Kaelred

Kaelreds vapen
Illustrerad av Johan Sundman

Kaelreds flagga
Illustrerad av Johan Sundman

Staden Kaelred är en vacker stad vid Västbukten, samtidigt som staden har det öppna havet framför. Staden är byggd i sten och är en av de finare och mer grandiosa och kanske mer moderna städer bland människorna eftersom alverna i Älvskogen haft sin hand i bygget.

Enligt dem själva är de ett väldigt civiliserat samhälle – med en gnutta högfärdighet – lever Kaelerna i samspel med rikena Celeras och Nirai då det kommer till handel. Riket är en republik med folkvalda ledare, medan  Kaelreds kungafamilj Gérin som har en mer ceremoniell och traditionell roll i rikets beslutsfattande.

Rikets mer unika aspekt är att kungahuset och några invånare i riket har förmågan att skifta från mänsklig skepnad till drakskepnad, och därför kallas de för drakfolket. Detta är en hemlighet som de flesta håller tyst om, i rädsla för att bli jagade och hotade på grund av fruktan man har för drakar i världen. Historiskt sett var Kaelred hem för de berömda drakriddarna som fungerade som fredsbevarare i världen, innan en av drakriddarna vid namn Barthas förrådde ordern och skapade mycket förödelse i Mahadwen. Drakriddarna jagades och dödades, ordern upplöstes och överlevare med förmågan gömde sig och sina förmågor.

Historia

De styrande och “äkta” Kaelrediska släkterna härstammar från ett flertal adelssläkter med flera magiker i Iserion och Karm som hade en fascination och strävan efter de vilda drakarnas makt och skräckinjagande respekt. Under flera år experimenterade magikerna från släkterna i slutet av andra tidsåldern med kraftfull magi i hemlighet med experiment som ledde till att ett nytt släkte skapades; ett draksläkte där magikerna själva och deras försöksobjekt fick flera av drakarnas magiska egenskaper. Vissa fick till och med förmågan att byta skepnad till en drake.

När väl ryktet spreds kallade Karms konung adelssläkterna i Karm till ett stormöte med magiker från Caras Idhrenin. Många ville döda magikerna och göra slut på deras experiment, medan andra berömde dem för deras framgång. Slutligen beslöt man att deras kraft inte skulle få användas som ett vapen, och att draksläkterna skulle bli fredsbevarare.

Det var då riket Kaelred grundades som en monarki där de rikaste och mest framgående släkterna styrde, ett rike som inte tillhörde någon vid kanten av Älvskogen. Avtal gjordes mellan Kaelred och de olika världsdelarna, som uppmanade dem att ingripa för att förhindra beväpnade konflikter. De flesta hov och riken hade ett par drakar, eller s.k. drakriddare, från Kaelred i sin tjänst. 

Den främsta och mäktigaste av drakriddarna hette Barthas och tjänade under Mahadwens konung, men under flera år av krig blev han allt mer inåtvänd och bildade en väldigt mörk relation till konungen han kände sig utnyttjad av. År 1228 AT förstörde Barthas i sin drakskepnad huvudstaden Mednas hallar i Mahadwen. Flera försök att dräpa draken Barthas misslyckas, och ännu idag vågar ingen närma sig platsen då det ryktas om att Barthas fortfarande slumrar inne i hallarna i bergen.

Efter Barthas svek var det färre som ville anlita Kaelreds drakar i sin tjänst. Slutligen blev drakarna efterlysta och ett nöje att jaga med stor belöning och de flesta av drakarna dog ut. Kaelred blev ett litet isolerat rike som inte hade någon större påverka i världspolitiken. 

I sin isolering blev Kaelred en republik med folkvalda ledare, och makten hos kungafamiljen blev allt mindre under åren, och de fick snarare en mer ceremoniell betydelse i samhället, även om kungahuset ofta hade en betydande påverkan på folks åsikter och i senaten. 

De som fortfarande hade förmågan att skifta skepnad höll det hemligt för att inte bli utrotade eller jagade och höll sin sanna natur hemlig. Den enda kvarlevan från denna tid blev titeln “Drakriddare” som används för Kaelreds marskalk som är ansvarig för armén och rikets försvar. 

Fram tills bara några år sedan trodde världen att alla draksläkter var utdöda eller gamla sagor, men under Iserions attack mot Nela’thaënas alver kom Älvskogens alver med hjälp av familjen Gérins tre barn Tristian III, Vinga och Kael, för att fördriva Iserions soldater bort från skogen.

De tre drakarna orsakade stor förstörelse i Iserions armé, och armén flydde tillbaka bakom Järnporten. Vilka drakarna var är enbart alverna medvetna om, men ryktet och informationen kan ha nått andra öron.

Själva namnet för kungahuset Gérin härstammar från ett gammalt ord, Geir, som betyder eld. Passande nog är deras vapensköld och landets symbol en svart drake. Deras devis är: Lågan Kan Aldrig Släckas. Därefter har även landet blivit kallad för Eldstaden, det brinner alltid två stora eldar vid ingången till staden. Myten är att de kommer att fortsätta brinna, enda tills staden eller kungahuset går under.

Hus Gérin styr över Kaelred och landområdet som gränsar till Älvskogen och Harvadar. Efter att Draegon I Gérin lämnade över tronen till sin äldsta son Tristian III. Den yngsta sonen, Kael, har titeln ”Drakriddare” och är ansvarig för Kaelreds militär. Deras allians med Älvskogen samt Nela’thaënas är stark efter deras hjälp mot Iserions attack.

Tristians styre blev inte långt, då han nyligen blev mördad av sin unga dotter Tirrin som efter dådet flydde landet.

Folkets utseende

Folket härstammar som sagt från Karm och Iserion och har ofta blont, svart, brunt eller rött hår.

Namn

Medan namnen i stort sätt påminner om namnen i Karm. Exempelvis om ens far heter Aldir kommer man att vara känd som Aldirsson eller Aldirsdotter. Dessutom brukar man ofta identifieras med den by eller plats man kommer ifrån, exempelvis Ardek Aldirsson från Kaelred. Det är annorlunda med adelsfamiljerna vars familjer kallas för hus. Där tilltalas man alltid med sitt förnamn, och husets namn, exempelvis om ens tilltalsnamn är Tristian och man hör till huset Gérin blir man Tristian Gérin. Däremot på grund av sin nära relation till alverna i Älvskogen har de även fått mer alviska inslag i sina namn.

Samhälle

Ett ljust och modernt samhälle, åtminstone det som människorna skulle kalla för modernt. På senare tid har de levt i ett mer öppnare samhälle med alverna och varelserna ifrån Älvskogen. Precis som i Karm finns här ett klassamhälle med adeln, kungahuset, präster och bönder. Har alltid varit ett rike som är beroende med handeln, främst med Celeras men även med Nirai.

Kaelreds kungafamilj

Hus Gérin

Religion

Medan människorna som först kom till Kaelred dyrkade Athal, tog de så småningom upp tron på Erethil genom alverna. Liksom alverna i Nela’thaënas samt människorna i Mahadwen, Tervall och Kaelred kallas Skaparen för Erethil. Istället för att se på Skaparen som en man, hade kulten som byggts upp i dessa regioner gett Skaparen en kvinnlig gestalt. Tron kallas för erethisk tro, eller erethism, en trosutövare för ereit (plur. ereiter). I alvernas huvudstad Dal’elath finns ett stort naturtempel ägnat åt Erethil som är ett mål för vallfärd för de som dyrkar Erethil.

Erethils emblem
Illustrerad av Johan Sundman

Militär styrka

Kaelred har en yrkesarmé på femtusen man, som bemannar murarna och deras lilla flotta. Däremot har de tre kungabarnen ärvt förmågan att skifta till drakar, vilket för världen ännu är en hemlighet.

Kaelreds militär rustas i rött och svart
Illustrerad av Johan Sundman

Senaste händelser

Året 1412 deltog prinsessan Vinga Gérin inkognito vid tornerspelet där den nya Drakriddaren – Kaelreds marskalk – skulle väljas. Detta trots ett förbud mot att kvinnor skulle få delta. Hon besegrade sin bror Kael, men var tvungen att ge upp titeln till sin bror på deras fars order. I sin ilska över att som kvinna inte kunna få titeln lämnade hon Kaelred kort därefter och lämnade kungahuset splittrat. Året 1414 övertog Tristian som kung, när hans far abdikerade.

Allianser

Nirai, Celeras, Älvskogen