Namn: Nothiël 
Kön: man
Ålder: 
Längd: 1,65
Tyngd: 60 kg
Ögonfärg: klarblå med småstänk av guld
Hårfärg: Mörkbrunt förutom luggen som är gyllenblont
Födelseort: 
Folkslag: hög alv/skogsalv
Lojalitet: inget
Civilstånd: osäkert 

Biografi

För tillfället på flyende fot, osäker på om någon jagar honom eller inte. Försöker ta sig ifrån Aeiras hamn då det igen är dax att förflytta på sig i sökandet efter sin mäster.

Bakgrund

Nothiël föddes i byn. Där hans far Athónion livnärde sig som instrumentmakare, och modern Saylena hade hand om en vacker blomsterträdgård. Hon var även den som var helare i byn, och hade mycket örter i sin trädgård. Då hon hade förmågan att hantera magiska flöden via sin vackra röst hade hon fått lära sig det i tidig ålder. Hennes magiska kunskaper var kopplade till den uråldriga sättet att forma träd, och viss helning. kopplat med detta hjälpte hon ibland Athónion att forma en del virke för hans instrumenttillverkning. På den lokala värdshuset kunde de ibland ha spelningar då Athónions flinka fingrar även kunde spela på de instrumenten han gjorde och många gånger spela in dem i samband med tillverkning. För det mesta hade även hans syster Nathānièl ett finger med i uppträdandet. Utöver detta var de alltid en jordnära par, som inte gjorde för mkt väsen av sig.
Hans syster som kändes som rena motsatsen gentemot Nothiël. Hon var vacker med sitt gyllenlockade hår. Och hade fått deras mors kroppsformer och ståtliga höjd. Hennes isblåa ögon vara lika isblåa som gammelfaster. Hon hade fått gammelfaster som var mer känd som Mäster i både Nothiëls och Nathānièls ögon under deras uppväxt. Hade lärt henne Nirais gamla läror. Lärt henne att öppna upp Chi’n i hennes kropp för att kanalisera de magiska energierna som fanns i denna värld till fysiska krafter. Detta hade hon fått genom hård träning under många år. I och med detta hade Nathānièl fått smidigheten och den fysiska kroppsbyggnaden att utföra även de mest vansinniga men vackra danskonsstyckena. Hon hade alltid älskat sin bror men var en hetsporre och ganska så impulsiv. Hennes mor hade ändå lyckats att lära henne en del sång. Vilket något som gick i familjen var deras dolda talang för toner och gehör. Nothiël visste inte hur gammal mäster var men hade på känn att hon var gammal. Hon hade lärt dem alla ett eget språk som bestod av toner. Vilket kunde utnyttjas i alla olika lägen då de ville kunna höra varandra på långa avstånd då det gick att vissla fram tonerna med en del träning.
Detta språk var taget ifrån en gammal Folksam som är bosatta i Nirai där de bodde på långa avstånd men ekot i Dalarna gjorde att visslande gick att höras över bergen.
Nothiël hade en väldigt idyllisk uppväxt. Han hade ett par föräldrar som bosatt sig i en liten by bortkopplad ifrån omvärlden. Hade en syster som var något äldre än honom, som hade blivit som en andra mamma.
Mäster som hade funnits där för honom under hela sin uppväxt hade lärt honom allt han kunde om magi och musik.
Nothiël hade aldrig reflekterat över sitt utseende tidigare förrän i sen ålder då han råka höra ifrån några tanter i byn påpeka hans utseende efter ett av hans uppträdande.
Alla i byn gillade familjen och hade aldrig haft några problem med dem. Men en lantby var alltid en lantby och även om det var hjärtliga mot dem gick det alltid skvaller och blev rykten.
Nothiël var kort även i människors mått mätt. Hans mörkbruna nästan svarta hår var mycket annorlunda än hans resterande familjs. Hans mors var gyllenfärgat nästintill vitt, medans hans far hade ljus nltfärgat brunt. Han hade dock en del likt familjen, den blonda luggen som var gyllenblont. Hans ögon var isblåa som sin mors sida, men hade guldstänk. Vilken ingen av hans föräldrar hade. Han hade dock aldrig fått träffa några av hans andra släktingar, men aldrig riktigt brytt sig om att fråga och har inget fått berättat. Han hade alltid varit nöjd med sin familj. Han hade dock de klassiska alvöronen som var spetsiga, men även nu när han hade passerat åldern då de flesta slutade växa, förblev han kortväxt även i en människas ögon. Med den alviska att de inte åldras blev han alltid misstagen för yngre än vad han var.
Nothiël fick lära sig i tidig ålder om Erethismiska religionen. Mäster berättade alltid om skapelsen mellan änglar och demoner. Hur kriget var. Om himmel och helvetet. Hur alla folkslag skapades. Hur väktarna kom till talanrien och Alvernas skapades. Hur änglarna lämnade världen för att låta Alverna ta hand om världen.
Med denna tro och en liten by med hans familj som enda alv förebild. Det hade ändå passerat någon alv under dessa 264 åren under sin uppväxt, men ingen som han träffat på utan bara hört när han var inne på värdshuset att det passerat nån alv. Han var självfallet nyfiken på sin egen ras då han hade fått lära sig många låtar även om Alvernas rike i skogen.
Hans föräldrar hade lärt honom att respektera allt levande runt omkring honom, och han hade aldrig behövt lägga en hand på någon annan då han hade haft en sådan skyddad tillvaro. Hans syster hade fått ta mycket av den delen då hon ansågs fagrare än alla andra i byn och i varje generation fanns det nån uppstickare som trodde de kunde “erövra” henne. Det gick ganska snabbt in i deras förnuft att hon inte var något de kunde erövra på fysisk väg.
Med hela biten om att himmelen och helvetet skapades för att de inte skulle slåss och den vackra världsbild han blivit uppvuxen med, hade ordet pacifist rotat sig väldigt hårt i hans sinne.
gammelfaster märkte redan i tidig ålder hur Nothiël hade begåvning inom musiken. Efter börjat spela vid lyran han, lekte med, en låt som hade spelats tidigare av sin gammelfaster. Det framgick ganska snabbt att Nothiël hade något slags perfektgehör. gammelfaster fick då tillåtelse av föräldrarna att lära honom spela.
Ändå sedan hans barnsben har han trott att han kunnat magi, men i själva verket var det först vid treårsåldern när gammelfaster lärde honom ytterligare en ny låt att spela på lyran, som första krafterna märktes. Många gånger som Fastern lärde honom en låt brukade hon berätta och förklara vad den handlade om. Hon brukade använda magi för att få fram bilder som spelades upp framför Nothiël. Till hennes förvåning hade han lyckats återskapa illusionerna oxå. Hon försökte ta sig in i hans sinne för att känna av de magiska energierna, men fick jobba hårt för att ta sig in. Med ens insåg hon att han hade ett onaturligt starkt sinne för att manifestera de magiska energierna. Lika sinnesrik som hans musikaliska sinne. Hos Fastern lös ögonen av upphetsning. Hon gjorde valet att berätta för resterande av familjen om upptäckten. Båda föräldrarna insåg att med den nya världsordningen där magisk kunniga ska tas bort och användas på annat håll. och att de skulle bli indragna i världspolitiken igen. Det var i varje fall vad Fastern hade fått dem att tro. och Nothiël undanhölls denna informationen förutom att Caras Idrehen kommer vara ute efter honom om han inte höll sina krafter undangömda.
Fastern började lära honom allt om musik och magi. Hans far lärde honom spela olika instrument. Han blev såpass väldrillad att hans far tillverkade en dubbelluta till honom. Fastern som hade börjat fördjupa sig i tanken bakom änglarnas starka magi om det berodde på samband mellan musik och energiflödena. Med hjälp av Nothiëls naturbegåvning inom musiken lyckades de i samklang att stämma in i perfekt resonans för att alstra stora mängder av magisk energi från de olika magiska noderna.
Efter mycket övning lyckades Nothiël att börja få till det själv med sin dubbelluta.
Något de började utforska som Nothiël och Fastern testa var att genom musik få blodet och sinnet att påverkas, och göra det lättare att påverka varelsen med magi. Detta gjorde de tillsammans i hemlighet dock. varför fick han aldrig reda på.
Fastern kunde vara borta under längre tid i vissa perioder. Detta var inget som bekymrade honom då han hade fått en del uppdrag att öva på olika stycken och magi.
Det tog tid att bli bra på något.
Tiden var ju inget för en alv tänkte han alltid.
Han fick öva flitigt på att dölja magin. Magin användes flitigt i hans vardagsliv, men alltid i det dolda hade han fått lära sig. Varför visste han inte.

Utseende

Beskriv hur din karaktär ser ut, här passar det också att lägga in en bild med verktyget “insert image”. Om du vill får du gärna skriva vem som gjort bilden, eftersom många är intresserade av det ifall dom ser en snygg bild!

Personlighet

Nothiël är till synes avhållsam person, som efter de senaste händelserna i livet fått honom att ändra personlighet från att vara ganska så gladlynt och utåtriktad till att vara försiktig i sin framfart för att inte väcka för mycket uppståndelse. Dock på scenen skapar han underbar musik och där han känner sig kunna vara sig själv igen.

Då han fortfarande har en väldigt fast tro på Ethriels goda och naiv, håller han hårt fast i principen att våld aldrig löser något.

Detta i princip gäller alla i hans närhet och går ganska för att bibehålla denna princip även när det gäller ens egna bekanta.

Familj

Thaldenir – morfar

Nearena – mormor

Saylena- mor

Lethárin – gammelmormor

Nathānièl – Syster

Athónion – far

Egenskaper och förmågor

Trubadur (magiker naturbegåvning med absolut gehör och djupa kunskaper utan självkännande)

Klarar av den svåra konsten att spela dubbelluta.

Svagheter

Naiv, pacifist och jagad.

Länkar till rollspelstrådar

Här kan du länka till trådar där din karaktär varit med, om du vill samla dem på ett ställe.

Namn: Lethárin 
Kön: kvinna
Ålder: födelse år 601
Längd: 1,85
Tyngd: 78kg
Ögonfärg: klarblå
Hårfärg: vit
Födelseort: Tarnaq
Folkslag: hög alv
Lojalitet: Nearena och Eledur
Civilstånd: osäkert 

Biografi

Här kan du exempelvis skriva en kort tidslinje över vad som skett i din karaktärs liv. Uppdatera gärna då och då efter att saker skett under rollspelens gång, som ett nyhetsflöde.

Bakgrund

Syster till Thaldenir växte de upp tillsammans, men hade en del meningsskiljaktigheter. De hade alltid gillat att diskuterat om allt och inget när de var yngre. När livet i Tranaq fortfarande var ungt även i alvers ögon sett, kommer hon ihåg hur människor och änglar levde i fred och hur människorna lärde sig mycket ifrån änglarna. Hur hon och Thaldenir diskuterade om hur en sak de ändå hade lika i synpunkt då. Att änglarna fanns där för att övervaka världen och lära människorna att frodas och leva i harmoni. Änglarna pratade alltid om himmelen och helvetet. Hur Elethril skapade världen efter dessa två.

Hon var med om hur människorna började känna avund för änglarna. Droppen för änglarna var när de första dödsoffrena började ramla in. En av de första var Thaldenirs och Lethàrins mor. Deras far som var ängeln som samlade rådet efter hennes död, fick bara att såren efter moderns död att kännas som gno salt i det med sandpapper.

Detta krossade Thaldenirs hjärta. De kommande åren efter att änglarna lämnade denna värld började han att organisera segregation mot människosläktet genom först prata Alvernas eget språk. Det var hårda år där syskonen tog hand om varandra.

Han var den som började samla Alverna till ett gemensamt beslut att påbörja flytt. Här gick Lethàrins tycke emot hans, men fick följa den stora folkmassan. Hon tyckte egentligen att för att förstå sin fiende var de tvungna att ha dem närma sig. tyvärr höll inte hennes argument och blev nerröstad. Hon valde att bo kvar, i hopp om att människorna skulle ändra på sig eller på änglarnas återkomst.

I väntan och sökandet upptäckte hon ett nytt folkslag och kultur som kommit västerifrån. Detta var innan Nirai blev Nirai. Hon spenderade mycket tid med dessa och lyckades här med meditation och långa filosofiska diskussioner komma tillrätta med sin sorg. Hon fick även lära sig att handskas med ett nytt sätt att kanalisera de magiska energierna. Genom att spendera ett par hundra år här lärde hon ut och lärde sig av de gamla munkarna  stridskonst och att energierna är en harmonisk balans i allt omkring oss. Många av deras lära kom ifrån meditation och harmoniska ljudvågor. Hon fick även lära sig att det gick att öva upp kroppen att utnyttja energierna för eget kroppsligt bruk. Även att efter många år av träning kunna överföra Chi som de kallade det mellan olika kroppar. Efter att ha spenderat nästan ett halvt millennium insåg hon att för att ändra på världen som hon och sin bror en gång diskuterade om var det tvunget att ändras ifrån insidan.

Med detta i åtanke flytta hon in Dal’elath för att återförenas med sin fortfarande älskade bror, stärka upp hans position samt börja forska i magi på ett djupare plan.

Efter att hon sett kejsardömmet byggas upp och att samlade under en fana gav en sammanhållning och till viss del fred, försöker Lethàrin dra i trådar för att få ihop något i större skala. Hon börjar bearbeta sin bror att förhandla mer utåt. Ett steg i det hela var då kanske dvärgarna. De hade ju längre livslängd än vanliga människor, så därav kanske de inte kände sig så hotade gentemot Alvernas. De hade inga magiska kunskaper , men besatt andra mer världsliga kunskaper som kanske fick människorna att känna mer för Alvernas släkte. Hon fick tillslut alvrådet på sin sida och bröt den alviska segregationen. De gick med i Cirkeln till hennes glädje.

Lethárin tyckte aldrig riktigt om maktutövande och var nöjd med att hon hade en bror som var en bra ledare. Hon hjälpte honom att hela sina sår efter allt elände som varit och hon var den första som fick glädjas över den dagen Thaldenir berättade för henne om den förtjusande Nearena och han tänkte fråga om hennes hand.

Hon hade lärt känna Eledur och Esteanya under sitt magiutövande.  De hade blivit goda vänner.

Det stora inbördeskriget blommade upp från ingenstans kändes det som, men det hade nog grott länge även i alvers ögon sett.

Efter vad som kändes som en evighet, avslutades stridigheterna mellan skogsalverna och högalverna när Eledur och Esteanya beslutade sig att börja, med en grupp, på ny kula i älvskogen. De hade fattat tycke för Lethàrin och frågade även om de visste att det var osämja mellan dem och hennes bror.

Lethàrin gjorde det svåra valet mellan bror och att kunna utöva magi fritt i skogen med kunniga. Hon upprepar historien och skiljer sig ifrån sin bror igen.

Hon blir gudmor till Alienna. Tar henne under sina vingar och blir till viss del hennes mentor och berättar om Allehanda historier om världaltet och dess mysterier.

Lethárin saknade sin bror, och hade hört rykten om en grupp framstående magiker som kallade sig för Ish’daaler. Hon blev nyfiken på dem och frågade om den unga Alienna ville följa med då hon såg hennes talanger eller rentutsagt hon var en naturbegåvning. tyvärr tacka hon nej då hon visste hur tumultet var i storstaden.

Lethárin fann sin egen kärlek där hon trivdes som bäst: i magins virvlande vågor.

De hade börjat kallat sig Ish’dalaar. Han var så kunnig och hon kände sig som en novis i dennes ögon. Vissa av dem hade fått utöva under mer än ett millennium. Det var en viss fördel att vara odödlig insåg hon nu när hon titta tillbaka på sitt halva millennium bland Nirais folk.

Hon visste inte om experimentets risker, men de hade talat om experimentet för Lethàrin.  När detta nämndes för Thaldenir, blev han fly förbannad. Motsatte sig hela saken för han visste vad som skulle kunna hända och att riskerna var för stora. Thaldenir  samla ihop en delegation för att personligen uttrycka sig om saken.

Hon blev utfryst av Ish’dalaarna, men det som tog största smällen var hur hon blev utfryst av sin älskade. Deras romans var som bortblåsta.

Hon fick nys om att de hade startat experimentet i det dolda och gick för att stoppa åtminstone honom att göra det. Hon lyckades nästla sig in hos honom, men kunde inte få honom att ändra sig. Hon låste i ren desperation in honom med henne i rummet så de inte kunde komma ut. Experimentet var redan påbörjad och han var den sista stenen som egentligen behövdes för att lyckas, men på grund av hennes handling gick experimentet fel. Och följderna blev fatala.

Hennes hjärta krossades för andra gången efter sin mors död, den dagen Thaldenir utvisade Ish’daalerna. Hon försökte in i detta. sista att rannsaka om att det var hon som hade gjort orätt, likaså att det inte hjälper att utvisa dem för att få tillbaka de döda. Det enda rätta är att tillrättavisa dem, mer än att straffa.

Hon följde Ish’daalerna i deras vandring för att få deras förlåtelse. När de tar sig ner i grottorna i askbergen bestämmer hon sig att inte följa längre. Hon hade blivit accepterad av sin älskade, men inte de andra i gruppen. Med tungt hjärta satte hon kurs mot älvskogen igen. Till Eledurs familj där blev varmt välkomnad.

Hon fick reda på att Alienna hade tagit sig ut att utforska världsalltet. Det sista de hörde om henne var att hon var på väg mot kalderland för att utforska en av världspelarna. Kort efter hennes försvinnande födde Eladur och Esteanya en son. Hon blev även här gudmor till denne lilla krabat. Strax efter kom kriget och innan Eledur och Esteanya drog sina sista andetag. Ville de att Lethárin skulle ta deras son bort ifrån detta inbördeskrig och hålla honom säker ifrån politikens kalla fingrar, och försöka få fått på vad som hänt Alienna. Hon behövs för att detta inbördeskrig ska sluta mellan den egna rasen.

Athónion besatt inga magiförmågor alls. Däremot hade han ett ofattbart god hantverkarkunskaper och hade lätt att lära sig musikinstrument. Dessa gav även upphov till hans senare intresse i livet. Lethárin försökte lära honom Narais gamla dolda kunskaper om att kanalisera sin chi, genom meditation och stridskonster utan att behöva ha direkt magiska förmågor. Bristande intresse av kamp gjorde honom ganska dålig på detta. Han gillade att skapa istället för att förstöra. Till slut gav Lethárin upp med det och han blev en utomordentlig skicklig instrumentmakare.

Utseende

Beskriv hur din karaktär ser ut, här passar det också att lägga in en bild med verktyget “insert image”. Om du vill får du gärna skriva vem som gjort bilden, eftersom många är intresserade av det ifall dom ser en snygg bild!

Personlighet

Beskriv din karaktärs personlighet och karaktärsdrag.

Familj

Nearena – Brors fru

Saylena- Brorsdotter

Nothiël – Brorsdotterson

Egenskaper och förmågor

gammal magiker som tillhör Caras Aelirs underorganisation Nelya Hendi (Tredje ögat)

Svagheter

Något negativt du vill nämna om din karaktär? Det kan vara bra att hitta på några negativa och positiva karaktärsdrag för att balansera din karaktär. Är karaktären väldigt känslig, eller temperamentsfull, eller något annat?

Länkar till rollspelstrådar

Här kan du länka till trådar där din karaktär varit med, om du vill samla dem på ett ställe.