Utseende

Hon är blek i färgerna, med långt vitt hår och skimrande vita vingar – två par, varför hennes längd förblir ringa. Huden blir aldrig brun av solen utan bränns av dess strålar; hon är vit som snö, som marmor eller månens silverljus. Hon är liten och nätt, mager till kroppsbyggnaden men med förvånansvärt mogna former – inget barn, även om hennes ringa storlek ibland kan lura sinnet.

Öronen är spetsiga och något längre än normalt, hörntänderna vassa och markerade liksom för alla andra av hennes folkslag. Ögonen har svart sclera och ljust grå iris, i en nyans som tycks skifta färg mellan blå, lavendel och vit beroende på dagern.

Kanske som kompensation för de dubbla vingparen har hon inga horn.

Personlighet

I grunden är hon vänlig, omtänksam, nyfiken och öppensinnad, och även envis, självständig och otålig. Många av dessa drag har av nöd tvingats dämpas, rentav döljas under en leende mask av orubbligt lugn.

Mei har ett flexibelt intellekt med väldigt gott minne och sinne för detaljer. Hon glömmer nästan aldrig något hon har sett eller läst, och kan återberätta konversationer ord för ord länge efter att det har glömts av andra.

Bakgrund

För tjugo år sedan svepte en våldsam storm in över Brishavet. En liten familjegrupp av Eshim splittrades under färden från sommarbostaden, och då vindarna lagt sig fattades ett barn, knappt ett år gammalt. Dött, trodde man, och sörjde bittert den svåra förlusten.

Men barnet överlevde. Upplockad ur havet av vänliga fiskare, stulen av pirater från Spillerhamn, för att sedan bli räddad av den Niraianska flottan då piraternas skepp blev bordat; hennes första år i livet kom med fler äventyr än de flesta ser under en livstid.

Men hennes historia börjar på riktigt då hon blir överlämnad som gåva till den unge kejsaren då han var knappt mer än ett barn. ‘Gäst’ kallades hon, och blev uppmuntrad att överlämna fjädrar från sina vita vingar i gåva; men gäster kan gå hem igen, och hon hade inte längre någonstans att återvända till, sade de henne.

Det var inget dåligt liv, egentligen. Undervisad av goda lärare, klädd i vackra, dyra kläder och behandlad som vore hon en familjemedlem – eller älskat husdjur – snarare än fånge fann hon sig snart till rätta med den nya tillvaron. Hon lärde sig att be till Skaparen med Solens ansikte, att vörda och älska den unge Kejsaren hon växte upp med, och att dölja sina sanna känslor och tankar bakom en mask av orubbligt lugn. En tid spenderad i ett tempel gav henne färdigheter i kampsport, modifierad för att bättre passa hennes bräckliga kropp och väldiga vingar; det var en god tid, och hon fann stort nöje i den frid och stillhet templet erbjöd.

Men lugnet kunde inte vara. Konflikten runt kejsaren stegrades sakta, och Mei fördes tillbaka till hovet, där hennes lojalitet konstant prövas allt eftersom intrigerna tätnar och insatserna blir allt högre.

Familj

Föräldrar – vid liv, men hon har blivit uppmuntrad att glömma dem och allt som har med hennes ursprung och hemland att göra.

Inhyst i Nirai’s kejserliga familj, inte riktigt adopterad men mer än en gäst; hon har växt upp tillsammans med kejsaren och ser honom som en bror.

Egenskaper och Förmågor

– Mindre talang för vind och vatten magi, på Eshimernas vis.
– Utbildad i världens och framför allt kejsardömets historia.
– Har tränats i kampsport under en tid i ett Sei-kloster.
– Utomordentligt minne och sinne för detaljer.

Svagheter

– Nyfiken; har lätt för att bli indragen i saker genom att ställa för många frågor.
– Godtrogen; tar gärna folk på orden och tvivlar inte på deras intentioner förrän i efterhand, då det ofta är för sent.
– Otålig; har svårt att långsiktigt och bryr sig mest om den omedelbara situationen, något som ofta drar ner oväntade konsekvenser över henne.

Namn: Kheelan Raine

Kön: Man

Ålder: 108

Längd: 172cm

Tyngd: 57kg

Ögonfärg: lagun blå-turkos med svart ögonvita

Hudfärg: Olivton (varm brons)

Hårfärg: Mycket långt mahogny färg med lätt gyllene strån som skimrar likt guld i solen. Det når honom ner till mitten av låren. Mycket ofta uppsatt i komplexa flätor.

Vingar: Stora änglalika vingar med vita gyllene skimrande fjädrar, ca 6-6,5m i vingbredd

Utsmyckning: Tatueringar, brösttatuering med olika former, samt axlar och skuldror med fjädrar. (se bilder nedan), hål i sina spetsiga öron, för diverse utsmyckningar och örhängen.

Tänder: Tydligt spetsiga hörntänder

Födelseort: Järnbergen

Folkslag: Eshim

Lojalitet: Mot sin ras och hemland (och kommande vänner)

Civilstånd: Änkling

Biografi och bakgrund

Kheelan föddes för strax över ett sekel sen, mycket längre än vad många tror. Däremot är han långt ifrån den äldsta av sin ras. Hans unga utseende kan lura de flesta.

Kheelans barndom var hård från en Eshims syn på det heöa. Han tränades i självförsvar och attack i syfte av att kunna skydda de sina i bergen, även om han nu inte var vidare intresserad av det. Han hade inte vidare mycket att säga om det hela, då hans far var en av väktarna över Eshims klippor. Även om det var väldigt många år sen som någon ens attackerade deras ras, så fortsätter ändå traditionen att utbilda inför beskydd av sin ras.

Om något, så fick Kheelan snabbhet och flexibilitet på det sätt han tränade och han blev pricksäker med de vapen han valde att använda, något han faktiskt han haft användning av under sitt liv. Även om det inte alltid varit i strid, men snarare med okynniga vindar som han inte lyckats styra alla gånger.

Kheelan hade både fru och barn en gång i tiden, han älskade de båda djupt och av hela sitt hjärta. De båda togs av okända personer när de insåg att de inte var mänskliga och inte heller älvor. Sen dess har Kheelan levt ensam och valt att inte vara med någon, då det är allt för smärtsamt i hjärtat. Det enda han har kvar, är sin frus ring och sitt barns teckningar som han har i en liten trälåda, undangömt i sitt hem i Järnbergen Sin frus halsband som hon fick av honom i bröllopsgåva, bär han däremot alltid med sig, ett smycke i snirkligt silver med en vacker grön sten i.

Det påstås att det är bättre att ha älskat och förlorat, än att aldrig ha älskat – något som inte alla håller med om, inte heller Kheelan. Den hjärtesorg han bär i sitt hjärta är nästan för tung för att orka med. Ett hjärta borde inte få brista i så många tusen bitar.

En del av hans hjärtesorg reflekteras i hans flöjtspelande och sång, ibland vanlig flöjt, ibland panflöjt det beror på vilket instrument som mest talar till hans inspiration och känsla. Han kallas för Själasångaren (soul singer) av sitt eget folk då hans sång och spel griper starkt om hjärtat på de allra flesta som hör den. Kheelan själv är däremot väldigt bra på att dölja sin hjärtesorg utåt sett. Dagen han förlorade sitt barn och sin fru, var den dagen han slutade le. Han jobbade mer, log mindre och låtsades som om allt var som det alltid varit, vilket alla runt honom vet om att det garanterat inte är i hans liv. Väldigt få personer har sett honom gråta ut sin sorg, han gråter extremt sällan och bär smärtan inom sig istället.

Några Eshim minns fortfarande den dagen då Kheelans värld föll samman. I alla fall de som var i vaktstyrkan den dagen. Det skriket av total ångest lämnade inte många oberörda.

Kheelan jobbade som klippvakt för att försöka ge någon form av upprättelse för sin fru och sin dotter även om det inte gav honom vidare mycket glädje. Flöjten finns så gott som alltid med honom på ett eller annat sätt och det är något han i alla fall trivs med, att få spela ut sin sorg och sina känslor i vinden som bär honom genom luften.

Han är mycket kunnig i båge och dolk, något som han lärde sig både som barn och sitt yrke. 

Utseende

Kheelan är lång och välformad i kroppen även om han inte väger mycket. Håret når ner till mitten av låren när det är utsläppt och vingarna når ner till anklarna när han fäller ihop dem, överdelen går precis att dölja under en mantel med huva över axlarna och de små extra vingarna når inte längre än till höften, men det ger honom bättre chans för girande i luften. Vingarna är vita och skimrar i lätt guld i solskenet precis som hans mahognyfärgade hår.

Han har tatueringar på bröstkorgen (se bild nedan) som går in i toner av vad som ser ut som vingar på överarmar, axlar och skuldror, som sen går över till att bli hans äkta vingar som sitter på ryggen.

Personlighet

Kheelan är ofta lugn och samlad. Han kan både tala och slåss men föredrar alltid att diskutera sin sak istället för att det ska behöva leda till blodspill. Han studerar gärna personer för att lära sig förstå sig på dem och deras personlighet, inte alltid i vad de säger, utan även hur de för sig och hur de beter sig med andra. Att iakta folk kan ge mer än att prata med dem.

Beroende på humör så kan han vara allt från charmig som endast en Eshim kan vara, lika mycket som han kan vara hotfull och farlig. Han är vaksam och har svårt med tillit till folk som inte är av hans ras, men han är inte alltid otrevlig på grund av det. Vissa fall kan han även uppfattas som blyg även om han inte är det. Det tar ett bra tag innan han tappar humöret och blir förbannad, så vida ingen attackerar hans nära och kära. Han är orädd även om han samtidigt har sunt förnuft när det gäller att vara försiktig och inte.

Familj

Fru, Israh och dotter Eirae – Avlidna.

Egenskaper och förmågor

Vindmagiker som även spelar magiskt vackert genom luften i sina lungor. Det senare är han däremot inte alltid medveten om. Han kan få personer att somna och han kan få dem att gå bärsärkargång beroende på vad han spelar och hur (det beskrivs isf i spel). 

Det finns ett antal olika sägner om att folk har hört (hans) sång och spelande i vindarna och blivit så pass förtrollade att de både styrt skepp på grund och gått bort sig i skogarna för att aldrig hitta tillbaka igen. Huruvida det finns någon sanning i dessa rykten framgår inte. (men med tanke på att det är orkskogar närmast järnbergen så kan man ju om inte annat, tänka sig varför personerna inte kommit ut igen).

Mycket duktig med båge och dolk, extremt bra syn och har mer än bemästrat sin flygförmåga. Han är även duktig på örter och vad de gör och är bra för. Läkande, febernedsättande osv.

Svagheter

* Inte så fysiskt stark som han skulle vilja vara
* Tål inte köttprotein (men tål fisk)
* Dålig på att simma (vingarna blir tunga och blöta)
* Ljuskänslig

Övrigt

Vegetarian 

Avatar: Edward Bess

Karaktärsbilder: (Foton redigerade av mig)
“ängelbilden” är lånad härifrån endast för att visa storleken på hans vingar: https://www.artstation.com/artwork/QEWYB

Länkar till rollspelstrådar

Sol salt och äpplen

Blod och smärta bland granar och ris