Bodil kunde känna blickarna från sina män omkring henne när Maeve antog att hon behövde prata med Turin och Bodil skakade på huvudet. Om hon fick gissa varför så ville de lista ut just hur mycket frihet hon gav sig själv och hur mycket under Turins häl hon var. “Han anförtrodde din övervakning till mig och jag antar att han även förväntar si…[Read more]
Felaërns blick studerade henne lite vaksamt då han följde henne, nästan som en livvakt. Inte för att hon behövde så mycket skydd, men hon hade varit med om mycket och behövde det stöd hon kunde få – även den starkaste var sårbar i en stund som denna. Och utan henne var nog alvernas framtid och drömmar om frihet i Iserion borta, åtminstone p…[Read more]
Alienna såg på Tath’nel som hastigast över frågan, verkade inte reflektera just då över hur nära det varit för hela sällskapet gällande inträdet till staden, med tanke på dialogerna de haft med Eärmelindo.
‘Jo… Det finns en badplats inte långt härifrån. Minns du den,Tath’nel?’ frågade hon.
‘Linniras.’ påminde hon Tath’nel, samtidigt som det…[Read more]
Eärmelindos genomborrande men vänliga blick studerade Bain och Tath’nel, men den verkade se genom deras yttre, fylla dem med värme och kanske också den hisnande känslan av år och tid som inte ens gick att räkna. En rymd fylld av stjärnor som alla representerade minnen och möten som dessa, tillräckligt många för att skapa ett bländande ljus inom ho…[Read more]
Arand höjde ett ögonbryn över den lite spända situationen och ordförväxlingen mellan de två.
‘Vad säger du?’ frågade han Maeve. ‘Det är väl bättre än att sitta här och vänta på ingenting.’ konstaterade han, som om han redan gissade att Turin aldrig skulle gå med på duellen med Maeve. Säkert skulle ynkryggen bara låta henne vänta i evighet, el…[Read more]
Bodil litade på sina folk, men det krävdes bara att en av dem tolkade en blick eller ett ord från henne fel, så kunde det bli otrevligt, även om hon inte trodde att det skulle bli farligt. Så hon lät sin blick vandra bland alla medan de åt. När hon hörde sitt namn vände hon fokuset till duon framför henne och log. Hon kunde känna hennes folks…[Read more]
“Mor,” Började hon lite förnärmad och log sedan åt henne. “Hur tror du jag tog mig ut och in ur vårt hem i hemlighet som ung? Eller lyckades leva i Faelgras en tid för den delen?” Hon såg upp mot muren och tyckte inte den verkade värre än trapporna och klipporna i jättarnas rike. Ambrosina var inte en tekniskt duktig klättrare, men hon hade aldri…[Read more]
Sarethna nickade lätt åt sin dotter, ett svagt leende där.
‘Jag föreslår att vi inte går genom porten.’ sa hon. ‘Vi får lämna hästarna någonstans här utanför.’ konstaterade hon, och snart hittade de en bondgård som var villiga att ta hand om hästarna för några mynt några dagar, så fick de röra sig mot staden och i mörkret glida av från vägen för a…[Read more]
Den glada brinken log muntert och uppmuntrande – äventyr i sällskap skulle bli roligt. Det var ändå ett tag sedan sist, och utan sällskap var världen liksom lite grå på något vis. Men nu då Tussie var närmare var världen kanske lite mindre grå, och han log lite drömmande nästan mot skogstrollet.
‘Ska du hänga med på skattjakt, Tussie?’ frågade…[Read more]
Yian log ljust åt deras beslut och kände sig så stolt att hon kunde spricka. Hade hon förhindrat en strid? Den kunde fortfarande komma, det kunde vara en fälla eller så kunde de ångra sig om bara en liten stund även om de menade det de sa just nu… men Yian behövde tro på lite medmänsklighet i den här stunden och valde att lita på dem. Kanske…[Read more]
“Säg inte det,” började hon och log lekfullt mot sin vän. “Jag hade en nyktfull kväll i Agaroths sällskap vill jag minnas, under en av hennes manliga faser. Det skulle förklara varför ungen dröjer så, det måste vara förvirrande för en ofödd att komma från en hamnskiftare.” Skojade hon och ryckte på axlarna. “Det var dock mycket längre sedan ä…[Read more]
Ambrosina höjde ett ögonbryn åt förslaget och log för sig själv åt tanken av att smaka på något laddat med magi. Kanske var det precis vad hon behövde… eller så var det nästa beroende, nu när hon gått så länge utan att smaka på en älva.
“Vi kan prova några stenar först, kanske finns det någon vakt på samma ställe som smakar gott, så kanske…[Read more]
Gerda log lite över sin kusins sätt att vara och svara, inte som drottningarna i syd och knappast som de flesta drottningarna i Kaldrland heller. Hon hade en eldsjäl hon också, inte helt olikt draken som kommit i hamn.
‘En respekterad drottning bör alltid mötas på ett respektfullt vis.’ konstaterade hon bara lite officiellt, men på ett familjä…[Read more]
Gerdas blick studerade honom nyfiket, de flesta brukade reagera på hennes närvaro på något vis men denna… ja, drake… verkade ha ett hårt skal. Men att ha en mäktig krigare som han allierad som han på sin sida vore en bra sak, en bra sak för Frostheim och en bra sak i gudarnas ögon.
‘Jag är säker på att kungafamiljen Ulfhedna är mer än villi…[Read more]
De mörka ögonen som så många vek undan för betraktade henne, visst var de farliga, men det fanns något ömt i hur hans ansikte formade sig där och då när han såg på henne – något som verkade bli kvar efter deras stund.
‘Om bara den stunden vore nu. Jag kan knappt vänta.’ sa han, och om han hade väntat. Det kändes som om hans livsverk och vi…[Read more]
Ayperos nickade över parallelen hon drog, imponerad över att hon kände det, och avslutade sitt insugande av kraften nästan lite skyldigt. Men ändå inte. Av kraftens effekt såg han yngre ut, friskare ut, även om han för det mesta såg rätt tidlös ut.
‘Ja, du har rätt.’ höll han med, inte något han direkt tänkt på då allt det där gällande energiern…[Read more]
Ayperos nickade över hennes beskrivning.
‘Ja, bra, gräv djupare. Död… lidande, koncentrerat. Vi kan använda det, för att göra oss starkare. Dra åt dig känslorna, låt kraften inom dig fyllas av känslorna du känner. Inte märkligt dessa energier, så många liv som släcktes den dagen. Det lämnar spår, även om skeptikerna i Caras Idhrenin förnekar…[Read more]
Nyfiken över den berättelsen höjde hon ett ögonbryn, men pressade honom inte till att berätta mer om han ville hålla det för sig själv. Möten med gudar var inte att ta lättsamt, och deras syften svåra att tyda rätt.
‘Heder och vänner.’ konstaterade hon, det hade hon kunnat gissa sig till men det var ändå intressant. Nog fanns det de som stred för…[Read more]
‘Åh ja, men mest i andevärlden.’ förklarade hon simpelt – som om det inte var ett påstående som skulle få folk att se snett på henne, vilket så klart var lika riktigt som den fysiska världen för de som levde i båda världarna som hon. Men hon såg lite finurlig ut samtidigt.
‘Men en av gudarna har rört sig bland oss på senare tid, i rollen som en…[Read more]
Völvan såg lite finurlig ut, som om hon visste något han inte visste. Men hon var nyfiken också på denna främmande man med sina hemligheter och för Kaldrland märkliga utseende och utstyrsel. Hans rustning hade definitivt en historia, och hade inte varit billig. Men sådana värdsliga saker, så som om han var av adlig börd eller något annat intres…[Read more]