Ayperos ilska och frustration var lätt att se och känna, vrede var nog mer ordet för vad han bar inom sig just då. Vrede och hat. Skärvan var borta, men än var inte allt hopp ute för den saken – ett vapen som kunde förgöra honom, men också förgöra hans hatade fiende Lloth. Men framförallt hjälpa dem i att förgöra den förbannade Athanishka som n…[Read more]

Aliennas reflektion där i hans ögon var nog inte helt olikt en ståtlig och regal fågel fångad i en bur. Oförmögen att röra sig fritt och vara den som hon var. Liten och svag i sin fångenskap, men fortfarande med en stolthet i ögonen. Ett sken som var svårt att uppehålla där. Hon hade ett ögonblick undrat om hennes ord skulle göra rebellen Bain…[Read more]

”En riktigt dålig spion om så vore fallet”, svarade hon Bodil med en liten frustning och en avfärdande gest med handen. Trots det så fanns det fortfarande ett litet leende på hennes läppar, hon såg ju det ursäktande leendet i Arands ögon och hans oro, även om ingen annan skulle göra det.

”Monsterjägaren här är en gammal vän, men jag hade inte fö…[Read more]

Att Ayperos humör speglade hennes eget var för henne ingen nyhet, hon kunde trots allt känna det genom bandet de delade, men trots det så förvånade hans tonläge henne en aning när han tilltalade Izotar, eller den vålnad som en gång varit hennes far. Hon hade mött hans blick i samma stund som han valt att stiga fram för att möta dem. Det var en a…[Read more]

Jezeral var inte nöjd över att ha blivit nedklubbad av en liten brink, men återhämtade sig rätt snart. Att de skulle få en till kompanjon på denna resa glädjes han inte över, och gjorde det klart att om plutten skulle följa med fick han bara se till att hänga med, annars skulle han lämnas åt sitt egna öde. Han grabbade tag i sitt svärd, och mu…[Read more]

Sarethna kunde inte låta bli att himla lite med ögonen åt dotterns garderade svar.
‘Nu låter du som min fåordige bror. Under alla de resor du gjort, så lång tid du varit borta, måste du ju ha gjort och sett massor. Upplevt katastrofer, äventyr, glädje och sorg. Vuxit till dig, blivit… ja, en kvinna.’ hon gjorde en gest över sin flicka som inte d…[Read more]

Aliennas blå ögon fortsatte betrakta Bain, nyfiken på vad han skulle svara. Förhoppningsfull, förväntansfull. Hon förstod så klart att det hon frågade var en stor press, att be honom förråda sin syster och rebellerna. För de var idealister, de trodde på sin sak, och hon hade snubblat rakt in i deras lilla konflikt som hon börjat inse att hon var e…[Read more]

Hennes ord gjorde honom orolig, det var tydligt att se på hans ansikte. Men det var en blandad oro, om det skulle innebära att garnisonmästaren inte skadade henne tills han hunnit ta itu med saken kanske det var det bästa. Men liksom hon kundek änna känslorna han hade kände han även från henne, den oron som fanns där, rädslan för att inte vakna…[Read more]

Arand gav Maeve kanske ett litet fåfängt leende, han visste nog att han riskerat planen flera gånger om på sättet han agerat. Men han kunde inte rå för det, natten med Maeve fången och han irrandes i staden hade varit svår att hantera, vilket kanske var tydligt på sömnpåsarna under hans ögon. Han hade nog inte sovit en blund, orolig för vad de h…[Read more]

Ayperos nickade lite åt det, tankfullt.
‘Ett mäktigt namn, denna gång kanske mer passande än dess förra ägare. Om det blir en pojke.’ höll han med och nickade sedan. Lite vila, och sedan skulle det riktiga arbetet börja.

Där de gick dagarna senare kunde inte Ayperos annat än att hålla med. Han var en tålmodig man, för det mesta, men hon kunde no…[Read more]

Alienna såg på Bain lite forskande, som om hon gissat vilken reaktion som skulle komma. Det var ju så de flesta såg på mörkeralver och ish’dalaar. Hon med, en gång, men hon hade lärt sig att ha ett lite mer öppet sinne genom Tath’nel. Hon undrade vad som rörde sig i hans sinne, då den unge magikern verkade vrida och vända på hennes ord, som sis…[Read more]

Nej, hon hade faktiskt inte tänkt så långt som namn, men det var förstås som Ayperos sade, och hans ord väckte tankar på ett liv som sedan länge låg i det förgångna. På hennes familj, den som varit och som aldrig mer skulle vara densamma. Men kanske ändå…

”Zator, om det är en pojke”, svarade hon med ett litet snett leende innan hon med en axe…[Read more]

‘Tanroc, ja…’ hummade han tankfullt, han kom väl ihåg något från sina studier om platsen men hade aldrig lagt så mycket vikt på något utanför Karm. Knappt så mycket vikt där heller, egentligen, förutom det som drillats in i honom av deras käre far och deras många privata lärardomsmästare. Han fylldes fortfarande av ilska över tanken att någo…[Read more]

Hon nickade eftertänksamt åt Bodils ord, det där med att hatet blivit en identitet i Ranheim och att hon var att beskylla… Det var förstås ingen idé att förneka det. Hon hade själv låtit sitt eget hat ta en allt för stor plats och hon hade agerat utefter det och nu stod hon mitt i konsekvensernas centrum.

”Det är kanske det som gör en riktigt…[Read more]

Villi himlade åter med ögonen över Ylvas ord.
‘Se så, låt mig vara ytlig, resten ordnar sig nog. Man måste ju resa i stil, inte sant?’ frågade han med ett finurligt leende.
‘Men kanske man kan färga hästen så den matchar mig?’ föreslog han skämtsamt, medan han betraktade Ylva och hennes inspektion. Han lyssnade på hennes ord, och nickade lite…[Read more]

Alienna var inte helt säker på vad det betydde att han “tagit hand om dem”, men hon kunde gissa sig till att det knappast var en helt fredlig lösning. Medan hon var rätt fredlig av sig, kunde hon ändå inte låta bli att känna sig lite tacksam i den stundne över hans assistans. Lite matt såg hon nog allt ut, kanske för fångenskapen, avsaknaden…[Read more]

Caspian var ilsken över vad han såg, mer fokuserad på hennes märken än den taktiska diskussionen som påbörjats, samt diskussionerna om hans position i paladinorden. I ärlighetens namn gav han väl blanka fan i det, trodde han åtminstone.
‘Vad i Athals namn är detta då?!’ frågade han ilsket, igen, medan han höll sjalen ifrån henne med ena handen och…[Read more]

Arand hade inte förväntat sig att bli uppmärksammad, hemma ignorerade de flesta sådana som han. Hans blick gick åt höger och vänster för att se efter passerande vagnar, innan han korsade vägen och kom till deras sida. Lite buttert hummade han något i hälsning.
‘Allt väl, Maeve?’ frågade han rakt på sak, inte speciellt taktiskt då han inte visst…[Read more]

Caspian log lite roat åt Galeas och hans stolthet, trots allt var han ju van. Ändå kanske den yngre broderns tunga blivit lite vassare med åren, ja rent av hade han plötsligt blivit vuxen och kanske mer intelligent än Caspian. Inte för han skulle erkänna det högt. Även om hans leende kanske blev lite mer ansträngt ju längre Galeas körde på me…[Read more]

Sarethna skakade på huvudet över pratet om prästerna. De var onda i hennes ögon, en farsot hon inte tålde och gärna skulle slita i stycken – även om de inte hade rört hennes dotter, vilket de så klart gjort.
‘En lång färd, för att försöka hitta Nenya. Men… Vi måste göra det. Vad gör man inte för familjen, hm?’ frågade hon och tänkte på allt det…[Read more]