• Asgeir tvekade lite då han hörde hennes röst. Den verkade genuint överraskad och fylld av rädsla. Det kunde så klart också Turins män – eller i detta fall kvinna – vara men han tvivlade på det. Trots allt verkade hon något malplacerad i det hela, och hade ett utseende som fick honom att tvivla att hon var på någons sida. Kanske en völva, elle…[Read more]

  • Sandor som främst observerat och gett order nickade eftertänksamt åt Nicolaus förslag. Han förstod viken av hans ord, och samtidigt var det även dags för honom att stå sida vid sida med sina män. Trots allt, vad var han för konung om han bara var beredd att observera? Hans nickning var beslutsam, och hans ögon hade en glimt av iver i sig.
    ‘Ja,…[Read more]

  • De vackra höstlöven och frosten som så vackert ramade in dem gav inga intryck av att det någonsin skulle skett – eller kunde ske – något våldsamt i denna plats. De vittnade ingenting om den pågående konflikten och långa kriget som förpestade Kaldrland, men i slutändan slutade vissa aldrig törsta efter blod… och blod ledde oftast till mer blod. D…[Read more]

  • Konungen lyssnade på Nicolaus förslag, och gav sitt samtyckte. Denna dag skulle Karms och Märehns taktiker som så många gånger använts mot varandra åtminstone denna gång förenas till en. Kanske var det en historisk dag, att se de två strida vid sida på detta vis, för även om de var allierade enligt lag var det sällan de stod som riktiga vapenb…[Read more]

  • Han såg tankfullt över staden, han hade ju inte riktigt fått något bra syn på den igår i allt regn, det hade ju vart mer tur att de funnit värdshuset. Så åt vilket håll han behövde inte leta så länge då han såg en skylt till den lilla butiken längre ned på vägen. Problemet var att han sällskap var försvunnet. Inte ens det varade länge; just…[Read more]

  • Gatuflickan tog risken och pressade sig lite närmare golvet. Tydligen blev det en affär, trots den hisnande summan pengar som var i fråga. Frågan var om hon skulle försöka följa köparen och plocka lite guld, eller handlaren. I slutändan var valet inte speciellt svårt, för hon fick en känsla av att köparen inte skulle tveka med att döda henne p…[Read more]

  • Han fingrade på servetten ett bra tag innan han kom på att han kanske borde använda den, kanske inte såg för snyggt ut med kladd i skägget, något han väl inte alltid brydde sig om då han levde ensam till stor del av sin tid. Utan att tänka närmre på saken stoppade han undan några bitar av maten som blivit över till senare i någon av alla fickor i…[Read more]

  • Han var glad hon uppskattade den exotiska maten, själv hade han väl lite svårare med vissa av bitarna men stoppade ändå in en efter en. Vem visste när de fick någon annan mat än färdkost igen.
    “Inte så illa nej” höll han med lite artigt, för han åt sällan på värdshus av sämre kvalitet än detta så någon dålig mat hade han sällan fått.

    Xharin…[Read more]

  • Ayperos lät sin blick fara över slagfältet och fäste sig på Märehns kavalleri som red sig genom linjerna, och han kunde inte annat än att ge ifrån sig en fnysning av avsmak.
    ’Tror de att de kan skrämma oss med dessa bevingade ryttare?’ frågade han högt i luften. Bara Nenya var närvarande och kunde kommentera påståendet om hon så önskade.
    ’Kanske d…[Read more]

  • Ovanför på vinden gömde sig en liten figur. Hon låg platt på golvet, med ansiktet pressat mot plankorna så hon kunde se ned på vad som hände genom en liten springa i golvet. Dammet kittlade hennes näsa, men hon hade länge sedan lärt sig att kontrollera sig och hålla sig tyst som en mus. Hennes klara blåa ögon betraktade varorna där inne. Några vä…[Read more]

  • Xharin tände sin pipa medan han väntade, han var rätt säker på att hon utnyttjade sin tid väl och så var ju också fallet. Hon hade visst passat på att tvätta av sig och byta kläder. Nåväl han fick göra det en annan gång eller eventuellt använda magi, även om han nu inte brukade använda det för så triviala saker om han nu inte hade något annat va…[Read more]

  • Det tog henne ett tag att fundera över saken tyckte han allt, men han vart väldigt lättad då han fick lov att bjuda henne så de bli lite mer kvitt eftersom hon bjudit på rummet. Trollkarlen andades ut lite tyst och log långsamt.
    “Då så jag går ned och beställer” sade han och försvann ut ur rummet innan hon fick för sig att trots allt protestera.…[Read more]

  • Ayperos stod stilla en lång stund och hade ett underligt lugn över sig där i stormen av striden, medan han studerade vad som skedde nedanför dem. Nästan som en staty stod han, tills han till sist rörde sig igen genom att vända sina mörka ögon mot Nenya.
    ‘Vi har kungligt besök, bäst att välkomna honom.’ sa han med ett vasst leende.
    ‘Se till att ha…[Read more]

  • Han blinkade lite ugglelikt åt solstrålarna, helt vaken var han inte än men det var ju svårt att inte smittas av hennes glada humör. Xharin som annars var ganska butter på morgonen log brett åt hennes ystra uttalanden.
    “Ja, det ser så ut minsann. Inte illa efter allt det där regnandet.” han stärkte på sig igen och ställde sig upp han kände sig r…[Read more]

  • I tumultet vid den östra porten hade Aethriatan hjälpt upp sin hustru då fienden började retirera. För ett ögonblick försvann Maeve och Nenya från hans synfält då fiender och fränder rusade omkring i kaoset. Han oroade sig för att Nenya skulle dräpt prinsessan, för i sanning var han inte allt för orolig för att Nenya skulle ge sig så lätt om hon…[Read more]

  • Trollkarlen somnade genast då han lagt sig till rätta vilket var ett rent under med tanke på hur hård sängen var och för en gång skull sov han riktigt bra han som annars sov med ett öga öppet minst sagt. Den här natten sov an som en stock.

    Xharinyon vaknade till ett väldigt försiktigt godmorgon; han såg sig lite förvirrat om. Ja, just det han…[Read more]

  • Han drog själv på munnen, det där var det löjligaste kast han någonsin lyckats med. Xharin såg på påsen med mynten sedan på henne igen.
    “Visst jag bjuder gärna nästa gång” han suckade gjorde en kort gest åt påsen och lika plötsligt förflyttade den sig till han fot så han kunde plocka upp den utan större besvär, han gäspade trött.

    “Tro mig de…[Read more]

  • Han satt kvar på sängkanten och flätade ihop sitt allt för långa hår i en slarvig fläta, det enklast så. Även om det såg lite lustigt ut då han slängt flätan framåt bredvid skägget. Sängen knakade lite då han böjde sig för att ta upp ett föremål ur sin packing en liten påse med mynt.
    “Här är väl ungefär vad jag är skyldig dig för rummet” sa…[Read more]

  • Kiel betraktade alven bakom sig, men hennes protesterande hindrade inte honom att fortsätta smyga längs med korridorerna. Trots allt hade lutan ett starkt sentimentalt värde, och skulle han inte komma därifrån utan den var det knappt värt att komma därifrån alls. Eller så kändes det åtminstone, så han var tvungen att försöka.
    ‘Jag litar på dina…[Read more]

  • Davant hade så klart rätt i att det fanns mycket Ayperos berättade, saker han inte berättat åt någon. Inte ens åt Nenya, som han anförtrott med det mesta. Men i sanning så hade Ayperos aldrig ljugit, och var alltid sanningsenlig i det han sade, även om det ofta kunde tolkas och uppfattas på olika vis.

    ‘Jag måste väl få ha några hemligheter?’…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.