Catea gav Mei ett litet mystiskt leende då hon kände igen vilken order Catea kom från, och det fanns en liten road glimt där i hennes ögon.
‘Ja… Jag känner till ditt namn.’ sa hon, utan att gå in på detaljer om hur det gått till. Med en artig nickning satte hon sig ned bredvid Mei, varje rörelse välvald och stillsam. En stund satt hon bara tyst,…[Read more]

Kamilla skrattade åt kommentaren om illusionen, att den var avsedd att skrämma de enfaldiga. Hon såg mot honom, väldigt tydligt road.

“Jag trodde att det var ett monster. Jag antar att det säger en hel del om mig.” Hon skrattade till igen och rätade på sig så att hon stod rakryggad när han började tala till magikern. Hon slöt sina nävar, och…[Read more]

Arand skrattade då Maeves hand daskade till hans hårda bröstkorg, och han gav henne en lite retsam glimt. Det blev en hård kamp med drycker och kött. Monsterjägaren som alltid var fokuserad och stillsam var nu något mer vinglig och skrattig. Hans gula ögon betraktade allt som pågick honom i en disig tillvaro, innan Maeve fångade hans uppmärksa…[Read more]

Faegrim som alltid varit väldigt kartintresserad hade inget problem med att hitta Zirthimar på kartan. Det var en hiskelig resa, förfärligt långt bort. Genom hela kontinenten så gott som. Bara tanken att resa ända dit var svindlande.
‘Bergakungen…?’ frågade han, lite osäkert. Det var inte något han hört om förr.

Han gav Herrie en hastig blic…[Read more]

Faegrim himlade med ögonen åt Corrin och gav honom en liten dask på magen, då han inte nådde så mycket högre än så.
‘Har du aldrig sett bröst förr, pojk?’ frågade Faegrim, med ett höjt ögonbryn och en liten road glimt i ögonen.
‘Det är inte artigt att stirra.’ sa han och vecklade undan kartan för att gå förbi de två på sina snabba steg trots si…[Read more]

Jezeral himlade lätt med ögonen åt riddarens dramatiska svar.
‘Ingen behöver dö, om man använder sig av sitt sinne.’ sa han lite vasst. För trots allt att lämna svärd till någon jordbrukare eller flykting som troligen aldrig hållit i ett svärd förr såg han som yttersta dårskap. Ett svärd som säkert varit värt med än hela deras by sammanlagt.

‘N…[Read more]

Ithia gav Kheezai en lite bekymrad blick, men hon förstod ju givetvis att sådant läkande som hon utfört tärde på krafterna – även om hon inte förstod helt hur Kheezai använt sin magi. Hon gav ett varmt leende åt Kheezai, uppmuntrande, som sade att det inte var någon fara ifall hon behövde sova.

Paladinen vände sin uppmärksamhet till Wreax, och hö…[Read more]

Kaels självsäkerhet tycktes svaja till lite över hennes sätt att bemöta honom, och han fick en känsla att det var något mer med alven än vad som visades utåt. Exakt vad det var kunde han inte riktigt säga, och medan han i vanliga fall skulle finna det ytterst skeptiskt att någon behandlade honom utan korrekt respekt verkade han inte reagera så…[Read more]

Dastan fnös till och med huvudet sänkt mot marken, så hans hår täckte hans ansikte. “…I Sharahs ära?” Skrockade han något tyst. Var det här ett skämt? Rådgivaren var uppenbart fördärvad. Lika fördärvad som drottning Akila. Ja, om det nu fanns något kvar alls av drottning Akila, det vill säga. “I Sharahs ära?” Upprepade han igen. Denna gången lit…[Read more]

Kvällen hade blivit lite tyst. Ivar ilska fick svalna ute i nattens kyla tyckte Katla, det var bästa sättet att bemöta det på. När känslorna brann var det bästa att låta dem brinna ut. Hon hade en naturbegåvning att byta humör, men Ivar och även ibland Silje var mer förtjusta i att känna det de kände. Efter en liten tid dock, efter fisk och efter…[Read more]

Katla stod och tittade på honom under hans slutliga utbrott, hennes ögon först på honom och sedan på yxan. Hon var på väg att säga någonting när han började gå,  och sedan följde hon honom med blicken sin när han gick till släpet först och sedan iväg mot skogen. Hon stod still för ett ögonblick innan hon satte sig ner igen på stenen sin och vände…[Read more]

Katla skakade, och när hon mötte Ivars nästan utmanande blick så var kände hon sig faktiskt redo för strid, men ögonblicket då Silje berörde henne, så fort armarna slöt som omkring Katla så rann ilskan av henne som vatten, och hon stirrade blankt åt sidan mot elden för ett ögonblick, hennes skakningar upphörde och hennes andningar saktade in. Hon…[Read more]

De flesta som vandrade där i trädgården var folk som på ett och annat vis arbetade i hovet, för hovet eller på något vis var delaktigt i det. Men ibland vandrade även kejsarens gäster där, och en dag som denna då de flesta hade ridit ut och nedför Maseis sluttande landskap uppe bland molnen var stämningen betydligt mer stillsam än den annars br…[Read more]

Katla skrek till i frustration och släppte ner halstret över elden igen, försiktigt nog för att det inte skulle gå upp och fisken skulle ramla ut. Hela situationen fyllde henne med känslor hon inte visste hur hon skulle översätta.

“Det är inte meningen att vi ska besöka Draumrheim fulla av ilska och distraktioner. Det är inte meningen att vi ska…[Read more]

Kamilla kom springandes med tunga steg och bröt genom buskage som om det vore vind i hennes väg. När det monstruösa rytandet hördes visste hon inte riktigt vad det var, men hon antog att magikern hade frammatat någonting demoniskt och saktade inte ens in. Hon skulle säkert snart få reda på vad det var. Hon anlände nära Jezeral och saktade fö…[Read more]

Jezeral himlade ögonen lite åt kvinnans heder. Om bönderna hade velat ha vapnen hade de kunnat ta dem, och att ge ifrån sig sitt egna vapen var höjden av oförsiktighet i hans bok. Trots allt skulle de möta beväpnade fiender, och tydligen en magisk sådan med. Han manade sin häst framåt, men terrängen skulle nog inte tillåta springaren att följa me…[Read more]

Arand hade under resans gång blivit en del av gänget. Även om han var en utomstående hade han börjat passa in mer och mer bland dessa glada och stökiga personer som trots sina många äckliga vanor var mer genuina än de flesta man träffade. Till en början hade han varit tillbakadragen, men nu började det kännas lättare att sällskapa med dessa pers…[Read more]

Katla tryckte ner kniven i jorden hårt och snabbt, tog tag i järnhalstret med fisken och reste sig upp. Hon pekade halstret mot Ivar när han tog ett steg närmare och snäste till mot henne. Hon höll den på ett sätt som fick det att se ut som att hon var redo att använda halstret för att slåss mot honom och hans yxa, men hon hade definitivt…[Read more]

Nashwar höjde sin blick och såg mot drottningen, inledningsvis stum från hur rakt på sak hon var. Hon rätade på sig, såg sig om bland folket i rummet, och sedan slutligen förde sin blick tillbaka till Akila.

“Ditt förtroende fyller mitt hjärta, det finns ingenting i detta rike eller nästa som skulle behaga mig mer, Ers Vänlighet.” Hon stod helt u…[Read more]

Kamilla såg sig om, såg både på ryttaren men även mot alven som hade talat. Efter att hon lyssnat först på vad alven hade sagt och sedan ryttarens var så förändrades situationen ganska snabbt.

“Om det är ett hot stort nog att det väcker elden inom dig, då kommer jag inte bara att gå härifrån. Följ efter henne du, så hittar jag er.” Hon svarade…[Read more]