Djan skrattade lågt åt Ismats profetia då han kom fram till henne. Han stod så obehagligt nära att hon nästan blev insvept hon med i hans rock. Blicken var vänd till drottningen och ett litet men illmarigt leende prydde hans läppar.
“Hon behöver ju inte den för att jag ska höra vad hon säger” återigen skrattade han lågt samtidigt som blicken gick…[Read more]

Djan hade lutat sig tillbaka och dragit upp båda benen i stolen. Hans ögon var knappt öppna, men han höll blicken fäst på Ithia där hon bugade sig och det illvilliga leendet blev aningen större. Inte ens en blinkning kom från honom då glaset sprack. Vid det här laget var han ganska van. Han visste att det innebar att Akila inte var alltför fö…[Read more]

Då hon försökte ta hans händer drog han undan dem och la dem istället skyddande på flickan som fortfarande sov. Deras röster var förstås inte höga, och det var utmattande för ett barn att resa genom öknen och dess hetta. Han lyssnade till sitt namn upprepas, men höjde inte blicken som fortfarande var sänkt i elden. Det fanns mycket smärta i hans…[Read more]

Hur mycket han än älskade att vältra sig i hennes uppenbara oro så var det dags för dem att möte drottningen. Djan nickade kort med en långsam blinkning för att sedan lägga handen mellan hennes skulderblad för att leda henne mot den sal som drottningen väntade i. Han hade alltid varit en närgången typ.

Ett steg bakom ledde han henne genom en kor…[Read more]

Eyaz gillade inte alls situationen han befann sig i. Det gjorde honom oerhört obekväm. Nästintill omedvetet bet han ihop käkarna hårt och fick koncentrera sig på att andas normalt genom näsan. Blicken var avsmalnad men fortfarande fäst på kvinnan. Sättet hon sa det på fick honom att ångra sig ännu en gång att han gett henne sitt namn. Skulle…[Read more]

Hennes ord fick hans hjärta att frysa till is i bröstkorgen och han skruvade obekvämt på sig. Men ändå kunde han inte släppa kvinnan med blicken då hon lekte med sanden framför sig. Han rös vid hennes berättelse som förutom att riva upp gamla sår som var djupt i själen på honom, dessutom fick honom att ana onåd. Det var så likt hans uppväxt med…[Read more]

Djan drog tungan över tänderna som nu var blottade i ett belåtet flin. Ögonen glimmade till av illvilja då han såg hennes reaktion och han kunde inte hålla sig från att skrocka lågt. Efter ytterligare en klunk av vinet så fuktade han läpparna och la ena benet över armstödet. Att sitta propert kunde inte ens Akila piska honom till. Han ryckte lite…[Read more]

Eyaz rynkade på ögonbrynen, även om det knappt märktes eftersom de alltid tycktes vara rynkade av allvar. Han höll kvar handen på den sovande flickan, kvinnas fråga var ingen vanlig fråga eftersom han precis redan berättat svaret.
“De dog. Hon har ingen annan.” svarade han kort, blicken synade kvinnan och han blev åter medveten om den långa dol…[Read more]

Om Hadrian inte hörde eller aktivt ignorerade hennes fråga var svårt att säga. Men när hon satte ned hartassen i hans bälte såg han förvånat upp för att le tacksamt. Eller ett försök till leende blev det i alla fall, för i stundens allvar blev det inte mycket mer en ett stelt streck över hans läppar. Han grep tag om en runrad ristad i polerad trä…[Read more]

Djan var inte alls beredd på att bli undanknuffad och tog ett par stapplande steg åt sidan och fick ta emot sig med ena handen mot väggen. Hans ögon smalnades av och han gjorde en liten grimas då han fäste blicken på den nya gestalten som grep tag om drottningen. Det fanns något bekant över henne men han hade aldrig sett henne tidigare…[Read more]

Jerker, som trodde på den bättre människan, log vänligt då den stora mannen och två kvinnor kom ut ur buskaget. Han sträckte ut händerna framför sig där han satt.
“Välkomna fränd-” han tystnade snabbt och leendet dog då den kalla metallen placerades mot hans strupe. Magen knöt sig och pulsen gick upp. Blicken irrade mellan de tre men så tog han et…[Read more]

Djan betraktade Ithia då hon talade. Nästan som en fundersam gest drog han ena pekfingret fram och tillbaka över sin underläpp. Och så satt han tyst en stund, en obekvämt lång stund efter att hon ställt sin fråga. Tillslut sänkte han handen och lät den vila mot knät istället.

“Jag träffade Sera i Thel Hamnan för drygt ett år sen. Vi… slog följ…[Read more]

Trängseln ökade då Kung Aelors styrkor pressades från alla håll, till dess att de slutligen nog skulle möta sitt öde mot stadens murar. Linjerna var brutna och allt var bara ett virrvarr av soldater och varelser, somliga kämpande för sina liv, andra för att få slita sina motståndare i stycken. Marken som tidigare varit torr och stenig var snart e…[Read more]

Hadrian stannade upp i sitt grävande och gav kvinnan som hastigast en blick innan han vände blicken upp, i ett försök att se besten genom springorna där ovanför. Tornödla? Han hade bara hört historier om dessa varelser, aldrig sett en… Men nu fanns inte tid att tänka på det och han ruskade lite på huvudet då han återgick med att försöka hitta…[Read more]

Även om Eyaz önskade, så kunde han inte se bort från när hon slukade ormen. Av någon anledning föreföll det honom väldigt motbjudande och då hade han ändå sett hur utsvultna män gnaga på benen till sina egna barn. Tanken fick honom att oroat sänka blicken till flickebarnet. Än sov hon stilla och han rättade till filten som han lagt över henne…[Read more]

Djan slog sig ned han med och drog upp ena benet i stolen då han lutade sig tillbaka. Likt en tyst skugga var en tjänare framme och fyllde på hans vinglas som han höll ut, men hans blick lämnade inte Ithia. Tjänarna erbjöd såklart också henne vin att dricka. Ett lågt skratt lämnade Djan och han drack av vinet.

“Hon såg min odödliga kärlek till…[Read more]

Eyaz skruvade på sig under hennes blick. Kvinnan väckte ett visst obehag hos honom. Hur hon såg ut, hur hon förde sig och hur hon bara dykt upp. Ändå kunde han inte släppa henne med blicken, för visst var det någonting groteskt men fascinerande över henne. När hon plötsligt greppade ormen för att helt sonika ta en tugga av reptilen så kunde han…[Read more]

Lika obarmhärtig som ökens hetta var under dagen, var dess kyla under natten. När solens sista strålar sjunkit ned under horisonten och gett vika för nattens mörker var det inte bara kylan som kom krypande, utan även djinner och demoner. Så hur olidligt det än var att resa under dagen, var det bara dårar som lämnade lägereldens sken under natte…[Read more]

Djan skrockade lågt och slängde ytterligare en blick över axeln, ett outgrundligt leende på läpparna.
“Barnvakt” rättade han henne med samma flin då han ledde henne vidare genom palatset. Sådär mitt på dagen var det inte mycket liv och rörelse, endast tjänare som rörde sig i utkanten av ens synfält.

Djan hade börjat nynna på en gammal iselemsk…[Read more]

Djan skrattade bara. Åt vad var svårt att säga, kanske åt något hon sa, kanske åt henne eller kanske åt någonting som korsade hans tankar. Men det var inget varmt och inbjudande skratt, utan höll en gäll ton som snarare balanserade mot galenskap. När det plötsligt skrattet lagt sig fuktade han läpparna.
“Åh, bara en simpel tjänare åt vår strålan…[Read more]