Arand fnös bara lite till svar, hans gula ögon betraktande dem alla i tur och ordning.
‘Vi får väl se.’ var allt han svarade kring Bodils reflektioner, som så klart bara var spekulationer, kanske han tyckte att Bodil pratade för mycket. Han gjorde väl åtminstone ett sken av att inte bry sig om dem, medan han nog innerst inne hade ett sting av besv…[Read more]
Ayperos nickade beslutsamt, försökte kanske ge henne samma beslutsamhet också.
‘Ja, du är starkare än du tror, kom ihåg det och vet att du är stark. Du erövrade Me’erisia, mot alla odds.’ påminde han henne.
‘Med Izotar på din sida behöver jag nog inte oroa mig för dig.’ sa han med ett snett leende, som kanske sa att det var svårt att helt vara be…[Read more]
Alienna kunde inte annat än att sucka lite åt Tath’nels sätt att vända orden till något negativt, att utstråla negativ energi i den stunden. Men han hade väl sina egna demoner att kämpa med, hon hade sett det och visste det, och visste likväl att han behövde komma till sina slutsatser själv. Ibland hade hon lust att skaka om honom, ja till och m…[Read more]
Elbereth flinade till och skakade lätt på huvudet. Hon placerade en hand på sin väns axel. “Alienna är här. Jag vet inte exakt vart här, men hon är här i Nela’thaënas. Hon anlände till begravningen.” Hon blev osäker dock när hon hörde henne prata om Alienna i Alidea, hade Elbereth missat att kvinnan lämnat redan och åkt hem? Hon kliade sig i hu…[Read more]
Yian tecknade så att det sved i handen, men det var så befriande att vara en konstens tjänare åter igen. Att rita av männen fick henne att helt glömma bort de hemskheter hon nyligen sett och under resten av kvällen kunde hon skratta, skämta och dela med sig av sin konst och sina berättelser. Hon ritade av männen och när hon inte gjorde det utan s…[Read more]
“De var en primitiv kultur, jag vet inte hur höga förväntningar vi borde ha på konstruktioner. Jag tror de använde det som fanns tillgängligt för dem, och fickor i berget hade i så fall varit perfekta för förvaring.” Hon gissade, hon kunde inte så mycket om Meoiernas förflutna, men även idag var folket ganska bakåtsträvande och en aning … enkl…[Read more]
De två andra alvernas jargong fick henne att både himla med ögonen och skratta glatt medan hon nöjt simmade omkring i det behagliga vattnet. Precis vad hon behövde för att få musklerna att slappna av något efter den besvärliga tiden i fängelset. Efter att ha blivit förändrade till fåglar, och allt annat galet de varit med om de senaste daga…[Read more]
Samira rös vid synen av sorken som försvann inuti kvinnan, men erbjöd ändå ett leende då hon var glad att se henne och klev in under granen. Hon kunde inte längre betrakta Fim som ett hot, för hade det varit sant hade Samira varit död för länge sedan. Istället slog hon sig ned några steg bort från Fim och började gräva en grop i snön för att se…[Read more]
Revan spretade sig i tre olika riktningar när man väl såg sig om och medan hon funderade över vilken riktning som var rätt, kom packningen ner och hon lossade den så att Merel kunde dra upp repet igen och få ner sig själv. Hon lös med facklan i de olika riktningarna och försökte lista ut i vilken riktning norr var. Hon återbesökte deras vandri…[Read more]
Yian log åt Hao, men studerade sedan sorgset Nuwa med noggranna ögon efter vad hon hade sagt. Hon lade ögonblicket och det hon såg i henne på minnet för att återbesöka senare när det bara var dem och vände sig sedan mot Bolin med ett brett leende. Hon hade redan skissat honom i hennes huvud, färgerna, proportionerna, bakgrunden, men det var först…[Read more]
Samira hade många frågor, många många frågor, men hon hade också förnuftet att inte gapa efter för mycket nu på en gång. Efter en stund av tystnad så log hon bara. “Fim.” Hon hade inte väntat sig det namnet, då hon visste vilka märkliga namn Kaldrländare brukade ha både på sig själva och sina myter. Det lät så … normalt. “Fint namn. Jag gil…[Read more]
Keziah Aezir, ättling till ingen av vikt, var en kvinna som inte lämnat ett positivt intryck på de flesta människorna i hennes liv. Medan hon nu klättrade ned för den breda revan i en av grottorna som leder till de viskande bergens djupaste hålor med bara ett rep runt midjan surrad runt en sten på brantens topp, blint förlitande på att hennes me…[Read more]
Först fick hon ett uttryck av förståelse och nästan skrattade till när hon insåg att hon hade hört fel. Inte blod. Blot! Det mindes hon läsa någonting om, en slags ritual. När kvinnan däremot rättade sig kallnade Samira lite och insåg att det inte alls var så oskyldigt. Visst, öl, men också djur och människor. Hon rynkade lite på näsan åt tanken a…[Read more]
“Det är min smet, självklart kommer jag befinna mig i den,” Började hon lite irriterat och vandrade tyst en stund utan att kommentera resten som Ithia hade sagt, innan hon började närma sig de lägre människodistrikten där levnadsförhållandena var synligt sämre än där hon själv borde. Att så tydligt kliva in i ett annat samhällsskikt,…[Read more]
Samira blev lite obekväm av just hur nära främlingen kom, men försökte dölja det. Hon log åt henne och försökte att inte studera de många obehagliga detaljer som gjorde att någonting inte kändes helt rätt med kvinnan framför henne.
“Det är intressant. Sharahs tempel är byggda där det är som lägligast för att så många människor som möjligt…[Read more]
Ambrosina rynkade lite på näsan åt erbjudande. Omgående blev det lite motbjudande när barnet erbjöd sig frivilligt, även om det såklart inte var barnets egna fria vilja. Det fick honom att dofta lite smutsigt kunde hon tycka när hon betraktade honom efteråt, och hon placerade sedan handen på huvudet hans. “Du överskattar mig om du har minsta fört…[Read more]
“Antalet oerfarna i ditt sällskap lär alltid vara i minoritet.” Svarade hon åt honom. “Var glad att jag nöjer mig med två.” Hon log lite lätt och assisterade dem sedan med allt de behövde som hon kunde förse dem med. “Vi är inte under någon inbillning att detta kommer bli enkelt för oss eller att vi ens säkert kommer överleva, men vem den döda sat…[Read more]
Felaërn tillät sig ett litet allvarsamt leende mot Almathira över hennes ord, som om hon förväntat sig att han skulle visat motstånd mot hennes planer.
‘Människorna är de riktiga fienderna. Om några av oss måste dö för en bättre framtid dör de som hjältar för sitt folk.’ han var ju redan radikaliserad i sitt tänk i och med sin tid med Nela’thaënas…[Read more]
Sarethna visade sin dotter att hon hört henne med en nickning. Hon skulle nog också behöva samla sina krafter, även om det betydde att någon behövde dö för det. Inte för att hon hade så stora samvetskval, hon var ändå en vampyr från en adelsfamilj och hade rätt stora förutsättningar för att anse sig överlägsen de flesta. Ändå fyllde pojkens märkl…[Read more]
‘Du har så klart rätt, vi måste hålla tankarna känslokalla och objektiva till vad som är realistiskt då vi väl finner henne.’ sa Ayperos och suckade lite, ett dystert samtalsämne.
‘Vår vision för framtiden, för världen, är viktigare än någon enskild individ, hur kär den än är, till och med om det är Nenya.’ de behövde så klart stålsätta sig f…[Read more]