Kheezai hade sovit gott och fri från mardrömmar, vilket gjorde att hon muttrade till då tjänarinnan väckte henne tidigt följande morgon. Hon sa något osammanhängande vilket verkade få tjänarinnan att lämna dörren. Så hon vände bara på sig och drog täcket över huvudet. Men det dröjde inte länge förrän hennes slumrande stördes av ännu en knackning.…[Read more]

Djan kunde inte annat än att skratta till sitt hysteriska skratt när Sera bet Akila i fingret. Väl var nog att absolut ingen såg honom som en sinnesklar man, så han skulle nog komma undan med det. Han följde händelserna som utspelade framför sig, drack av vinet och ställde ifrån sig glaset på armstödet för att istället vila armarna mot benen där…[Read more]

Sloans missriktade ilska bekom inte Lucas särskilt mycket. Lukten däremot var kanske inte den trevligaste men Lucas tog  ett steg närmare Sloan när han tittade upp på honom. Lucas såg bara ned tillbaka och krökte missnöjt på munnen i ett glädjelöst, snett leende.
“Lägg inte dina egna fördömda val på någon annan.” rösten var densamma som tidi…[Read more]

Möten. Råd med generaler och andra betydelselösa män. Det var få saker Djan avskydde så mycket. Hans enda uppgift var att föra Akila bakom ljuset och hålla henne i handen medan hon gick ned längst fördärvets väg. Så klart på ett sätt som fick henne att tro att vägen ledde till framgång. Men just för tillfället hade han inte mycket att säga, s…[Read more]

Katarina gav kungen ett sista leende och följde honom med blicken då han satte sig igen, lättad att hon kunnat avstyra det där. Hon neg elegant som avsked innan hon lämnade hans kammare. Väl ute i korridoren och ensam från tjänares ögon och öron drog hon ett djupt andetag och tillät sig blinka lite förvirrat. Hjärtat slog hår i bröstet och h…[Read more]

Katarina följde kungen med blicken då han närmade sig. Hon blev alldeles kall inombords och insåg att hon gett sig ut på alldeles för djupt vatten. Men ingenting skulle hindra henne från att nå sitt mål. Inte ens hennes egna heder. Hon log milt åt hans ord och la huvudet en aning på sned.
“Nå, vi har ännu affärer att ro i hamn, ers nåd. Detaljer…[Read more]

Katarina nickade åt hans ord. Inombords jublade hon, ett slag vunnit i hennes krig. Dock behöll hon sitt svala leende, ingenting mer syntes i hennes ansikte.
“Självklart.” det var underförstått att kungen skulle fortsätta närmare detaljer med Lucas, hon var trots allt endast en kvinna.
“Jag är glad att vi förstår varandra. Jag ska inte uppehålla…[Read more]

Katarina trummade sina fingrar lätt mot klänningen, blicken vilandes på kungen. Hon nickade lätt åt hans ord och tog ett par steg närmare.
“Så, ni kan tänka er en förening mellan er bror och min dotter Nilla?” blicken var sval, rösten avvaktande men sedan fortsatte hon “Vilka villkor och med vilken hemgift skulle ni föreslå, om så var fallet?”

-…[Read more]

Katarina kunde inte se det som var så roande, för henne var detta en mycket allvarlig situation. Men utåt behöll hon sin kyla än. Hennes ögon smalnades av en aning.
“Vad för problem?”

– – –

Lucas hade tagit sig bort till härolden för att anmäla sig och var precis på väg att leda pojkarna mot smeden för en titt på hästens skor då Vinga kom rusan…[Read more]

Kheezai kunde inte lite på folk som gillade hästar. Trots veckorna i sällskap av Ithias häst var hon livrädd för det stora djuret. Så stor, opålitlig och så själlösa ögon. Hon rös lite av blotta tanken då hon vaksamt följde alvinnan och hästen med blicken. Men tankarna gick snabbt tillbaka till maten.

Hon ryckte till lite då Wreax vidrörde h…[Read more]

Kheezai klev försiktigt ur droskan, blicken vaksam omkring sig. Hon vinglade till lite och la handen mot Ithia för att stödja sig. Blicken gick från alvinnan till huset och vid doften av mat så knorrade hennes mage till argt och högljutt. Instinktivt la hon handen över magen och log lite ursäktande.

Hon kände sig lite tafatt där bland de andra,…[Read more]

Katarina betraktade kungen med lugna ögon, men sanningen var att hon kände en viss nervositet inför den ilska hon kunde ana. Även om hon önskat en liknande reaktion hade hon inte föreställt sig att han skulle ta det så hårt. Nåväl, hon hade lagt korten på borde och det gick bara att spela klart.
“Om våra släkter förenades skulle min man glömma Kal…[Read more]

Kheezai vred lite obekvämt på sig och drog armarna hårdare kring benen. Hon lät hakan vila mot de uppdragna knäna. En skamsen och skyldig känsla fyllde henne, men hon visste inte vad hon gjort för fel. En lite sorgsen min målades upp över hennes ansikte vid hans ord.
“Jag beklagar… Det finns många som är kvar där” hennes ord var låga, medli…[Read more]

Katarina nickade allvarligt, men var ändå något belåten över kungens reaktion och log därför inombords. Utåt märkte man inte av det däremot. Hon krökte lite missbelåtet på läpparna, och dolde däremot inte sitt missnöjde över det hela.
“Det är sant. Han har inte gett något svar än… Men du vet hur han är, likt en asfågel följer han krig och d…[Read more]

Kheezai såg från Ithia, till Wreax och så tillbaka till Ithia. Tonen i droskan och hur de sa emot varandra gjorde henne förvirrad och ängslig. Hon bet sig i underläppen och önskade hon kunde försvinna in i sätet. Utan att tänka på det drog hon upp benen för att lägga armarna om knäna i ett försök att göra sig mindre. Blicken slogs ned och hon rodn…[Read more]

Nilla nickade, kanske lite för ivrigt, men det gjorde nog ingenting. Det var en märklig känsla, hon kände sig nästan rebellisk. Hon log varmt åt hans ord.
“Självklart. Vi ses kanske nere vid dusterna?” så tog de farväl, kanske ett lite tafatt sådant. Nilla blev kvar för ett ögonblick och kände sig nästan lite yr då hela situationen smälte in. Så…[Read more]

Djan skratt fortsatte, lågt och kluckande. Det tilltog mer och mer i styrka, som att han hört ett skämt ingen annan i rummet hade. Blicken mötte Zaal’Eks och leendet besvarades på samma sätt ett rovdjur ler innan det hugger. Utan att leendet försvann eller att han släppte alverna med blicken drack han av vinet. Vid alvinnans ord smackade han med t…[Read more]

Nilla kunde inte låta bli att skratta åt hans förslag, ögonen uppspärrade av blotta tanken. Men det var ändå hjärtligt.
“Alla tillsammans?” hon såg lite skeptisk ut och drog till minnes bara hur deras frukost varit på morgonen, och då hade de bara varit fyra av dem. Men så insåg hon att det nog visst var en god idé och ett nästan slugt leende s…[Read more]

Nilla log varmt men kunde sen inte hålla sig från att skratta till vid hans fråga. Hon himlade lite med ögonen och rynkade sedan ögonbrynen med blicken på Arlin.
“Jag önskar jag visste, men min mor håller traditioner högt. Jag tror inte ens hon träffat min far innan de var förlovade” Nilla log snett då hon funderade.
“Men jag tror…” hennes blic…[Read more]

Nilla höjde blicken till Arlin och log milt åt hans ord. Det var främmande för henne, att en kvinna skulle kunna få bestämma sådan själv, men det värmde henne ändå hur Arlin hade den respekten till det hela. Hon kunde knappt ana hur annorlunda saker hade varit om den sedan även fanns här. Kanske till och med prinsessan Vinga varit drakriddare…[Read more]