Namn: Æistëa Shiya “Tei”
Kön: kvinna
Ålder: 25 år
Längd: 160 cm (mankhöjd ca 1 m)
Tyngd: 60 kg, mycket nätt och ser skör ut
Ögonfärg: lila
Hårfärg: svart
Födelseort: Älvskogen
Folkslag: Taur
Lojalitet: Älvskogen
Civilstånd: ogift

Moodboard

De som söker det så kallade skogens orakel lär bli tämligen besvikna då de istället kommer finna hennes dotter; Æistëa, som med öppna armar varmt kommer ta emot dem men inte erbjuda mer än sällskap och hallucinogena svampar. Modern förvandlade sig själv till ett träd för länge sedan och är inte mer kontaktbar eller medveten än resten av träden i skogen. Tei hyllar henne fortfarande, pratar med henne och brukar slå sig ned bredvid och meditera. Dock har hon glömt bort vilket av träden det är.

En del som träffat henne påstår säkert att Tei är en druid med magiska krafter, vilket styrks av de underliga syner de sett hos henne, men i själva verket har hon inte några övernaturliga förmågor alls. Större delen av tiden är hon dessutom bra påtänd själv.

Tei värnar om skogen och dess invånare. Mestadels umgås hon med skogstrollen eller samlar svampar, bär och blad. Hon är väldigt inställsam, lugn och nyfiken, och lyssnar gärna, eller delar med sig av sina egna otaliga och långa berättelser som sällan har minsta korn av sanning i sig, men de flesta som hört dem kan intyga att de absolut är äkta, trovärdiga och säkert även delvis upplevda av dem själva.

Förmågor

• Vänlig, omtänksam och generös.
• Försiktig och mild.

Svagheter

• Fysiskt svag.
• Beroende av alla möjliga substanser.

Namn: Taunammum
Kön: man
Ålder: flera hundra år, har dock varit inaktiv merparten av tiden
Längd: 1 meter
Tyngd: enorm. Svår att väga om man nu inte tänker hacka loss honom från vart han nu sitter utplacerad.
Ögonfärg: grå
Hårfärg: grå
Födelseort: Caras Idhrenin
Folkslag: Gargoyle
Lojalitet: Caras Idhrenin
Civilstånd: ogift

Moodboard

Allmänt

Taunammum är en staty av sten, väckt till liv av magiker från Caras Idhrenin. Statyn är föreställande ett bevingat get-lejon, men har på sina ställen diverse skador; i ansiktet saknas ett öga, svanstippen är delvis borta och större delen av vänster vinge är helt avbruten. Detta har orsakats av allt från oregerliga barn till att sitta i korselden under strider, allt från flera år av tjänst.

Taunammums hela syfte är att observera åt Det Tredje Ögat, förnimma barn med magiska krafter samt olagliga magiker. Han har därför mycket begränsade egenskaper, för att endast kunna utföra det som han är skapad för. Den främsta och viktigaste är hans förmåga att känna av andras sinnestillstånd, både känslor men framför allt annat om de har några magiska förmågor. Han kan dessutom tänka själv, men har inte befogenhet att fatta beslut. Det är inte meningen att han ska ha egna känslor, men eftersom att han ständigt känner av och suger upp andras så har han börjat adoptera dem, och känner en del då och då.

Han tillbringar merparten av sin tid som staty, och har en aura av förtrogenhet, det vill säga väldigt få ifrågasätter hans närvaro, även om han infunnit sig på en plats bara dagen innan så kommer de som lägger märke till honom ha en känsla av att han suttit där i alla år så långt de kan minnas.

Taunammum lyder enbart magikern som skapat honom samt de som skaparen gett tillåtelse. Eftersom han inte har någon egen livskraft eller energi är han helt beroende av omgivande personer, och har en naturlig neutraliserande verkan då han suger åt sig av magikers krafter. Det gör honom även immun mot magiska attacker, nästan tvärtom så att han blir starkare av dem. Verkar dock inte försvagande eller neutraliserande mot den/de magiker han följer om de inte själva tillåter det. Han har dessutom förmågan att själv välja att inte ta av vissa personers krafter, exempelvis de allierade magiker som inte kan styra honom.

Som staty kan han givetvis inte röra på sig, och behöver därför förvandla sig till något mer rörligt. Han kan då oftast ses smyga runt som en grå, tilltufsad och enögd katt, vilket brukar vara smidigt om han vill inspektera en misstänkt på närmare håll. Han har även en mänsklig skepnad, som underlättar om han vill förflytta sig längre sträckor på egen hand.

Personlighet

Lurig och illmarig, hittar ibland på upptåg när möjligheten ges. Eftersom han dagarna i ända sitter och betraktar förbipasserande så har han tillräckligt mycket tid att hinna bli uttråkad och hitta på något för att påskynda händelserna.

Om han upptäcker någon som akademin behöver handskas med men ingen därifrån är i närheten så är det inte ovanligt att Taunammum håller sig nära den misstänkte både för att bevaka men också för att hindra att personen i fråga inte rör sig därifrån, och sist men inte minst utsätta denne för hans små hyss.

I helhet är Taunammum väldigt passiv och defensiv, håller sig i skymundan, eller ja, det är vad han förväntas göra. Det hindrar honom inte från att göra lite vad han känner för, även om han aldrig undkommer sin huvuduppgift.

Förmågor

• Förnimmer magiska förmågor och sinnestillstånd.
• Neutraliserar magi, immun mot magiska attacker.
• Kan förvandla sig till både katt och människoliknande skepnad så han kan både röra sig och resa på egen hand.
• Skadas inte av fysiska attacker, eftersom han inte har några vitala organ eller svaga punkter.

Svagheter

• Beroende av magiker för att vara aktiv.
• Bunden till att göra det som magikern som skapade honom vill att han ska göra.
• Har ingen fantastisk styrka eller förmåga att slåss.
• Även om man inte kan åsamka honom smärta så kan man om man är tillräckligt stark slå av bitar, låsa fast eller på annat vis hindra honom.

Namn: Jorunn Gunnfaxa
Kön: kvinna
Ålder: 17 år
Längd: 240 cm (180 i mankhöjd)
Tyngd: ~ 900 kg
Ögonfärg: grön
Hårfärg: röd
Födelseort: Dimmedal
Folkslag: Kentaur
Lojalitet: Gunnfaxi, Hrafn, Svartfåglarna
Civilstånd: ogift

Moodboard

Klanen Gunnfaxi i Dimmedal

För några generationer sedan bosatte sig kentaurklanen Gunnfaxi i det som blev Dimmedal, ett större landområde i Kaldrland som de våldsamt försvarar. Där bedriver de jordbruk och jakt, och samtliga klanmedlemmar är skickliga krigare. Kentaurerna är driftiga men resurskrävande arbetare, därför är antalet familjemedlemmar relativt lågt med tanke på Dimmedals storlek. Det kan tyckas att de är mycket glada i mjöd, vilket kan ha mer att göra med att det krävs en större mängd alkohol för att få en så stor person redigt berusad.

Notera att beroende på kön är namnet Gunnfaxi (man) eller Gunnfaxa (kvinna).

Klanen leds just nu av Jorunns moder Bergljót Skáldmær, som flertalet gånger visat sitt värde i strid, det är så hon fått sitt efternamn. Resten av familjen består av fadern Ambjörn, Jorunns äldre bror Sigismund, och äldsta systern Sigrun som med sin make Birger har dottern Astrid.

Allmänt

Jorunn är av grövre modell och mycket stark. Hon är slagkraftig och ivrig att visa vad hon kan. Tar sällan folk seriöst och gör lite som hon vill, därför kan det också vara svårt att be henne göra något då hon endast lyssnar på de som har hennes respekt. Även om hon är bångstyrig så är hon närmast alltid munter. Hon kan vara snäll och omtänksam när hon känner för det, men det brukar vara reserverat för de hon känner väl och tycker om.

Risktagande och impulsiv är ord som beskriver henne bra. Att planera är inte hennes starka sida, även om hon gärna hjälper till med att spotta ur sig spontana idéer så är hon ingen taktiker, och uppskattar om någon annan tar hand om detaljerna som inte intresserar henne.

Upptill ser Jorunn ut som de flesta människor, förutom de långa och smala öronen. Nedtill har hon kroppen av en krigshäst, fuxfärgad med stora vita tecken på benen. Svansen är kuperad. Hon har en kärlek för jakttroféer och bär dem gärna med sig, tillsammans med både långsvärd och långbåge. Däremot har hon mycket sällan rustning.

Äventyrslysten anslöt sig Jorunn till Svartfåglarna. Hennes klan har alltid befunnit sig på sidan av konflikten som motsätter sig Ulfhednas styre. Dessutom har Gunnfaxi hemmavid haft ett återkommande problem med vargar som ger sig på deras boskap, vilket de vidskepligt nog tror har med ulv-ätten att göra, som ju har en varg på sitt vapen. Att komma till förhastade slutsatser är ännu en av Jorunns kvaliteter.

Förmågor

• Väldigt fysiskt stark.
• Positiv inställning, samarbetsvillig och ofta hjälpsam.
• Skicklig med vapen, särskilt svärd och båge. Slåss dessutom gärna med bara nävarna om inga tillhyggen finns.

Svagheter

• Envis och bångstyrig. Inte så klipsk heller.
• Våld är lösningen till allt.
• Eftersom att hon är så otroligt stor och därmed också ganska otymplig är finlir inte bland hennes starkaste kvaliteter.

Namn: Fëani Sarrancenia
Kön: kvinna
Ålder: 14 år
Längd: 150 cm
Tyngd: 40 kg
Ögonfärg: grönblå
Hårfärg: röd
Födelseort: Antrophelia
Folkslag: Me’er
Lojalitet: –
Civilstånd: ogift

Moodboard

Namn: Luka Krumklo
Kön: man
Ålder: ~30
Längd: 180 cm
Tyngd: 70 kg
Ögonfärg: ljusgrå
Hårfärg: svart
Hudfärg: svart fjällig
Födelseort: Celeras
Folkslag: Drake
Lojalitet: ingen / högstbjudande
Civilstånd: ogift

Moodboard

Allmänt

Luka är i 30-årsåldern och runt 180 cm lång. Hans hud är mörkt gråblå nästan svart och fjälliknande, håret är svart och hans ögon är ljusgrå.

Som drake är han drygt 110 cm i mankhöjd, cirka 9 meter vingspann och 5,5 meter från nos till svanstipp. Ovantill är han prydd av en svart vattenavvisande fjäderskrud som skimrar i både blå, gröna och lila toner beroende på hur ljuset träffar. Vingarna är mycket lika de av en fladdermus, men är ovantill täckta av fjädrar.

Vänster ben är amputerat strax under knät på grund av fuktig kallbrand som drabbade honom efter en illa omskött sårskada då han blev beskjuten med armborst.

Han är en skepnadsskiftare men inte tack vare egna förmågor. Magi är inget han bemästrar eller har kunskap av. Med hjälp av en amulett han alltid bär med sig kan han när han vill förklä sig i en lite mer mänsklig skepnad, är han utan den så kan han inte längre välja utan är fast som drake. Att skifta form är ofta smärtsamt och därför gör han det helst inte i onödan. Den praktiska fördelen av att slippa byta protes varje gång han skiftar form är den främsta anledningen till att hans båda ben nu permanent är i hans omänskliga skepnad.

Luka kan inte spruta eld, och han är inte heller immun mot eld på något vis. Fjällen är likt de hos ödlor hårda men inte tillräckligt för att skydda mot vapen. På grund av hans vingars storlek är det mycket svårt, om inte omöjligt, för honom att lyfta från plan mark, och tar därför alltid hjälp av klippor, stenar, hustak, och ibland även träd om de är tillräckligt stora.

Bakgrund

För runt 30 år sedan befann sig ett turkos- och brunmelerat ägg, stort som ett barnhuvud, i en handelsmans ägo. Ur den kläcktes en märklig kyckling; kolsvart, fyrbent och med en lång svans. Handelsmannen behöll honom som något slags husdjur, tills den dag då han fortfarande mycket liten förirrade sig och inte kunde hitta tillbaka hem. Efter det fick han klara sig på egen hand, vilket han lyckades med. Tyst och osedd i stadens mörka vrår levde han på det han hittade och kom över en magisk amulett som tillät honom att skifta skepnad till en mer människolik.

Från någon som växt upp i slummen hade man antagligen förväntat sig en viss förmåga i självförsvar, vilket inte är fallet med Luka. Som barn var han ingen vidare skicklig tjuv. Efter att ha blivit tagen på bar gärning och piskad flydde han till bergen och spenderade ett par år helt djurisk, en livsstil som inte passade honom, så till slut återvände han och gled genast in i gamla vanor. Han blev ganska snart lejd budbärare tack vare sin snabbhet och började resa runt.

Det var då han fick nys om ”drakfolket” och försökte ta reda på mer om dem och om han själv var en av dem, men fann inga svar och avfärdade det som legender. Istället lärde han sig många, om inte alla, språk som talades i de länder och riken han reste till, även några av de han inte rest till ännu, och blev behjälpligt läs- och skrivkunnig.

Luka gör sitt bästa för att upprätthålla ett gott rykte som snabb och pålitlig emissarie. Just vad han sysslar med beror dock främst på vem som frågar, då han inte har några problem med att uträtta allt från leveranser av handelsvaror och meddelanden till smuggling av stöldgods, känslig information samt mer eller mindre frivilliga passagerare. Allt detta är ytterst väderberoende och han kräver bra mycket mer betalt för att vara till tjänst när det regnar eller stormar.

Vistas mycket i Handelsstaden trots dess klimat för att där finns de flesta uppdragsgivare. Hans lojalitet är hos högstbjudande. Han värderar ändå uppriktighet och ärlighet högt och är på det stora hela väldigt okomplicerad och rättfram med hur saker ligger till, och så länge man betalar kan man lita på att uppdraget blir slutfört.

Han bär sällan varken vapen eller rustning för att kunna färdas med så lite extra vikt som möjligt, och förlitar sig på sin förmåga att ta sig därifrån om något skulle gå snett, vilket försvårats en aning sedan han blev ett ben fattigare. Att han dessutom inte är något vidare begåvad i stridskonst är också en bidragande faktor.

Förmågor

• Skiftar mellan drake och “mänsklig” skepnad.
• Rör sig osedd; snabb och tyst. Ofta i rörelse nattetid då han så gott som smälter in i mörkret. Flyger snabbt och långa sträckor, även med bagage eller passagerare.
• Ärlig. Att säga att han är lojal vore en lögn, men man kan räkna med hans uppriktighet. Man får det man betalar för.

Svagheter

• Ynkrygg, undviker i möjligaste mån alla sorters slagsmål.
• Väldigt dålig på att slåss, både med och utan vapen.
• Luka är lite av en hal fisk, han väljer aldrig sida i konflikter utan stödjer den som betalar mest.
• Att hindra honom från att skifta form är enkelt och ofta räcker det att han är påverkad av smärta eller droger. Blir han i mänsklig skepnad fastbunden så kan han inte skifta, och om man lyckas hitta och ta hans amulett ifrån honom så blir han totalt oförmögen att alls byta skepnad.