Märehn

Riket Märehn är skapat och skrivet av rollspelaren Morrikai

Märehns vapen illusterad av Johan Sundman

Märehns flagga
Illustrerad av Johan Sundman

Inledning

Ändlösa hedar som endast bryts av raviner, floder eller av vidsträckta våtmarker – det är vad man möts av när man reser genom Snötopparnas berg skogar och möts av det vindpinade landskap som Märehns folk har gjort till sitt hem. 

Märehn är ett vilt och mystiskt land bebott av ett stolt, självständigt och frihetsälskande land. För dem är de vidsträckta hedarna en plats av frihet där deras hästar fritt kan galoppera fram. Här lever Märehns folk på vad landet kan ge – jakt, fiske och i jakt efter bete åt boskapen. 

För att klara sig på hedarna lever Märehns folk ofta i tätt sammanslutna klaner som sällan släpper utomstående nära, men inbördes håller de ofta en mer avslappnad hållning där man hjälps åt för att överleva. När tiden tillåter föredrar de flesta klanerna att förtälja poesi, sjunga eller dansa till tonerna av folkinstrument, allt medan de avnjuter tobak från söderns länder. Skulle de stöta på en klan som de har fredliga relationer till är det inte ovanligt med gemensamma jakter, hästkapplöpningar och bågskyttetävlingar. 

Skulle det vara ovänner är vapen nära till hands. Kidnappningar, plundring och fejder är en vanlig syn på hedarna, i synnerhet dåliga år då plundring kan vara enda sättet att undgå svält.  Denna hänsynslösa verklighet har gjort Märehns folk till ett religiöst och djupt troende folk, där tron har fått fungerat som en ledstjärna för att hjälpa Märehns invånare att klara sig på de obarmhärtiga hedarna. 

Av utomstående beskrivs Mähren som hänsynslöst och grymt, när de egentligen bara är ett folk som är beredd på att göra allt för att skydda sina nära och kära från hedarnas obarmhärtiga natur.

Historia

Märehns befolkades under första tidsåldern av folkgrupper från området kring Tarnaq. I Märehn talar man om hur de första invånarna följde en alvisk kvinna vid namn Izeleth och bosatte sig i Märehn. Under seklerna som gick försvann alla band till Tarnaq och istället byggdes ett fredligt samhälle som kunde frodas utmed Märehns stilla floder och gröna skogar, under Izeleths ledarskap.

Efter att Märehn i början av andra tidsåldern anslöt sig Caras Idhrenins allians kring magiutbildning valde Izeleth att lämna Märehn. Landets ledare fick titeln tzar, som kom att styra landet tillsammans med de religiösa profeterna som behöll kontakten med Izeleth via visioner och uppenbarelser. Det är de som kom att nedteckna Märehns religösa skrifter och lagar som Izeleth förkunnade.

Århundrade gick och tzarfamiljen dog ut, makten i Märehn övergick till konung av Karm som var den närmaste levande släktingen. Det dröjde inte länge innan konungen slutade lyssna på profeterna, införde lagar i Märehn mot profeternas vilja, samt tillsätta en Karmansk adel på bekostnad av det Märehnska folk frihet.

Märehns folk svarade med uppror men Märehns folk var inget mer än fredliga bönder och fiskare som enkelt sveptes undan av Karms riddare. Under de efterkommande århundrade reste sig Märehns folk i flera uppror som alla krossades lika lätt som det första upproret. 

Det var under denna tid Izeleth enligt legenderna ska ha återvänt för att förgäves ge sitt liv för Märehns folks frihet. Kampen för friheten togs över av Mährens helgon som med religiös fanatism fick Märehns folk att fortsätta göra motstånd mot Karm. Märehns frihet återtogs inte genom någon storslagen seger utan genom ren viljestyrka och en vägran till att ge upp.

I början av tredje tidsåldern avtog striderna i Märehn, ingen vann men Märehn lämnades ifred. De grönskande dalarna hade förvandlats till fruktlösa hedar och dess befolkning levde ett liv på flykt. Där striderna fortfarande utspelade sig bildades små klaner av hästkrigare som föredrog små snabba attacker framför öppna strider. Ur denna aska reste sig Märehn, ett folk drivna av sin religiösa övertygelse och sin vilja att strida trots situationens hopplöshet.

Ledda av prästerskapet och landets ledare, vars titel är vojvod, reste sig Märehn som en ny nation. Dock var det gamla fredliga Märehn sedan länge borta, kvar fanns en nation av krigare och överlevare. Eftertraktade som legoknektar kom de därför att bli en vanlig syn på många av Karms slagfält, både som allierade, vasaller och fiender till Karm.

Denna era av någorlunda stabilitet kom att krossas av  en inbördeskonflikt som kallas för Breslaukonflikten, en inbördes strid inom klanen von Breslau som styrde Märehn i över två hundra år. 

Även om adelsmannen Nicolaus von Breslau lyckades avsluta konflikten, och dessutom kom att bli den mäktigaste regenten i Märehns historia, kom Nicolaus styre att präglas av bristande stabilitet, samt Nicolaus von Breslaus blodiga metoder för att uppnå sina mål. 

Det var inte förrän Nicolaus von Breslaus död och utnämnandet av Vasilij Vrosvic som Mährens regent som Märehn återigen fick stabilitet. Vasilij Vrosvic är dessutom den första regenten på över två hundra som inte är en vasall till Karms konung, i ett nytt självständigt Mähren. 

Kläder och utseende

Märehns befolkning bär ofta långa kappor eller svepande klänningar, ofta kompletterade av ärmlös klänning som kallas sarafan. Männen klär sig ofta med en enkel särk och vida ridbyxor. Både män och kvinnor bär kappor och kaftaner mot de hårda vädret i Märehn och ridstövlar. Kvinnor smyckar ofta sina huvuden med smycken kring tinningarna, sjalar och dyrbara hättor kallade kokoshnik.

Människor i Märehn liknar Kaldrlands och Karms människor, men högalviska drag lyfts ofta fram som eftertraktade skönhetsideal då de anses likna Märehns helgon Izeleth i utseende. 

Namn

Namnen är ofta slaviskt influerade. Exempel på namn:

Manliga namn: Vasilij, Stanislav, Oleksij, Yukhym, Kyrolo

Kvinnliga namn: Oksana, Polina, Khyrstyna, Alina, Sofiya

Klannamn: Vítkovci, Nemecek, Lichnovstí, Rmoutil, Havilicek, Chotkové

Klannamn är ofta namn på platsen klanen kommer ifrån eller ett helgon de påstår härstamma från. Familjerna inom klanen brukar ha familjenamn som kommer från äldsta kända förfadern för familjen.

Övriga namn: Märehn har även en hel del karmanskt influerade namn

Märehns klaner

Alla i Märehn ingår i en klan vilket är en grupp av människor som håll samman av sitt blodsband. Inom en klan är alla lika mycket värda och alla tar kollektivt hand om varandra. Det kollektiva tänkandet är ofta viktigt inom klanerna där mark, hus och boskap delas. Klanerna leds oftast av en atamyn som väljs av klanens medlemmar, vid ett rådslag kallat rada. Atamynen är främs ansvarig för klanens säkerhet, mindre beslut och leder dess krigare vid konflikter. Viktigare beslut fattas vid radan och en rada kan sammankallas av alla klanmedlemmar där även atamynen kan ställas till svars för sina beslut och avsättas vid missnöje.

De flesta klaner centras kring en zich, en lättare försvarbar plats där klanens tempel finns och de flesta radan hålls. De rika och mäktiga klanerna har även uppfört mäktiga stenmurar och stenbyggnader kring sin zich. 

De mer förmögna och välbeställda klanerna kallas leds av bolyarer, som med sin makt och sina borgar har kunnat tvinga de andra klanerna i Märehn att svära trohetseden. Dessa klaner är i regel skyldiga att ställa upp med ryttare åt bolyarerna och mindre klaner får även i uppgift att vakta bolyarernas boskap. Klaner som är för svaga för att ställa upp med några ryttare alls i Märehn blir mer eller mindre livegna arbetare åt bolyarerna. Som i gengäld förväntas tas hand om dessa svaga klaner

De få undantag från detta är kyzararerna, som lever ett nomadiskt liv på Märehns hedar främst i norra Märehn, samt flodfolket. Flodfolket lever i skyddade byar vid Märehns floder eller i dess våtmarker. De är skickliga hantverkare och hästuppfödare, vilket är eftertraktade tillgångar för bolyarerna. Därför brukar de i regel endast vara obligerade att sälja sina hästar och vapen till bolyarerna, men annars får de leva ifred.

Blodet och styrkan

I Märehn fäster man stor vikt på vad man kallar för blodet – de av sitt blod eller de av mitt blod. Detta är Märehnernas sätt att hänvisa till alla i sin klan, samt alla man genom blodsband är släkt med. Mot dessa personer som delar ens blod förväntas man vara ärlig, kärleksfull och stark. 

För människor i Märehn är styrka att kunna skydda, försvara och hjälpa sitt blod. Man ska aldrig visa sig svag, och ifall man misslyckas med att skydda sitt blod ska man söka hämnd till varje pris. Att ge sitt liv för sitt blod ses som en stor heder.

Den som upprätthåller dessa dygder väldigt väl anses i regel vara en person av rent blod, en person som lever likt hur helgonen levde. En persons blodsrenhet döms inte bara enligt hur man själv är, utan även på basen av hur de man delar sitt blod med lever sina liv. Ingen vill gifta bort sina barn till en släkt som inte lever upp till dygderna. På samma vis vill ingen gifta bort sitt barn till en släkt som inte kan försvara sina medlemmar.

De finns självfallet även grupper som är ett undantag från det som kozakerna, ett krigiskt folk som lyckats strida för sin frihet och föredrar ett halv nomadiskt liv i Märehns vildaste områden där bolyarernas makt är svag. Andra som flodfolket som är respekterade hantverkare och hästuppfödare lämnas ofta ifred i respekt för deras hantverkskunskaper men ofta ingår de handelsavtal i utbyte mot beskydd med kozaker och bolyarer.

Styre och lag

Märehn styrs formellt av dess regent, med titeln vojvod, som väljs av Mährens prästerskap. Vojovden är Märehns militära ledare och ansvarar för Märehns försvar och utrikespolitik. Till sin hjälp för dessa frågor har vojovden Märehns hetmyner – militära ledare som väljs av vojoden vilka leder de bevingade husarerna i strid. De bildar hemtyn rada som vojoden till frågar om råd för militärea beslut och utrikes frågor. Även om det slutgiliga besluten i dessa frågor fattar vojovoden besluten enhälligt.

I alla beslut som berör klanerna i Märehn, och andra viktiga inrikesfrågor, måste vojvoden ha stöd från Märehns råd  zaproshina där Märehns alla viktiga bolyarklaner finns representerade. I zaproshina har alla klaner och vojvoden en röst, det gör att många frågor tar lång tid att besluta, vilket har givit bolyarklanerna väldigt stor frihet och självständighet.

På grund av zaproshina har ingen vojvod någonsin lyckats beskatta klanerna, istället måste vojvoden förlita sig på finanser från städerna eller prästerskapet som ofta får stora offergåvor från klanerna. Vilket gett både städerna och prästerskapet stor inflytande över många av vojodens beslut.

Märehns lag är inget som vojvoden kan rå över, alla lagar utgår från de religiösa texterna och hur tidigare generationer har tolkat dessa. Endast prästerskapet har rätten att tolka lagarna och döma i rättsfall. Vilket görs inför de uråldriga domarstenarna som rests runt om i riket.

Religion

Skaparen, även kallad Athal, tillbes i Märehn. Till skillnad från andra Athalska länder betraktas Athal snarare som en skapargud som endast upprätthåller de olika världarnas stabilitet mellan varandra, medan Athal är maktlös gällande det sker inom världarna. Athal har sedan länge slutat lyssna på böner och distanserat sig och istället har Athal sänt sina änglar till världen som avlade barn med människorna i staden Estharon i forna Tarnaq. Den mäktigaste och mest framgångsrika av dessa Athals utvalda barn var Izeleth, vars följare, som kallas de rättrogna och utvalda, än idag lever kvar i Märehn.

Izeleth är för Mährens folk inte bara Athals utsände och representant, hon är även den som skyddade Märehns folk från Karms expansioner, liksom var hon den som gav sitt liv för Märehn. Hon må inte finnas kvar i fysisk form men hennes själ lever vidare starkare än någonsin och det sägs att böner och blodsoffer till henne kan skapa mer än bara mirakel och visioner.

I Märehn tillbes även hundratals, om inte tusentals helgon. Alla tempel och hem är pryda med med helgonikoner i ära åt dessa helon. Helgonen ses som symboler och ideal för hur man ska leva enligt Izeleths lagar och vilja. Således gavs de krafter som tillät de utföra underverk i Märehn.

De två mäktigaste helgonen är Izeleths två döttrar, Zerna och Devana. Zerna är ljusets dotter som dansar i ljusets strålar över himlavalvet, som om vårarna skänker förlåtelse åt de ångerfyllda. Devana är nattens drottning som om vintern jagar de trolösa och otrogna i Märehn med sina vidunder från bergskogarna.

Märehns präste är inte bara människor som hänger sina liv åt att läsa de religiösa skrifterna, tolka lagarna och predika. De hänger även stora delar av sina liv åt meditation, fasta och blodsoffer till Izeleth i sökande efter kunskap och förståelse. Detta har som skänkt mäktiga kaplaner förmågor som visioner av Izeleth, förmågan att läka skador, välsigna någon med ljus som skyddar mot mörkrets faror, eller andra besynnerliga och mystiska förmågor.

Högtider

Förlåtelsens högtid, hålls på våren då ljusets dotter Zerna sägs dansa i ljuset av solen i ljusets tempel. Många välfärdar ditt för att få hennes förlåtelse.

Sommarfirandet, vid sommarfirandet pryder de ogifta flickorna i Märehn sitt hår med blommor och unga människor möts vid stora eldar som tänts för att dansa till sommarens ära och för att finna sin livspartner.

Domens högtid, hålls på hösten och Märehns folk samlas till ting vid domarstenarna. Man hyllar Izeleth och hennes religiösa skrifter, man uträttar även blodsoffer på domarstenarna och nya runor ristas in.

Sorgens högtid, hålls på hösten.  Man minns de som dött under året, man hyllar och sörjer Izeleth för hennes martyrdöd. 

Bevekandets högtid, hålls om vintern och man ber till Devana om nåd och barmhärtighet under de svåra vintermånaderna.

Militären

Märehns folk är fostrade till krigare, de strider främst till häst beväpnade med lansar, bågar och sablar. Rustning är sällsynt och endast de rikare klaner har i regel råd med brynja och pansar åt sina krigare. Dessa Krigare härdas och tränas i de många konflikter som finns i Märehn kring heder, boskap och betesmarker. Det är de här krigare som vojovden kan kalla på inför krig som leds av landets hetmyner.  Dessa arméer existerar i regel enbart i krigstid och efter krigen sänds de flesta av krigarna hem.

Mäktigast av Märehns kavalleri är dess bevingade husarer, vojvodens egna ryttare. Tungt rustade i både brynja möter de fienden på det öppna slagfältet. Medan Märehns lättare kavalleri föredrar skärmytslingar rider de bevingade husarerna i full galopp när de rider mot dem i syfte att spetsa dem på sina långa lansar. Dock att bli en bevingad hussar är både dyrt och kräver mycket träning vilket gör att oftast är de endast bolyarer har råd med att bli en bevingad hussar.

De bevingade husarerna bär titeln huzarski och svär en trohetsed åt tron och vojvoden i ett av de templen som organiserar de bevingade husarerna. De anses därför vara heliga krigare, något de förstärker genom att bära vingar på ryggen för att efterlikna änglarna. 

Senaste händelser

Se tidslinjen