjälpte till att driva ut demonerna och finna de skyldiga. Då det framkom att en högt uppsatt adelsflicka som var väninna till den då 6 år gamla prinsessan Sera Tenír kallades han till palatset för att driva ut demonen ur den lilla flickan. Det visade sig vara en mäktig demon som inte lät sig fördrivas, och i sitt maniska tillstånd dödade den besatta flickan flera av de som var närvarande i palatset. Till sist vände sig den besatta flickan mot monsterjägaren, och Arand hade inte något annat val än att dräpa flickan, till hans bestörtning. Då flickans kropp dog tog demonen istället över Sera Tenír, och det var då det visade sig att hon hade starka magiska krafter för hon lyckades förgöra demonen instinktivt.

Under Karms inbördeskrig 1410TT var Arand närvarande på slaget som skedde utanför Hannadon mellan hus Thaldwin och hus Valmont, innan staden i sig själv intogs där han deltog i att fördriva de vandrande döda ur staden. Under denna period vann han Kung Sandor Thaldwins förtroende.

År 1421TT fick Arand i uppdrag att dräpa demonen Ayperos av kung Sandor Thaldwin under Karms offensiv mot staden Loradon som Ayperos och hans styrkor tagit över. Arand och Maeve Ulfhedna arbetade tillsammans och nådde Ayperos innan staden förstördes, och medan de lyckades såra demonen lyckades han fly staden. Just nu letar Arand efter Ayperos för att slutföra sitt uppdrag.

Utseende

Arand har vitt hår och kattögon vars pupiller smalnar i solsken och blir större i mörker. Denna egenskap till mörkerseende är ett resultat flera mutationer med hjälp av magi och alkemi som många vid Grå gillet fått genomgå. Om man kan se förbi de många ärr han bär på kroppen och i ansiktet är han en relativt stilig man. Han är rätt lång och slank, men hans hårda träning och fysiska arbete har gjort honom muskulös.

Det är sällan man ser Arand klädd i något annan än förstärkt läder, med sina svärd på ryggen och annan mundering som passar sig för strid.

Illustration av Maeve (Denise Roos)

Runt halsen bär han alltid Grå gillets vapen som ett halsband, som visar omgivningen att han är en professionell monsterjägare, och styrker den auktoritet och kunskap som gillet kan erbjuda genom sina tjänster.

Illustration av Johan Sundman

Personlighet

Trots att han utåt verkar kall och hård, finns det ett hjärta någonstans där bakom den kalla fasaden. Han hjälper sällan utan betalning för sitt arbete, men trots det lämnar han inte de som är i verklig nöd utan hjälp.

Familj

Arand minns inte mycket om sin familj från Elfdell, och har inte besökt platsen efter att han togs upp av Grå gillet. Viktiga personer i hans liv är därför de som han vuxit upp med, såsom hans mästare Eremas.

Egenskaper och förmågor

Arand är en välutbildad hexer med skickliga stirdskunskaper då det kommer till svärd. Han besitter även, liksom alla hexers, lite magisk kraft och kan utföra enkla besvärjelser. Hans kattögon ger honom mörkerseende och hans mutationer under sin utbildning gör honom speciellt härdad och uthållig mot skador. Har god kunskap om örter, drycker och läkemedel. Och så klart som professionell monsterjägare vet han väldigt mycket om monster, demoner, det ockulta, förbannelser och hur man häver dem.

Svagheter

Arand är en man som står väldigt hårt för sina principer, och har svårt att hålla tyst då han borde. Mer än en gång har det lagt honom i trubbel.

Namn: Izotar
Kön: Man
Ålder: 1042
Längd: 1,85 cm
Tyngd: 71 kg
Ögonfärg: Grå
Hårfärg: Vit
Födelseort: Dar Zakhar
Folkslag: Mörkeralv
Lojalitet: Ingen
Civilstånd: –

BIOGRAFI

Föddes 378 TT i Dar Zakhar.

Izotar är en mörkeralv som lever i exil bortom Dar Zakhar. Han är son till den bekyrtade Ziyaté som är Lloths högra hand. Izotar själv är tränad till en skuggdansare, men var alltid obekväm med den sadistiska våldskulturen som han ständigt var omgiven av i Dar Zakhar. Till sist fick han nog och bestämde sig för att fly riket, vilket ledde till att han fick dräpa flera av portvakterna för att ta sig ut ur Dar Zakhar. Många år senare blev han rådgivare till drottning Thalia Sarrancenia, och tillsammans fick de två barn. I sin rädsla att Lloth genom honom skulle hitta hans barn lämnade han Thalia och Antrophelia. Hans dotter Isra styr nu riket på ett vis han inte tycker om, men han har försökt försonats med henne, samtidigt som han reser omkring i världen och försöker finna ett sätt att ställa sina misstag till rätta.

BAKGRUND

Föddes i Dar Zakhar med sin mor, känner inte sin far. Hans mor är skuggdansare i Lloths tjänst och hans far en adelsman i Nela’thaënas. Själv har Izotar lämnat Dar Zakhar bakom sig och är inte välkommen hem, och avskys i resten av världen eftersom han är en mörkeralv.
–
Izotars mor Ziyaté och hans far Aeldir träffades då de befann sig i fångenskap samtidigt hos en grupp professionella prisjägare. Aeldir, en rik adelsman och högalv från Dal’elath, hade inte någon möjlighet att fly själv men Ziyaté som skuggdansare använde situationen för att komma närmare prisjägarnas ledare som hon hade ett kontrakt på. I ett ögonblick av impuls och medlidande för tortyren Aeldir fått utstå valde hon mot sina instinkter att rädda Aeldir. Det ledde till en kort romans men efter ett tag var hon tvungen att återvända till Dar Zakhar till sin tjänst som skuggdansare. Det var inte förrän senare då hon hade återvänt som hon märkte att hon väntade barn.

Izotar föddes år 378 TT, och hon var mycket mån om att hålla faderns identitet hemlig. Ingen vågade ifrågasätta henne eftersom hon var en av de skickligaste skuggdansarna i Dar Zakhar, men hennes plikter som skuggdansare gjorde att hon aldrig riktigt hade möjligheten att finnas där för sin son. På grund av detta lärde de aldrig riktigt känna varann, och relationen mellan dem är kall. Faktum är att de inte haft kontakt på flera år.

Istället blev han fostrad av sin morbror Erios, Dar Zakhars främsta smed och hans dotter Erin.
Izotar själv, trots att hans far var en högalv, såg ut som vilken mörkeralv som helst – förutom de ovanliga gråa ögonen. Trots den typiskt hårda uppväxten som alla barn i Dar Zakhar genom den våldsamma kulturen och den totala hängivenheten till spindeldemonen Lloth fanns det alltid något han inte trivdes med i sitt hem. Men han höll det inom sig, och gjorde aldrig något ljud om saken, utan levde ut sina dagar som krigare och vakt i Dar Zakhar.

Det var det brutala tillfångatagandet av en alvisk adelskvinna, hennes tortyr och slutligen hennes avrättning som fick honom att välja att lämna Dar Zakhar under våldsamma förhållanden. För att komma ut ur porten som förseglad vägen ned till gångarna var han tvungen att dräpa tre av vakter, vilket har gett honom ett högt pris på huvudet.

Många år senare under Me’erisias inbördeskrig blev han rådgivare åt den öppna drottningen Thalia. Deras år av arbete tillsammans ledde till en intim relation, och tvillingarna Zator och Isra föddes. Paranoid över att Lloth en dag skulle finna barnen som var halvt mörkeralver lämnade han Me’erisia i hopp om att det skulle försätta dem i säkerhet. Hans frånvaro visade sig ha motsatt effekt, och då tvillingparet kom i vuxen ålder hamnade de under Lloths influens, vilket ledde till att Zator mördade deras mor Thalia. Som resultat av detta tog Isra sin brors liv, och blev Me’erisias regent.

Nu lever han sina dagar på resande fot i Talanrien, ibland åtar han sig något arbete som legoknekt av arbetsgivare som inte bryr sig om hans härkomst – men för det mesta lever han för sig själv.

UTSEENDE

Izotar har vitt hår som går ned över skuldrorna, och gråa ögon. Han är lång och smal med smärt tränad kropp. Oftast klär han sig i svart tunika, svarta byxor, svarta stövlar och en svart mantel med huva med silverbroderi här och där.

PERSONLIGHET

Izotar är väldigt stillsam till sinne, trots sin uppväxt och levnadstid i Dar Zakhar. Hans år har gjort honom till en tyst reflekterande person, som ofta är mer försiktig än risktagande. Men det finns en stark impulsivitet inom honom att göra det som är rätt – och mer än en gång har det satt honom i fara som många skulle kalla dumdristig.

FAMILJ

Mor: Ziyaté (mörkeralv)
Far: Aeldir (högalv)
Dotter: Isra Sarranceia