Namn: Echine
Kön: Kvinna
Ålder: 29
Längd: 165 cm
Tyngd: 61 kg
Ögonfärg: Gul med svart sclera.
Hårfärg: Lila
Födelseort: De Grå Bergen
Folkslag: Myrkling (Demon blod)
Lojalitet: Komplicerat.
Civilstånd: Komplicerat.

Personlighet

Echine är en… udda individ. Utåt sett är hon oftast glad och nyfiken, ibland till den gräns att hon verkar naiv, men det finns en underströmning av något mer cyniskt under den bubbliga ytan.

Familj

Det vill hon absolut inte prata om det.

Egenskaper och förmågor

Som med många myrklingar så tror folk ofta att Echine är betydligt mer kapabel till elände än vad hon faktiskt är. Visst att hon har demon blod, men hon är troligtvis inte kapabel till att ta kol på flera mils skörd. Var realistisk!

Det hon är kapabel till är att prata. Mycket, och länge, om det mesta, och ofta med en unik infallsvinkel. Hon kan lite om rätt mycket, och delar gärna med sig om den kunskapen, nästan lika gladeligen som hon tar åt sig ny!

Hennes skugga beter sig inte helt rätt. Nej, nej, oroa dig inte över det!

Svagheter

Demon blod, och alla fördomar som kommer därigenom (både välförtjänta och inte). Inte så mycket för att slåss (men hon springer fort). Kan vara rätt så irriterande (men hon menar det inte).

Biografi:

Ebbes pappa kom från Barastar, och hans mamma från Karm. Sina första år vistades han mest i Barastar, men de besökte Karm regelbundet. Som 25-åring tog han värvning i Karms armé, där han spenderade största delen av sitt aktiva liv, han har även stridit mot odöda i Hannadon och varit med när Ulfhedna tog makten i Kaldrland, men han försvann någon gång efter år 1410 TT.

Bakgrund:

Ebbes pappa kom från Barastar, men hans mamma Eona Thaldwin kom från Karm. Hennes bror Meldar var god vän med Jasmund Dendar, vilket även gav hans mamma en ganska hög position i Karm. Sina första år vistades han mest i Barastar, men de besökte Karm regelbundet och Ebbe fick se på ganska nära håll vad en hög position kan innebära. Som 25-åring tog han värvning i Karms armé för att dra sitt strå till stacken, hans Barastar gener gjorde honom stor och kraftig, medan hans ställning i Karm gav honom ett visst inflytande. Hans militära karriär var lång och framgångsrik – utåt sett. Det går rykten om att han under en av de viktiga striderna under inbördeskriget aktivt bidrog till att hus Thaldwin kunde ta makten i Karm genom att ensam ta sig in staden, döda vakterna och öppna stadsporten så armén kunde ta sig in, att han måste ha haft självaste Athal på sin sida. Men någon gång efter att hus Ulfhedna tagit makten i Kaldrland begär han avsked och verkar försvinna spårlöst från jordens yta. Ingen vet var han finns och om han lever eller är död.

Personlighet:

Ebbe var en principfast person med ett starkt familjeband och en stark tro på Athal.

Familj:

Hans pappa Gard var en ganska alldaglig, men kärleksfull man, medan hans mamma Eona var väldigt principfast och karismatisk.

Egenskaper och förmågor:

Ebbe var en duktig krigare, med bra insikt i strategi och intriger, men inte nu längre.

Svagheter:

Slutskedet av inbördeskriget bröt ner honom, och idag är han en spillra av sitt forna jag.

Länkar till rollspelstrådar:

Kön: Skiftande

Yrke: Läkare, Magiker

Ålder: Okänd

Längd: 170, 185

Tyngd: 60, 90

Ögonfärg: Svarta

Hårfärg: Gulsvart

Födelseort: Okänd

Folkslag: Amfibién

Lojalitet: Unn Gilsdotter – Stormfrun

Civilstånd: Okänt

Element: Naturmagi

Bakgrund:

Uppvuxen i fångenskap och ständigt hållits i fångenskap tills en dag då skeppet som hen befann sig på kom att förlisa. Levt många år i sin ensamhet på en namnlös ö där hen fick den att grönska till det paradis som den själv önskade och behövde när magin från naturen kom att ge den vad den önskade för att överleva.
Ensamheten började trots det driva den till en viss del av vansinne, talade som för det mesta och mycket för sig själv som om att hen behövde ha svar på saker och behövde ställa frågan ut i luften ifall någon skulle svara.
Svar hade kommit hens väg, speciellt som det varit att folk landstigit på ön och det hade fått hen att se mäkta förvånad ut när den där jättelika kvinnan landstigit och de hade börjat tömma ön på resurser som fått Jiko att då först vara vaksam och hållit sig tillbaka med tanke på senast hen träffat på folk hade det varit att hen försatts i fångenskap, men ensamheten hade trots det fått hen att visa sig för det som skulle visa sig vara pirater som jagade i storm.

Jiko har kommit att skapa sig ett liv ute på Stormfrun tillsammans med den övriga besättningen. Hen kom sig att finna sin plats där, tiden hen varit där är något sparsam och efter mycket om så funnit sig kunna göra saker där ute som passar hen. Jiko fann sig i att ensamheten var värd att besegra, och nyfikenheten att få se världen var för stor för att stanna kvar där på ön som många skulle kalla ett paradis.

Utseende:

Jiko är en som är obestämd i hur hen ses, för att det kan skifta med tiden och vad som kan behövas av hen. Ögonen hos Jiko sticker ut då pupill och iris bär samma svarta färg, det går absolut inte att skilja dem åt vilket kan få hen att se skrämmande ut.
Det gulsvarta håret är det som är mest karaktäristiskt hen om man nu bortser från att huden är runt en till två nyanser grönare än den hos en människa. Anledningen är att hen är en som inte kan dölja heller vad hen är.
Mycket är mänskligt i utseendet, men där den feminina sidan är dominant så är hen finlemmad och nära på nätt i jämförelse med när den maskulina sidan är dominerande så är det en tyngre kropp som är byggd för vad kan tänkas av en ute på havet och dess tuffa tillvaro.

Trots det salta vattnet och havets råhet så är huden hos Jiko en som ständigt hade som en perfekt ton av att inte vara uttorkad på något sätt och vis. Något som går att uppmärksamma lättast när hen rör vid en.
I övrigt har hen valt sin klädsel efter likt många av dem andra på skeppet väljer att klä sig, trots sin roll som läkare så har hen valt det för att inte sticka ut mer än nödvändigt.

Kön: Kvinna

Ålder: 34 år

Längd: 194 cm

Tyngd: 98 kg

Ögonfärg: Isblå

Hårfärg: Vitt

Födelseort: Kaldrland, by okänd

Yrke: Pirat

Folkslag: Människa

Lojalitet: Sin besättning och havet

Civilstånd: Änka (Elise, förlorad till havet)

Biografi:

Unn Gilsdotter föddes i Kaldrland och i en krigarkultur där ära, uthållighet och lojalitet vägde tyngre än livslängd. Redan som barn tränades hon i sköldmurens disciplin, och i unga år stod hon sida vid sida med vuxna krigare. Hon var aldrig den mest högljudda, men hon var den som stod kvar när andra föll. Hennes styrka låg i hennes envishet och hennes förmåga att uthärda.

Under sina resor mötte hon Elise, en sydöstlig sjöfararkvinna med en djup tro på avtal, strukturer och den etablerade världens ordning. Deras kärlek var inte dramatisk i sin början, utan byggdes långsamt genom respekt och ömsesidig beundran. För Elise lämnade Unn sitt gamla liv och tog till havet som del av hennes besättning. När korruption och svek slog sönder det system Elise trodde på, och besättningen drevs till pirateri, följde Unn henne utan tvekan. Hennes lojalitet låg hos människan, inte institutionen.

En våldsam storm förändrade allt. Under en kollision med ett stort handelsfartyg förlorades Elise till havet. I förtvivlan utmanade Unn gudinnan Ran och kastade sig i djupet efter sin älskade. Båda skeppen gick under. All besättning omkom. Unn spolades ensam i land.

Hon tolkade sin överlevnad som ett tecken. Hennes kompass, som tidigare ansetts trasig, började peka mot stormar till havs. För Unn blev det ett löfte från Ran, att hennes väg ännu inte var avslutad. Hon återvände till havet, denna gång som kapten över ett skepp byggt för att trotsa stormar. Hon jagar oväder längs handelsrutter och slår mot de maktstrukturer hon anser bar skuld till Elises död. Hennes pirateri är ideologiskt, inte girigt. Hon slår mot system, inte mot fattiga sjömän.

Som kapten är hon hård men rättvis. Hon delar riskerna, äter sist och lämnar ingen efter sig. Hennes besättning följer henne inte av rädsla, utan av respekt. De vet att faller de överbord, dyker hon i efter dem.

Utseende:

Unn är lång och kraftigt byggd, med breda axlar och ärrade armar som vittnar om år av strid och hårt arbete till sjöss. Hennes hud är blek men märkt av permanent solbränna över näsa och kinder. Hennes vita hår bärs ofta flätat, men i stormar slits det fritt i vinden. Traditionella nordliga knotverkstatueringar och havsmotiv pryder hennes armar och över bröstet. Runt ena handleden bär hon ett enkelt svart tatuerat band – en sorgemarkering.

Hon klär sig praktiskt: oljebehandlad mörk stormkappa, förstärkt läderrock, kraftiga stövlar. En rund sköld från hennes tid som sköldmö bärs fortfarande, inte av nostalgi utan av princip. Runt halsen hänger den slitna kompassen som hon betraktar som sitt tecken från Ran.

Personlighet:

Unn är fåordig och metodisk. Hon tänker långsamt men tvekar inte att fatta snabba, impulsiva beslut när krisen råder. Hennes lojalitet är kompromisslös; den som är hennes besättning är hennes ansvar fullt ut. Hon tolererar inte slarv när liv står på spel, men hon förstår misstag som föds ur okunskap.

Hon drivs av övertygelse, men under den finns en sorg som ännu inte läkt. Hon säger att hon slåss för rättvisa och mot maktmissbruk, och det är sant till en punkt. Men hennes vrede över Elises död är fortfarande bränslet. Hon är inte vårdslös, men hon är villig att ta risker andra kaptener skulle kalla vansinne.

Hon fruktar inte döden, utan tror sig förbestämd av Ran om när hon kommer dö och återvända till Elise som belöning. Det är både hennes styrka och hennes farligaste svaghet. Något annat slutligt öde än livlös på havets botten existerar inte för henne.

Familj:

Fader: Gils Haraldsson (öde okänt)
Moder: Svanhild Torvaldsdotter (avliden)
Övrig familj: Kvar i Kaldrland, kontakt bruten

Fru: Elise – förlorad till drunkning

Egenskaper och förmågor:

Unn är en erfaren krigare och skicklig närstridssoldat, tränad i sköld- och svärdskamp. Hon är en kompetent taktiker till sjöss, särskilt i extremt väder. Hennes största styrka är hennes förmåga att behålla lugn i kaos – stormar, strid, katastrof.

Hon har utvecklat en särskild expertis i stormnavigation och asymmetrisk sjöstrid, inklusive rammningstaktik och samordnad bordning under svåra förhållanden. Hennes disciplin och uthållighet gör henne svår att bryta mentalt.

Svagheter:

Hennes sorg är ännu inte bearbetad och påverkar hennes omdöme, särskilt i situationer som speglar den storm där Elise dog. Hon tenderar att ta större risker än nödvändigt när symbolvärdet är högt.

Hon har en stark misstro mot etablerade maktstrukturer och kan ibland låta ideologi överskugga pragmatism. Hennes ovilja att visa sårbarhet gör att hon isolerar sig känslomässigt från dem som skulle kunna hjälpa henne bära bördan.

Skepp:

Skeppsnamn: Stormfrun

Beskrivning:

Stormfrun är byggd för att gå rakt in i det andra flyr ifrån. Storleken hennes är mindre än många andra piratskepp, till höjd och längd. Hennes skrov är tjockt och förstärkt, kölen djup och stabil, och fören är järnbandad under vattenlinjen för att tåla kollisioner. Hon är tyngre än de flesta piratskepp och saknar all överflödig utsmyckning – varje planka och varje beslag tjänar ett syfte. De mörka, tjärade seglen är kortare och kraftigare än brukligt, anpassade för hårda vindar snarare än stilla jakt.

Däcket är organiserat som en anfallsplattform: rep, krokar och klätterutrustning ligger redo, skyddssköldar är fästa vid relingen och pumparna bemannas alltid under strid. Stormfrun är inte byggd för att imponera i hamn, utan för att överleva sammanstötningar i åska och höga vågor.

I oväder rör hon sig inte som ett offer, utan som något som hör hemma där. När andra skepp sliter för att hålla kurs, skär Stormfrun genom sjön med tung, beslutsam kraft – ärrad, mörk och nästan omöjlig att sänka.

Namn: Elidyr Wysaro
Kön: Man 
Ålder: 519
Längd: 184cm
Tyngd: 75kg
Ögonfärg:Blond
Hårfärg: Blå
Födelseort: Dal´elath
Folkslag: Högalv
Lojalitet: Högalver
Civilstånd: Ogift

Biografi

Elidyr’s mor- och farföräldrar var med i inbördeskriget mellan alverna och har varit tydliga med att de stöttar en tydlig delning mellan högalver och skogsalver. Detta är något som har förts vidare till Elidyr’s föräldrar och även om honom själv. Ingen har öppet prata om att göra något drastiskt men Elidyr har kanske varit något mer ifrågasättande mot allianserna mellan de olika folken, inte så de öppet förespråkat större division men ändå varför och vad man tjänar på det hela. Då hans släkt alltid har varit med i de adligare skikten så var även Elidyr det. Inte bara för sin familj utan för att han är smart, god planerar och kan tala för sig. Det ryktas om att han någon kan ha varit med i något av de bråk eller skärmytslingar mellan alver under hans vuxna liv.

Bakgrund

Hans liv har varit relativt välstädat med goda mentorer som styrt honom med studier och träning genom livet. Men de har varit väl valda för att styra hans syn på världen till en som passar hans familj.

Utseende

Även om han ofta klär sig i siden, sammet eller silke så är alla kläderna han har praktiskt utformade och lätta röra sig i. Han rör sig smidigt och mjukt då han ändå är tränad i strid även om det inte är vad han föredrar att syssla med.

Personlighet

Elidyr är en samlad och verkar allt som oftast samlad utåt. Men de som verkligen ser eller känner honom kan se i de blå ögonen när något gör honom missnöjd. Han är inte elak eller grym även om han är hård. Kanske onödigt hård mot skogsalver och lite kall mot andra folkslag utom högalver. Han har dock en svag och varmare sida när det kommer till barn.

Familj

Hans far/morföräldrar har varit stort inflytande på honom med hur man bör förfara sig, strikt, samlad och hövlig till de som förtjänar det. Hans föräldrar var något hårdare i sina åsikter om vilka som förtjänade vad. Han är äldst av tre barn, han själv och hans 20 år yngre tvillingsystrar. De fick en något mjukare uppväxt och kanske är han lite avundsjuk på det men han älskar sin familj djupt. Hans systrar delar inte helt hans och deras föräldrars åsikter om hur skogsalver inte har bland högalver att göra. Deras far och morföräldrar är ej längre i livet.

Egenskaper och förmågor

Människor skulle kalla honom för riddare men han anser att det inte är en titel som passar honom. Nej han är mer en diplomat och talare även om han kan slåss. Det säger inte att han är en av de bättre krigarna, nej han är bra men det finns så många fler som är bättre än honom. Det finns lite magi inom honom också som är fokuserad på eldens element, men han kan inte göra mycket mer än tända en liten brasa med sin magi. Dock är han väldigt känslig för när det används i ett område runt honom.

Svagheter

Något negativt du vill nämna om din karaktär? Det kan vara bra att hitta på några negativa och positiva karaktärsdrag för att balansera din karaktär. Är karaktären väldigt känslig, eller temperamentsfull, eller något annat?

Spelas av: Feffie

Namn: Cesetes Vasoos
Kön: Man
Ålder: 341år
Längd: 201cm
Ögonfärg: Ljusgröna
Hårfärg: Brunt
Folkslag: Alvdruid

Biografi

Bakgrund

Cesetes föddes som alv, ägnade hela sitt liv åt skogen och medan åren gick så började hans kropp ändra form. Det började subtilt med längre naglar och lysande gröna ögon och längre öron. Sedan kom hornen. Hur riktigt han fick underkroppen från ett hjortdjur vet han inte riktigt, det var så längesedan så det har lämnat hans minne.
Som sagt så ägnade han skogen och skogens invånare sitt liv, men nu på “äldre” dagar har han börjat söka sig lite utanför skogen då han blivit mer nyfiken på vad som finns där utanför.
Det finns inget direkt utmärkande från hans bakgrund.

Utseende

Personlighet

Vänligt, respektfull, men kan bli hänsynslös när han ser någon skada oskyldiga djur för skojs skull. Eller skövla naturen på sina resurser, enbart för njutning.
Han är ganska nyfiken på hur saker och ting fungerar och är väldigt påläst när det kommer till djur och natur, men han skulle inte kunna sy något speciellt avancerat eller brygga någon dryck utanför sitt hem.
Lugn som en filbunke.

Familj

Dessa fanns med under början av hans liv, men då han valde skogen så lämnade de honom mer eller mindre ifred och han tänker sällan på dem.

Egenskaper och förmågor

Lite av en magiker, men använder det sparsamt. Kan kommunicera med de flesta djur och känna av växter, nästan till och med tala med träden?

Svagheter

Cesetes är en varelse som är ganska tryngsynt och med fördomar om de flesta folkslag.

Länkar till rollspelstrådar

Här kan du länka till trådar där din karaktär varit med, om du vill samla dem på ett ställe.

Namn: Lavinia Adralei
Kön: Kvinna
Ålder: 48år
Längd: 162cm 
Ögonfärg: Grönblå
Hårfärg: Mörkt turkos
Födelseort: Ela Silaniye
Folkslag: Skogsalv – Druid

Biografi

Bakgrund

Hon växte upp i en kärleksfull familj, men de höll henne lite väl hårt bunden och hade en “slöja” för hennes ögon i många år.
Lavinia begav sig tidigt till Vanratar för att utforska och lära sig mer om sin magi.
När hon var klar med detta så återvände hon till sin hemby Ela Silaniye, men skaffade sig en liten egen stuga utanför byn för att kunna vara ifred och själv välja när hon ville besöka sin familj och vänner.
Detta har lett till att hon är en lite ensam alv men som gärna pysslar på med sina projekt i skogens lugna tystnad och inte alls vet så mycket om världen runt omkring henne.

Utseende

Ljus hy, hår i mörk turkos färg som räcker ner till halva hennes lår. Grönblå ögon.
Alltid klädd i enkla, långa skogsfärgade klänningar, oftast gröna i olika nyanser.
Halsband av mjuknade rötter, med ett halvt ekollon med en blå kristallaktig sten i mitten.
Axeldekoration av guldfärgat tygmaterial med tyg som med hjälp av lite magi och skicklig sömnad ser ut som gröna löv som sträcker sig ner över hennes överarmar.
Ett guldarmband på vänstra handleden.

Personlighet

Försiktig, ödmjuk och omhändertagande. Litar mer på djur än andra väsen.
Spirituell och tror mycket fast på Erethils existens.

Familj

Mor – Maescia Adralei
Far – Tannathil Adralei
Lillasyster – Lyralei Adralei

Hon föddes in i en ganska vanlig skogsalvfamilj. Hon har bra relation med alla i sin familj, speciellt sin lillasyster Lyralei.

Egenskaper och förmågor

Lavinia är väldigt skicklig med magi, men är sparsam med den.
Kan sy otroligt vackra plagg och skapar med händerna otroliga smycken.

Svagheter

Usel på att laga mat trots sina försök att lära sig.
Otroligt känslig för andra personers åsikter om henne och har då lätt till tårar.

Länkar till rollspelstrådar

Kommer…

Namn: Ailonwy Therazin
Kön: Kvinna
Ålder: ??
Längd: 164
Ögonfärg: Blågrå
Hårfärg: Rött
Födelseort: Minns hon inte
Folkslag: Vampyr

Bakgrund

Hon växte upp i en bondfamilj, blev tagen av vampyrer som raidade byn och de gjorde henne mer eller mindre till piga. Då hon fyllde 18år så gjorde de henne till en av dem, mot hennes egen vilja. Dock började hon tycka om det livet, lärde sig av de äldre men var aldrig nöjd, så efter många år begav hon sig ut i världen för att testa sina vingar själv.

Utseende

Rött, vågigt långt hårt. Blågrå ögon. Smal. Bär alltid klänning i rosa som visar mycket hud, tillsammans med dyra smycken.

Personlighet

Ailonwy är en kvinna som älskar explosioner och glitter. Det kan inte bli för mycket av något utav det, enligt henne.
Hennes största personlighetsdrag är nog hennes förmåga att gå rakt på sak, något som inte alltid uppskattas.
Nyfiken är hon också av sig, så nyfiken att hon varit nära att trilla av pinnen flera gånger.
Kunskapstörstande, hon älskar att lära sig nya saker samt använda sig utav de färdigheter hon har fått lära sig.

Familj

Hon växte upp i en bondfamilj tills hon var 8år gammal, sedan kom en raid mot byn i form av vampyrer. Under natten mördades alla hennes familjemedlemmar utom hon, de tyckte hon var alldeles för vacker för att “slösas bort” så de tog med henne hem till deras boning. Där blev hon en slags piga som städade och passade upp på vampyrerna. När hon fyllde 18 blev hon en av dem, mot sin egen vilja.

Egenskaper och förmågor

Sjunger otroligt vackert, älskar dessutom att visa upp det hon kan.
Kan hantera svärd och dolkar väldigt bra.

Svagheter

Dör i solljus. Hon brinner upp helt enkelt.
Dåligt tålamod. Allt ska helst ske på en gång enligt Ailonwy.

Länkar till rollspelstrådar

Grå dag i nirhamn – Brand & Nawe

Namn: Moleg Veno (Hans lagliga namn i Celeras är Bertnor Veno.)

Kön: Man
Ålder: 36
Längd: 179 cm
Tyngd: 93kg
Ögonfärg: Blå
Hårfärg: Brunt
Födelseort: Celeras

Folkslag: Karman

Biografi

1387 TT:

Moleg föddes.

1392 TT:

Hans äldre broder får sin magi och blev tagen av tredje ögat.

1396 TT:

Molegs magiska förmåga visar sig. Men den är väldigt svag.

Ovillig att riskera att Moleg blir “befriad” fejkar Molegs föräldrar hans död och skickar iväg honom till lärlings positioner under olika resande handelsmän hans far  känner. Hans moder följer med och jobbar som vakt. Arbetet tar Moleg och hans mor runt många länder i Talanrien under de kommande åren.

1409 TT:

Familjen får bud om att Molegs äldre broder har försvunnit under ett uppdrag utan mer detaljer. Molegs Moder tar honom tillbaka till Celeras innan hon ger sig av för att försöka finna hans äldre broder. De hör aldrig ifrån någon av dem igen. Moleg antar ett falskt namn och börjar arbeta tillsammans med sin far hemma i Celeras.

1420 TT:

Molegs fader faller sjuk och lagligt adopterar honom så han kan ärva utan problem om hans fader skulle dö.

1422 TT:

Fader dör och Moleg tar över.

Senare under året börjar han sälja alla sin faders etablerade tillgångar.

1423 TT:

Moleg börjar sin plan.

Bakgrund

Född den andra sonen till en ödmjukt framgångsrik handelsman Molegs tidiga liv var ingenting ovanligt för Celeras. Endast hans moder, en äventyrare som ursprungligen var från Barastar, var noterings värt. Men Celeras har alltid lockat personer från hela världen så även det var inte allt för ovanligt. Det var inte förrän Molegs äldre broder Laram visade tecken på magi som hans liv började förändras.

Moleg minns hur hans fader var fylld av glädje vid nyheten. Och han minns den oroliga blicken i deras moders ögon.

Larams magiska förmåga var stark. Och det dröjde inte länge förrän Magiker kom till deras hem. Moleg skulle bara inse att de var medlemmar av tredje ögat långt senare. De testade Laram och talade om Caras Idhrenin och livet som han kunde ha där. Naturligtvis var det egentligen inget val. Alla med magi tas till akademin.

Åren efter Laram reste till akademin fick de regelbundet brev och familjen började lära sig allt mer om denna nya värld av magi som de innan bara hade varit avlägsna åskådare av. Moleg speciellt var ivrig att följa i sin brors fotspår och sökte ut alla detaljer han kunde.  Så när dagen kom och Moleg lyckades äntligen frammana en glödande gnista med sin vilja så fylldes han först av glädje. Den lilla blinkade gnistan var allt han kunde göra. Men om han bara övade så skulle han snart kunna imponera sin fader just som hans bror hade gjort. Så han gömde sin förmåga. Men dagarna passerade och sedan veckor. Och glädjen i hans hjärta började sakta kvävas när han inte blev starkare. Istället började han minnas allt han hade lärt sig om Akademin och vad dom gjorde med misslyckade studenter som var för svaga.

Tillslut en dag blev han upptäckt av sin moder medan han gråtande försökte träna sin förmåga. Det ledde till många långa diskussioner och vad var en källa till glädje och stolthet runt Laram blev en källa till rädsla och orolighet kring Moleg. Hans moder vägrade att ta risken att Moleg kunde bli “befriad” Men alla med magisk förmåga blir hittade och skickade till Caras Idhrenin. Så tillslut formades en plan.

Dom fejkade Molegs död. Och med hjälp av hans faders många kontakter skickades han iväg till olika handelsmän och karavaner som en lärling. De kunde inte skicka honom ensam så hans moder följde med. Hon arbetade som vakt och legosoldat medans Moleg lärde sig både allt en handelsman behöver men också vad den öppna vägen har för vishet att dela.

Under åren besökte dom de flesta länderna i Talanrien utan att stanna på en plats eller job för länge. De fick ibland brev från Molegs fader men det var sällan. De kunde inte riskera att Molegs blev upptäckt och paranoia hade greppat dom alla. Vem kunde veta vad akademins agenter visste? De hade magi.

Men när åren gick och Moleg blev äldre så började fruktan långsamt att minska. Så när de en dag fick ett meddelande om att Laram hade försvunnit under ett uppdrag han hade utfört för akademin så skickade Molegs moder honom hem till sin fader innan hon gav sig av för att försöka finna vad som hänt med Laram.

Moleg hörde aldrig något från sin moder eller broder igen.

Nu när han återvände som en ung man tog han ett nytt namn, Bertnor, och låtsades vara några år äldre för att hålla deras historia om hans död vid liv.Han hade haft många namn under åren men nu när han återvänt till Celeras så behövde han något mer permanent. Moleg började sedan arbeta sida vid sida med sin fader som en handelsman. Och med sin fria tid dedikerade han sig till personliga studier av historia och diskret när han kunde även magi. Och så fortsatte hans liv relativt simpelt under många år.

När hans fader började bli äldre och föll sjuk så adopterade han Moleg eller Bertnor så att han kunde ärva familjens tillgångar utan frågor. Och den mörka dagen han fader dog kom tillslut och lämnade Moleg ensam i världen.

Under åren hade dom varit framgångsrika i Celeras. Men Moleg var äldre nu och hade sett allt han fader hade lyckats åstadkomma under hela sitt liv. De levde bekvämt. De kunde beskrivas av många som rika. Men han hade insett att de aldrig skulle nå högre i Celeras. Att nå högre betydde att bli ett hot. Och de som hade riktig makt skulle då krossa honom. Så Moleg bestämde sig för att ta en risk. Han började sälja av alla affärer och tillgångar han hade ärvt tills han hade så mycket lösa pengar han kunde finna. Säkert uppdelat bland olika banker för att reducera sina risker naturligtvis.

Och det är där med en mindre förmögenhet till sitt förfogande som planen började forma sig.

Utseende

Morleg är en lätt överviktig man med händer som aldrig har sett en dags hårt arbete. Men många timmar med quill och bläck. Hans bruna korta hår och skägg är omvårdat men simpelt och några få grå hår har börjat visa sig. Han klär sig i simpla men välgjorda kläder i Celeras still men undviker kostliga detaljer och smycken.
Hans blå ögon är alltid klara och fokuserade trots de mörka cirklarna som hans livsstil har gjort permanenta.

Överlag är han en enkelt bortglömd och omärklig man.

Personlighet

Ambitiös, praktisk, nyfiken och tålmodig Moleg döljer en stark misstänksamhet och misstro bakom en ständig masks av vänlighet och respekt. En kombination som tillsammans med en flexibel moral har tjänat honom väl som en handelsman men också lämnat honom isolerad från alla han möter då fasaden aldrig helt försvinner.  Så istället finner han sin ro bland böcker som hjälper honom fylla behovet av kunskap, hans nyfikenhet,intresse för magi och historia konstant driver. En annan av hans definierade drag är en stark rädsla och hat för allt relaterat till Caras Idhrenin. Sedan hans broder blev tagen av tredje ögat har organisationen till en grad ständigt format hans liv även i sin frånvaro.

Familj

Molegs enda kvarvarande familj är avlägsna släktingar på sin faders sida som han aldrig bekymrat sig med. Hans fader är död och begraven i Celeras. Hans moder och frånvarande broder har han inte hört av på årtionden och Moleg har accepterat att han aldrig kommer att veta deras exakta öde.

Utanför familjen har han fler bekanta än han kan räkna men ingen som ett djupare band formats med.

Egenskaper och förmågor

Moleg är intelligent, relativt bra med sina ord och har en otrolig mängd tålamod. Efter många år i Celeras som en risk känslig handelsman har han ett bra affärssinne, organisering färdigheter och ett nätverk av kontakter direkt eller indirekt som sprider sig världen över. Han har också en svag magisk förmåga och är en dedikerad amatörhistoriker.

Svagheter

Ett liv av begränsad fysisk aktivitet och en kärlek för mat och öl har lämnat Moleg en överviktig man. Den svaga magiska förmågan han har är en källa av oändlig paranoia och rädsla över Tredje ögat. Hans olagliga status då han aldrig blev upptäckt och tagen till Caras Idhrenin lämnade honom med väldigt begränsad magisk skolning och en fascination och längtan efter mer som ibland övertar hans vanligtvis försiktiga natur.

Länkar till rollspelstrådar