Lika fort som orden lämnade hennes läppar svor hon över sin egna dumhet. Varför hade hon yttrat orden? Ilskan i Ayperos ögon var inte nådig, men hon mötte hans blick utan att vika. Hon stod sitt kast, trots allt, vad fanns det mer att göra? Hon tänkte inte gå på knän och be för förlåtelse. Det hon sa var trots allt rätt.

Egentli…[Read more]

Ett tag hade hon enbart fokus på hästen och äpplet som försvann i ett nafs. Hennes hand blev täckt av hästens spott och hon torkade bort det på hästens man med en liten suck och skrattade.

“Glupske jävel” muttrade hon för att sedan vända huvudet mot den lilla flickan. Vad var det hon hade sagt igen? Ja just det. Hon mötte blicken med flickan, ka…[Read more]

Alven torkade av sig den kladdiga saften på sina byxor och smackade lite med sina läppar. Smaken var god och ringde fortfarande i hans mun. Hans hand klamrade sig fast kring flaskan och ett tag verkade som om han inte riktitg kunde bestämma sig för om han skulle ta en klunk eller inte. Till slut tog han ett hårdare tag om flaskan och en stor klun…[Read more]

En liten gnista, om det bara hade varit en glimt av den gamla Djan kvar men när det var som om hon stirrade sig blint i mörkret. Som om hon höll på att drunkna i hans ögan. Kyssen var förbryllande, samtidigt som hon kände den bittra smaken av den mörka magin fanns det något lockande. Något som blossade upp, likt en liten gnista som satt fyr på nå…[Read more]

Men det kändes romantiskt, även om det kanske inte var menat så. Hon kunde inte rå för att hjärtat tog ett extra skutt i bröstet, särskilt inte när han tillade det där sista ’min drottning’. Hade det synts så hade hennes kinder kanske blivit röda, men nu avslöjade hennes yttre inte vad hon kände inombords, och lika bra var det. Hon fick inte bli…[Read more]

Allt för länge hade hon stått stilla och lyssnat. Det kliade i hennes fingrar och allt tjat som de båda pratade om. Politik. Etikett. Allt fick henne att vilja grimasera eller spy. Hon hade förstås fösökt att inte lyssna på deras ord, trots allt var det onödigt prat. Inte något som hon ville lägga sin näsa i blöt i. Dock kunde hon inte rå för a…[Read more]

Som om någon någonsin skulle säga nej till mat. Speciellt när de hade en sådan väg framför dem. Enbart en dåre skulle göra det. I för sig var väl Gormkäft lite fundersam om inte Lucas var en dåre ibland. Fast det hade han ju aldrig påpekat, inte än i alla fall. I slutändan hade han gjort det kloka valet att ta äran att bära runt honom. Det var al…[Read more]

Lämna honom? Tanken gjorde ont och det var som om hon inte kunde röra några muskler. Vart skulle hon ens röra sig? De var instängda på en båt tillsammans. Det var inte som om hon kunde dyka rakt ner i vattnet? De var förmodligen inte något land i närheten och hennes magi var stark… Men inte så stark. Smaken av blodet över hennes läppar gav…[Read more]

Som om en bitter smak hade spridit sig i Akilas mun, gjorde hon en grimars. Vad var det för pojkvasker som trodde att han hade något val efter sådana välplacerade ord. De hade delat allt för många tankar och idéer för att hon skulle kunna låta honom gå nu. Utan att behöva teckna åt vakterna hade de spärrat av utgången med sina spjut. Det fanns ing…[Read more]

Ziyaté kunde se hur tårarna skavde i den unga flickan. Tecken på svaghet, kunde hon inte lyssna? Hon ville inte lägga märke till den  ursäktande minen och strök en öm tumme över hennes kind för att lägga sin panna mot hennes. De röda ögonen var moderliga och hon log svagt.

“Lita på mig. Du är stark.” sa hon, med en lite mildare ton, det var vä…[Read more]

Lite för skönt att ligga kvar med händerna och knäna i det mjuka gräset var det. Väldigt lockande att lägga sig ner… Hon drog en djup suck och lade sig ner, för att sedan rulla över på rygg. Hon blickade upp mot skyn som inte hade ett moln att sikta. Solen stod fortfarande högt och värmde henne. Hon slöt ögonen och drog ett djupt andetag. Fort…[Read more]

Om det hade varit någon annan som sagt det så hade hon antagligen skrattat, skrattat åt det absurda i blotta tanken på att någon skulle se upp till henne och kanske framförallt relatera till… Hon och hennes bror hade alltid varit en skamfläck i Antrophelias hov. Men nu kom orden från hans läppar och av någon anledning så fann hon att hon faktiskt…[Read more]

Hon betraktade honom medan han talade, följde hans blick när den gick mot Aife och sedan tillbaka, men hon sade ingenting utan lyssnade bara. Hon snurrade fortfarande vinglaset mellan sina slanka fingrar bara för att då och då smutta lite på det. Viset på vilket han sade det hela lät bra, det var hur hon själv tänkt mer än en gång, att skapa något…[Read more]

Mitt i allt som skedde omkring henne. Allt mörker kändes den bekanta rösten som en värmande eld i all kyla. Orden sårade henne. Djan förlorad i Lloths spindelnät. Tanken fick henne att rysa, den oskyldiga Djan. Eller åtminstone god hjärtad. Ett skrik lämnade hennes läppar när hennes forna vän skar upp magen på Sasha. Sasha som alltid varit hans nä…[Read more]

Ett kort tag försvann den bittra smaken. Smaken av förfall. Ögonen och orden fick en lättnad att stiga inuti Sera. Allt skulle bli bra.  Djan var stark. Hon suckade lätt, det var enbart tillfälligt. Säkert den idiotiska myten som kapten hade pratat om. Det hade gått till Djans huvud. Eller ett dåligt skämt?

Ett lätt skrik av förfäran hör…[Read more]

Kniven fick henne att stelna till. Vad hade skett med Djan? Ursinnet och galenskapen var klar i hans ögon och den där bittra och smaken av bränt fyllde hennes mun. Mörk magi. Korrupt magi. Hon vågade inte riktigt svälja och hon försökte i ett desperat ögonblick att ta tag i hans hand och vrida den så han skulle släppa kniven. I den korta dist…[Read more]

Hon snurrade vinet i sitt eget glas medan hon betraktade honom där han satt mitt emot henne. Det var svårt att förneka lockelsen i hans uppenbarelse och hon skulle väl ljuga om hon sade att det inte var det som först väckt hennes intresse för honom den där kvällen då han dykt på hennes kröningsbal.  Nu satt han i hennes palats och drack vin me…[Read more]

Hon slog sig ned och följdes snart av Ayperos som satte sig mitt emot, vilket var passande, om han hade satt sig bredvid hade det verkat allt för familjärt. Hon uppskattade hur obekymrad han var kring etikett och seder, men vad annars, han hade trots allt varit där när konceptet hov uppfunnits, om hon skulle tro ryktet.

Med ett litet leen…[Read more]

Det var allt annat än okej. Hon visste inte riktigt vad hon skulle göra och stod helt stilla när knivens egg trycktes mot henne. Hon vågade inte göra något, inte ens svälja. Kanske det hela var en mardröm? Hastigt blundade hon för att öppna ögonen igen. Det verkade inte som det.

“Djan…. Sluta! Du skrämmer mig!” utbrast hon och hon var som fas…[Read more]

Frågan förvirrade henne. Så han frågade om Sasha. Det var något i hans blick och sättet som han frågade som fick henne att rysa och få gåshud. Lite förvirrat drog hon bort sitt täcke och reste sig upp för att ta tag i Djans axlar och skakade om henne.

“Älskade Djan, vad är det du pratar om? Vad ska du med Sasha?” frågade hon och försökte att f…[Read more]