Alven, eller halvalven kanske, gav henne ett sött leende. Inget som avslöjade någon ond plan, eller mörka baktankar.
‘Åh, all kunskap finns där om man är observant nog.’ sa hon simpelt.
‘Som du säkert redan märkt, Moira, har vi många ögon i staden och hittade dig relativt lätt då vi valde att ta kontakt. Och även om du döljer det väl, är det få…[Read more]

Den unga kvinnan nickade enkelt till svar.
‘Det ordnar jag.’ sa hon, och drack en liten klunk ur sin kopp som hade en trevlig blå färg, inte som man kanske skulle förväntat det skulle varit då man såg denna plats fasad, som Moira gjort då hon anlänt.
‘En följdfråga då… Eftersom du inte är speciellt konventionell, vilket så klart också är ors…[Read more]

Snarare än att verka tillbakatagen eller bekymrad över Moiras natur, verkade hon tillfreds med det – nästan som om det inte var något konstigt alls. Men det fanns en nyfiken glimt där i hennes ögon då hon studerade henne, och hennes ögon for snabbt till såret innan hon rullade ned ärmen.
‘En lång resa. Ordnar du dina egna researrang…[Read more]

Den ljushåriga kvinnan gav henne bara ett varmt leende över hennes ord, och verkade inte illa till mods eller ens obekväm över Moiras lite stela ord. Hon gestikulerade åt Moira att sätta sig ned, och med precision som bara en erfaren läkare hade rengjorde hon platsen hon skulle sticka nålen i, och snabbt och effektivt hade hon fyllt en liten k…[Read more]

Arands näsborrar utvidgade sig något i frustration över Wreax sätt, men det var egentligen inte denna ål till man som var det som förargade honom. Det var hans kunskap om hans roll i Loradon som gjord honom ilsken, en stark påminnelse om att han misslyckats med sitt uppdrag i att döda demonen Ayperos. Och det faktum att Arand själv aldrig hört tal…[Read more]

Allt prat om regeringar, politik och sidor var något som han inte la allt för mycket tanke på. Han lyssnade, men tänkte inte ta del av diskussionen. Det var inte hans sak, inte hans plats, inte hans strid. Men något som irriterade honom var sättet Wreax talade, sättet han såg på dem. Monsterjägarens ögon smalnade något, för det fanns trots en sak…[Read more]

Den till synes unga alven log ett behagligt leende, ett leende sött som socker, och reste sig upp för att hälla vatten ur en bägare i en tekanna.
‘Rakt på sak, ser jag. Jag som hade förväntat mig att vi skulle småprata lite. Trots allt får jag så sällan besökare.’ sa hon, och de ljusa ögonen studerade Moira ett ögonblick innan hon fokuserade si…[Read more]

‘Bra.’ sa mannen, på ett väldigt företagsamt vis. Det var en affärstransaktion, trots allt, ett kontrakt mellan dem två.
‘Min assistent hjälper dig i rummet intill. På återseende, Moira.’ sa han simpelt och gjorde en gest åt henne till en sidodörr. Då Moira gick in genom dörren kom hon i ett mycket hemtrevligare kontor. Mer smakfull inredning,…[Read more]

Det var inga lätta ord att höra så klart för Audgisil och Ranghildr, eller den övriga familjen för den delen. Så klart hade de hört lösa rapporter om Kettils död i Caras Idhrenin, men inga detaljer – även om de grubblat på dem. Speciellt Audgisil, som gång på gång ångrat att han skickat iväg sin son för skolning. Han förmådde sig inte riktigt at…[Read more]

Mannens skarpa ögon betraktade henne kalkylerande, och gav henne en simpel nickning. En bekräftelse på att man så klart kunde göra mer med blod än att spåra.
‘Du gissar så klart rätt, Moira. Detta har ingenting med politik att göra… Nå, inte offentlig politik i alla fall.’ sa han och gjorde en avvisande gest med handen, detaljerna var inte vikti…[Read more]

Mannen gjorde en liten avvisande gest över hennes ord, som om det inte var något speciellt. Än en gång nickade han åt stolen framför arbetsbordet, fritt fram för henne att ta om hon så önskade. Men han pressade henne inte, hennes sort föredrog trots allt oftast att stå och han verkade inte känna sig obekväm i hennes tornande form och skugga.
‘Det…[Read more]

Monsterjägaren hummade lite missnöjd över Wreax svar – eller om det var någon annan känsla så var det svårt att säga. Han verkade inte helt övertygad om denna situation, det var klart, och även om han verkade sitta rätt avslappnat på sin stol var hans vapen inte långt borta.

‘Jag är inte här som en representant för Grå gillet.’ sa han simpelt,…[Read more]

Arands ögon fick från Maeve till Eirik, och nickade lätt då de talade medan han funderade. Hans ansikte avslöjade inte så mycket vad han kände eller tänkte om det hela, mest att han såg ut att ta det hela väldigt allvarligt. Men efter deras ord nickade han, och talade både till dem och för sig själv.
‘Nej… Detta är ingen typisk hemsökning. N…[Read more]

Mannen gav henne ett litet roat leende, som om frågan i sig själv var ointressant.
‘Det är mitt jobb att veta saker.’ svarade han simpelt, och gjorde ingen större sak av att hon inte velat sätta sig. Men han satt kvar, och knäppte sina händer.
‘Så, direkt till arbete, antar jag?’ frågade han med ett litet höjt ögonbryn, då hon inte verkade var…[Read more]

Arand gick något bistert vid Fëanis sida, kanske var det händelserna kvällen innan vid Sätet. Eller vad hon sett Maeve göra tillsammans med den där märklige mannen Yazfein. Oavsett så svarade han på sitt direkta vis.
‘Detta är en dålig idé.’ med sin mörka ton, men ändå kunde han unna Fëani ett litet leende.
‘Oroa dig inte, men håll ögonen öppn…[Read more]

Aenya betraktade Camthalion nästan lite bedjande, vilket var en ny känsla. De hade så klart ett visst band, som vänner som spenderat många år tillsammans i tjänst vid gränserna. Men det bandet hade förstärkts även om det var av en mörkare natur då de båda tillfångatagits av Iselem – de båda torterade och misshandlade. Camthalion väldigt tydligt…[Read more]

Ergott som den ena busen hette skrattade roat.
‘Visst hörde jag det, Maruld.’ sa han med ett vasst leende som blängde där i det skumma halvljuset.
‘Just det, hit med alla värdesaker nu – annars går det illa för er och då får nog trolltösen värma oss i natt!’ sa han med ett elakt skratt, och hans ögon sneglade lite hungrigt på trollet.  D…[Read more]

Arlin viftade bar abort hennes ursäkt, det var inget att bry sig om just då. De hade större bekymmer och utmaningar framför sig. Detta var bara början, och än så länge stod gudarna på deras sida.
‘Freja är med oss, jag kan känna det.’ sa han lite mystiskt åt henne, vilket troligen lät väldigt märkligt för en som inte vuxit upp i Kaldrland.
‘Mit…[Read more]

Ithia gav ifrån sig en grimas då drottningen släppte henne, röda märken på hennes hud efter drottningens hårda grepp. Men hon hade varit med om värre då hon tränats som krigare, så hon kunde ta det. Det var inte direkt smärtan, utan snarare vem som orsakade den och på vilket vis som var sårande.

‘Ers höghet, jag menade inget illa, kan ni förlåta…[Read more]

Flickan tog emot myntet, förvånad över att få något av denna kvinna som på alla vis inte såg ut att hysa mycket känslor för något i sin omgivning. Men hon tog myntet, inte för ivrigt, men med en säker hand. Trots allt visste alla gatubarn känslan av hur det var då fingrarna blev för kalla för att känna något, och man tappade ett dyrbart mynt i mö…[Read more]