Nasidir såg lite stöddigt på Bain då han kom och irriterade där med sin närvaro.
‘Stick och brinn.’ fnös han och vände uppmärksamheten mot fängelset istället, uppenbarligen såg han inte Bain som något hot. Men då Bain inte verkade ha någon avsikt att ge sig av var han väl tvungen att göra något åt saken. Så lite slött knuffade han sig från fängels…[Read more]

Sarethna fnös lite roat åt sin dotters reaktion, och la armarna i kors.
‘Okej, fröken smart, upplys mig då.’ sa hon med en handgest, då hela scenariot verkade så uppenbart i Ambrosinas ögon. Så hade det alltid varit, och det var många gånger detta hade frustrerat Sarethna. Vid hennes förklaring höjde hon ett ögonbryn, som om hennes förklaring i…[Read more]

Aenya verkade inte medveten om sina tankar, och vad hon kände inombords delade hon med få eller bara med sig själv. Efter vad hon upplevt var hon inte som hon varit, det var klart och säkert klarast av allt för Bain som känt henne som en glad och sprallig ungdom, som smittade av sin glädje på alla i sin omgivning. Av det fanns det inte mycket…[Read more]

Aenya såg hur kugghjulen verkade rulla i hans huvud, och hon höjde ett ögonbryn lite frågande. Kanske inte allt för tålmodigt medan hon väntade på hans svar. Då han äntligen verkade tänkt igenom sakerna och ställde sin fråga såg hon lite tankfull ut.
‘Ja, om du ska vara någon slags… dubbelagent… vore det väl mest logiskt. Du kan väl sälja i…[Read more]

Asgeir fick väl lov att hålla med Ylva där.
‘Visst, du har väl rätt som vanligt, men även i en pressad situation som i en sköldmur kan gott humör rädda dagen!’ sa han envist, kanske mest för att reta henne.
‘Och en smed som vet var alla vapens svaghet finns, och kan reparera rustningar och vapen efter att striden är över?’ tillade han. ‘Det är oer…[Read more]

Ayperos närvaro i hennes sinne var som ett mörkt hav, lugnande för att de kände varandra, men hisnande kanske då man började känna på djupet av de många år han levt vilket ruvade där i utkanten av deras kontakt. Något i hans närvaro verkade tveka en stund, kanske kände han skillnaden där i henne. Att det fanns något mer än det två där mellan d…[Read more]

Aenya mötte hans blick fortfarande med en viss intensiv skärpa i sig, nästan lite utmanande. Men kanske mjuknade hon lite, då hon såg sin lillebror påverkad så av hennes humör. Trots allt verkade det som om den fruktade ledaren för upproret hade en svag punkt då det kom till Bain. Kanske något hon inte förväntat sig själv heller. Men i slutändan v…[Read more]

Aenyas snabba steg var otåliga, och visade ingen nåd för hans känslor eller oro över hur hon reagerat. Just då kände hon bara ilska, märkligt hur hon så lätt blev arg nuförtiden utan att själv märka av det. Kanske var hon bara alltid arg, med några lugna stunder emellan. Inte svårt att tända eld på den elden.

‘Förlåt?’ fräste hon åt hans försök…[Read more]

Caspian kanske inte hade någon riktig föraning om hur allt detta skulle lägga hans liv i fara. Dödlig fara, kanske mer dödlig än någonsin innan. Men saker som liv och död var kanske svåra att förstå helt, innan man verkligen stod ansikte mot ansikte med sitt öde. För honom fanns det väl inget utfall där han inte på något vis skulle få sin vi…[Read more]

Caspians blåa ögon såg på henne, fortfarande fylld med den inre eld han hade i sin förakt mot mannen som skadat henne. Sedan såg han lite förundrad ut då hon började le.
‘Vad…?’ frågade han, och kunde inte rå att le lite själv då hon log så, svårt att inte bli smittad av hennes utstrålning.
‘Bra, det där är bra…’ sa han med en liten nickning…[Read more]

Aenyas ögonbryn rynkades gradvis mer och mer ju mer han berättade. Först över att han närmat sig drottningen själv, betydligt mer över vad han berättade om hennes vakter. Tystnaden som växte i tältet var obekväm, hennes ilska och vrede både kylig och varm på samma gång. Den tycktes växa, inte helt olikt skuggmagin han utövat i sin duell med Agaro…[Read more]

‘Min mor säger många ting.’ fnös han lite roat. Då hon sedan visade sin reaktion kring jättarna verkade Asgeir inte alls se bekymret som Ylva såg.
‘Ja, jättarna! Vadå då?’ frågade han och gav henne ett litet finurligt leende. I hans värld skulle allt gå bra bara man bestämde sig för att det skulle göra det. Rätt attityd var ju nyckeln till al…[Read more]

Faegrim var inte så övertygad om att någon skulle finna sig i något, men de var väl i alla fall två mot en. Och skulle han vara där kanske saker skulle gå mildare till. Kanske. Han var ju inte kanske en stor krigare som denna mörka alv Jezeral verkade vara.

Den mörkhåriga alven gav ifrån sig ett något frånvarande stön då han fick vatten i ansikt…[Read more]

Bains rädsla verkade ge de tre alverna energi och pondus då de närmade sig honom. Men deras självsäkra och fördomsfulla miner utbyttes mot de av förvåning då Bain plötsligt försvann i tomma intet.
‘Ynkrygg! Hitta honom!’ utbrast Nasidir, och de tre spred genast ut sig för att försöka hitta honom.

Bakom rötterna betraktade Alienna spelet med för…[Read more]

Caspian hade många brister, och en av dem kanske var att han var en man – vilket betydde att han i många gång inte kanske tänkte med förnuft utan med bravado.
‘Jag bryr mig inte om hans heder, men om min, och om din.’ sa han envist. ‘Och om det finns vittnen kan han inte neka sin förlust, om jag besegrar honom.’ ansåg han. En traditionell uppvis…[Read more]

Medan detta pågick stod Alienna neutralt, lät inte dessa busar uppvigla henne och hennes känslor. Armarna var avslappnat vid hennes sida, fingrarna knutna kanske men det var det. Hade hon inte varit bakom lås, bom och magiska spärrar hade hon så klart kunnat läxa upp dem i hyfs men det var som det var.

Nasidir fortsatte le på sitt något illmarig…[Read more]

Naróf höll sig lite i bakgrunden med förväntansfullhet då Klaus rörde sig närmare den person han fått syn på. Så klart hälsade han även på de som ville prata med honom eller kanske erbjuda honom dryck och mat, vilket han gladeligen accepterade, men de flesta var ju där för Klaus. Han kunde inte rå att le över hur Klaus gick fram till Eddy, samti…[Read more]

Den unge brinken såg på henne lite storögd, hon bad ju honom att följa med! Han hade aldrig föreställt sig få den frågan av en alv som henne. Då orden som följde såg han nästan förvirrad ut.
‘En nekromant?’ undrade han, som om han knappt kunde ta in det. Hon såg ju inte ut som en sådan, eller i alla fall enligt de berättelser man hörde om mörka…[Read more]

Det kändes uppfriskande att tala med någon som inte behandlade henne enligt den titel hon bar. Så klart hade hon levt med det hela sitt liv, först som prinsessa, och sedan som drottning. Men hennes barndom i Aldiea hade varit rätt bekymmerslös, och hon hade älskat att springa omkring i staden där hon hade umgåtts med vem som helst i staden.…[Read more]

Midvintertiden var en folkfest utan dess like i Brinke, snarare än att spendera tiden i sina hem med sin familj (vilket man också så klart gjorde) var det mer av ett kollektivt firande där hela samhällen, byar och städer i Brinkeland gick ut och firade tillsammans. Man delade på allt, mat och dryck, och gav varandra gåvor för att visa varandra…[Read more]