- This topic has 3 replies, 2 voices, and was last updated 2 veckor, 2 dagar sedan by
.
-
Ebbe kom in på värdshuset “Brustna svärdet”. Han nickade åt värden och styrde stegen mot ett bord i ett hörn i den mörka delen av värdshuset. Värden nickade tillbaks med en knappt märkbar suck, som Ebbe ändå noterade, och började genast fylla en sejdel med öl. Värden hade varit mycket tacksam några dagar tidigare när Ebbe kom in med ganska många harar som han levererade efter att ha haft ovanligt bra jaktlycka. Deras avtal var av ett ovanligt slag, Ebbe levererade småvilt åt värdshuset och fick i utbyte både mat och dryck utan att behöva betala med mynt. De gånger han inte klarade av att ta sig hem, vilket hände alltför ofta, inhyste värden honom i ett av de minsta rummen. Fast det var nog lite av en överdrift att kalla Ebbes boning ett hem, eftersom det var en mycket liten, nästan fallfärdig stuga med i stort sett ingenting mer än en eldgrop i mitten och en brits där han kunde sova.
Ebbe satte sig ner vid bordet och värden kom dit med hans öl. Ebbe nickade igen mot värden, tog emot sejdeln och förde den till munnen för att återigen sjunka in i dimmor som skulle komma att omsluta honom och vagga honom till sömns. Vad som helst så hans tidigare liv inte skulle komma tillbaks upp till ytan. Det var länge sedan, men minnena plågade honom fortfarande och det hände ännu att han vaknade ibland badande i svett. Här kunde han glömma allt det där och känna sig nästan normal för en stund. Den här gången slogs han av tanken hur passande namn värdshuset hade. Hans svärd hade ju inte bokstavligen brustit, men han kunde inte låta bli att tänka tanken att det kanske hade varit bättre om det hade gjort det. Han behövde definitivt mer öl.
Han avslutade kvällens första sejdel och slog den i bordet med en duns, sökte värdens blick men lyckades inte med det, så han ropade “Värd!” åt honom för att påkalla hans uppmärksamhet.
-
Stämningen var lågmäld denna kväll, förutom några vågor av skratt och munterhet som dök upp här och där då grupper av vänner stojade över ett stop delat. En plats som denna drog ju till sig alla möjliga resenärer vissa dagar, och ibland kunde det ju vara helt dött. Det var väl det som var det spännande med värdshus, man visste aldrig vad som skulle hända till näst och vem som kunde komma in genom dörren. Kanske ett säljsvärd, en handlare, jordbrukare eller någon ädlig som tillfälligt sökte skydd på sina vägar, och sökte lite mat och dryck och en säng som skydd för natten.
Ungefär samtidigt som Ebbe ropade efter värden för att få mer dryck öppnades dörren och drog med sig en liten kall vindpust. Blickar fördes mot dörren, man var ju alltid intresserad av vem som stigit in genom dörren. Men det verkade inte något märkvärdigt denna gång, en man som såg ut att vara i medelålder, ljust hår, lång, vanliga reskläder, en mantel på axlarna som dolde en del av klädseln och eventuella vapen.
Den blå blicken sökte sig omkring efter en plats att sitta och gick fram till bardisken.
“Värd!” sa han med en röst som verkade van att bli uppmärksammad, och avbröt värdens färd till Ebbe.
“Öl och mat, tack, vad har ni att erbjuda på menyn idag?” ville han veta då han lutade en hand på disken, och knackade på träet med några mynt. -
Med en halvt irriterad och halvt uppgiven blick vände sig Ebbe mot mannen som kommit in på värdshuset. Han suckade djupt, han hade känt massor av män som varit precis som den mannen, som öppnar sin mun och genast väntar sig att alla ska dansa efter deras pipa. I sin ungdom skulle han inte ha gått med på att bli avbruten, men nu var Ebbe mest bara trött och irriterad på att bli avbruten i sitt drickande. Men bara han lät mannen hållas så skulle han vara ur vägen snabbare och Ebbe kunde återgå till att dricka igen. Vid Celdunos, ikväll skulle han dricka som han aldrig druckit förr, det hade dessutom hans harar garanterat.
Han satt kvar vid sitt bord och lutade sig mot väggen, lyfte upp en fot på pallen bredvid, skrattade till och skakade på huvudet. Han knackade i bordet framför sig med ett inbillat mynt och gjorde narr av mannen, visserligen lågmält, men troligen tillräckligt högt för att mannen ändå skulle kunna höra honom. Om mannen nu ens ägnade vanligt folk en tanke, vilket Ebbe tvivlade på. De var alla likadana, vana vid att få sin vilja igenom och visste knappt att det fanns andra människor omkring dem.
“Öl och mat, tack…kanske gode herrn behöver en silkesservett att snyta näsan i när han ändå är i farten”
-
Om Ebbes irritation fyllde rummet som ett åskmoln verkade den ljushåriga mannen inte märka av det. Han hade ett sådant där irriterande ansikte som var svårt att inte tycka om. Skarpa käkar, ett stiligt och smittsamt leende, en inre glöd i de ljusa ögonen. Något som sade att det inte fanns några onda intentioner i något av vad han gjorde – eller åtminstone gav leendet intrycket det. Ett sådant leende som fick folk att sänka sin garde.
De där nästan glimrande ögonen föll på Ebbe då hans röst kom ut, och värdshusvärden såg lite nervöst mellan de två männen som om han gissade att nu kunde en värddhuskamp ske, och han var ju rädd för att möblemanget skulle få sig en törn. I dessa tider hade få råd med oväntade kostnader, även om förstörda stolar och bord hörde till vardagen. Mannen klappade värdshusvärden bara på axeln.
“Jag tar dagens och lite öl, gärna något vilt om ni har på menyn.” sa han, och mannen nickade för att återgå till sina sysslor, snabbt servera Ebbe och sedan ta itu med främlingens beställning.Lugnt vandrade den ljushårige fram till Ebbes bord, och log muntert.
“En silkesservett vore skonsamt för näsan, kan jag gissa. Jag märker att jag trampat på dagsordningen här inne, ni får ursäkta mig min herre, detta värdshus är mig nytt och jag har inte full förståelse för hierarkin här inne.” han stod nu intill Ebbes bord.
“Men jag märker att ni är en man av integritet. Vad sägs om att jag bjuder herren på husets bästa dryck, eller kanske den starkaste om han föredrar?” undrade han och slog sig ned på stolen mittemot.Medan andra kanske undvikit Ebbes buttra uppsyn verkade den helt glida förbi mannen.
You must be logged in to reply to this topic.