Snarare än att verka tillbakatagen eller bekymrad över Moiras natur, verkade hon tillfreds med det – nästan som om det inte var något konstigt alls. Men det fanns en nyfiken glimt där i hennes ögon då hon studerade henne, och hennes ögon for snabbt till såret innan hon rullade ned ärmen.
‘En lång resa. Ordnar du dina egna researrang…[Read more]

Den ljushåriga kvinnan gav henne bara ett varmt leende över hennes ord, och verkade inte illa till mods eller ens obekväm över Moiras lite stela ord. Hon gestikulerade åt Moira att sätta sig ned, och med precision som bara en erfaren läkare hade rengjorde hon platsen hon skulle sticka nålen i, och snabbt och effektivt hade hon fyllt en liten k…[Read more]

Den spända stämningen som rått när de äntrat rummet hade knappast lättat, tvärtom blivit än tätare genom deras korta samtal. Hon hejdar inte Arand när denne så hastigt reser sig och trycker upp Wreax mot väggen. Hon tycker inte om det där hånfulla, arroganta i Wreax röst och kanske behövde han tas ner på jorden även om hon nog inte tror att någ…[Read more]

Yazfeins förvirring var bara halvt spelad när Audgisil pratade om förmågor och kunskap, långsamt lade han händerna bakom ryggen medan han betraktade den man som stod framför honom. Sen lät han blicken glida mot Kettil och mot resten av de som var samlade där. Den gick från förvirring till fundersam och han sökte som hastigast efter Arand. Skul…[Read more]

Arands näsborrar utvidgade sig något i frustration över Wreax sätt, men det var egentligen inte denna ål till man som var det som förargade honom. Det var hans kunskap om hans roll i Loradon som gjord honom ilsken, en stark påminnelse om att han misslyckats med sitt uppdrag i att döda demonen Ayperos. Och det faktum att Arand själv aldrig hört tal…[Read more]

Allt prat om regeringar, politik och sidor var något som han inte la allt för mycket tanke på. Han lyssnade, men tänkte inte ta del av diskussionen. Det var inte hans sak, inte hans plats, inte hans strid. Men något som irriterade honom var sättet Wreax talade, sättet han såg på dem. Monsterjägarens ögon smalnade något, för det fanns trots en sak…[Read more]

“Mm Audgisil har varit väldigt god mot oss båda två, mot alla han regerar över med skulle jag säga men nej jag tyckte inte bra om honom i början det gjorde jag inte. Men ditt beslut om honom och era känslor för varandra var vad som fick avgöra i slutändan vad jag än tyckte.” Han sätter sig tungt ner på golvet och ser på Ragnhildr med ett lätt leen…[Read more]

Den till synes unga alven log ett behagligt leende, ett leende sött som socker, och reste sig upp för att hälla vatten ur en bägare i en tekanna.
‘Rakt på sak, ser jag. Jag som hade förväntat mig att vi skulle småprata lite. Trots allt får jag så sällan besökare.’ sa hon, och de ljusa ögonen studerade Moira ett ögonblick innan hon fokuserade si…[Read more]

Han ser på henne med ett roat flin innan han nickar kort och sträcker på sig ordentligt för att sedan härma henne med att lägga armarna i kors. “Du har rätt i att det är mina beslut som är slutgiltiga i hirden… än så länge.” Han ler fortfarande roat medan han betraktar henne och blinkar åt henne innan han vänder sig för att se mot havet och de t…[Read more]

Glad över att Arand ger henne en kort stunds respit medan han svarar Wreax som satt på andra sidan bordet. Det låter henne få möjlighet att kunna betrakta honom en kort men värdefull stund under tystnad. Lyssnar sedan till Wreax svar. Båda hade rätt till tronen sa han ja så var det kanske. Men hon var tronarvinge, sedan den dag hon föddes h…[Read more]

‘Bra.’ sa mannen, på ett väldigt företagsamt vis. Det var en affärstransaktion, trots allt, ett kontrakt mellan dem två.
‘Min assistent hjälper dig i rummet intill. På återseende, Moira.’ sa han simpelt och gjorde en gest åt henne till en sidodörr. Då Moira gick in genom dörren kom hon i ett mycket hemtrevligare kontor. Mer smakfull inredning,…[Read more]

Det var inga lätta ord att höra så klart för Audgisil och Ranghildr, eller den övriga familjen för den delen. Så klart hade de hört lösa rapporter om Kettils död i Caras Idhrenin, men inga detaljer – även om de grubblat på dem. Speciellt Audgisil, som gång på gång ångrat att han skickat iväg sin son för skolning. Han förmådde sig inte riktigt at…[Read more]

Eirik står kvar, ser på medan Arand slår sig ned, slår dövörat till för Kettils ord och står kvar en bit från resten av familjen, tyst och med gula ögon betraktande. Han vet inte vad han ska tro men att låta sig bevekas, påverkas av en ande som… han anade inte alls var på riktigt, snarare ett elakt spratt, en illusion låg inte för honom. Därför rö…[Read more]

Plötsligt sorg i de gula ögonen när han betraktar sin mor. Hon satte honom i en fruktansvärd situation och gav honom nu skuld och dåligt samveta över att han tänkte berätta för familjen. En lång stund står han bara där och ser på henne.

“Och varför tror du att jag tänker berätta för de andra? ” Frågar han, ilskan i hans röst plötsligt borta, n…[Read more]

Ranghildr rynkade lite lätt på sina ögonbryn för att sedan se på honom med ett litet roat leende.

“Sedan när är det mina beslut som är det slutgiltiga i denna hird. Det är din hird far, så om du anser att det är ett dåligt beslut – så säg.” sa hon simpelt och korsade sina armar lite envist.

Ett litet flin fanns på hennes läppar över hans ord om Audgisil och slog sig ner i fåtöljen med en liten suck. Vem var hon att döma vem hennes lilla tös hjärta slog för? Det var egentligen faktumet att hon ville dölja det för henne som gjorde henne ilsken och nästan lite… misstänksam mot denne Yazefin och hon skakade på huvudet åt det hela.

“Ha…[Read more]

Det var frvisso sant. Fast tanken att någon skulle offra sig för henne gjorde att hon grimaserade lite grann. Trots allt hade hon aldrig velat önksa någon en död. Det gick förstås inte att undgå Hultas drömmande leende och hon viftade med en hand framför hennes ögon med ett litet roat skratt.

“Och vem drömmer du om nu? En prins i din famn?” fråg…[Read more]

Åt hennes ord skakade Ziyaté på huvudet, det var det där nästan irriterande sättet igen. Som om hon visste någonting som hon inte visste. Hon skrockade till lite grann och såg sig omkring, nästan lite förväntansfullt. Kanske det kunde vara en annan skatt? 

“Tror du dimman skyddar ett annat magiskt föremål?” frågade hon Istilwys och hon kisade…[Read more]

Lite förvirrat rynkade Toss på sina ögonbryn – som om han inte riktigt förstod vad kaptenen talade om och skakade nätt på huvudet samtidigt som han sköljde ner ännu en bit av maten.

“Skulle jag frivilligt hoppa ner i böljorna?” frågade Toss, lite skeptiskt och skrockade till för att sedan höja sitt stop åt kaptenen med en liten blinkning.…[Read more]