Himlen var grå av tjocka moln som hotade att släppa sitt regn över landet i vilken sekund som helst. Brand vandrade längs vägen in mot staden blundade kort innan han tog ett djupt andetag genom näsan. Regnet var ändå långt bort oavsett vad molnen sade och det fick honom att le lite medan han hörde en tyst fnysning i bakhuvudet. Han log lugnt medan han närmade sig staden, det långa håret väl uppsatt i en hästsvans och skägget välskött. Brand visste att han såg äldre ut än vad han faktiskt var då både ansikte var härjat av väder och erfarenheter men också för att hans hår blivit grått så tidigt av någon anledning.  Nirhamn var hans första stad och hans första riktiga stopp sedan han lämnat flockens by och territorium i Kungsskogen. Både hans mor och far samt deras vargar hade sagt till honom och Theron att det nu var dags för honom att se mer än skogen.

Hans flock hade i många år hållit sig för sig själva, hjälpt vilsna vandrare att ta sig ut ur skogen när de kommit lite för långt in. Men de hade aldrig blandat sig i andras politik förutom om de blivit uppsökta för att slåss på någon sida mot betalning. Ingen av dem ansåg att de behövde utöka deras territorie mer. Men de såg till att hålla skogen välskött och värna om dess varelser, både levande och döda.

Brand tog in stadens lukter och även om det inte var första gången han besökte en stad så var det en inte alltför trevlig mängd lukter som trängde sig in i hans sinnen, Theron fnös och drog sig tillbaka till sin undangömda del av Brand’s sinne. Han log lite roat medan han skakade på huvudet åt hur lätt stött hans varg var när det kom till dofterna från en stad. I vanliga fall hade han en mantel som var rätt kort och inte täckte så mycket men nu hade han en längre mörktgrön vandrings mantel som han drog omkring sig för att ändå på ett symboliskt sätt stänga ute lukter och andra intryck från staden.

Efter att han hade vandrat i staden i ett par timmar så sökte han sig ner mot hamnen och dess krogar för att kliva in på en av dem när skymningen började närma sig. Här nere var det lite lugnare med dofterna och doften från vattnet var mer påträngande än det mesta annat. Men när han klev in på krogen så rynkade han på näsan och hostade till, det var en aningen frän doft som slog emot honom som en vägg men han tryckte ner den för att dra sig in mot krogens bar, där han lade upp silver som fräste till mot hans hand och han suckade för att snabbt dölja de smått brännskadade fingrarna som om bara en liten stund skulle läkt. Han stod ut med både sin längd och klädsel där inne. Det var inte den typiska Karmanska stilen och inte ens som sjömän utan något mer nordlig även om flockens territorium inte var det utan mer öster ut. Han fick mat och stop med öl som han tog sig an långsamt medan han lyssnade och studerade krogens klientel under tystnad.

(Öppet för vem som än vill =) )

• This topic was modified 2 h, 23 min sedan by Yazfein.