Arlin vände sitt huvud något nyfiket mot vad som stod på, och både mannen och kvinnan som stod där var inga han kände men snarare hört rykten om. Medan han inte alls visste vem mannen var så löste sig det mysteriet snabbt då han kramade om sin hustru, och eftersom han inte var någon kunglighet som fanfaren banat väg för så kunde kvinnan inte…[Read more]

Till sist övertygade de Tirrin att komma ut ur buskarna, och spenderade en god stund i varandras sällskap där Arlin berättade Kaldrländska berättelser om gudarnas äventyr och om Midgårds hjältar som slogs mot jättar, troll och andra ondskefulla varelser. Men till sist var det dags för dem att återvända till balen för att delta i danser, minge…[Read more]

Arlin hade tänkt svara flickorna, men deras prat var mindre viktigt just då. Trots allt hade han ett ömt hjärta för den lilla prinsessan, och han satte sig ned på huk för att dra undan en till kvist så han kunde se henne där inne.

‘Tirrin?’ frågade han lugnt den lilla sjuåringen.
‘Jag försökte hitta dig men du hade gömt dig för väl.’ han log…[Read more]

‘Jag förväntar mig så klart en viss diskretion, på er heder, mina damer.’ sa han med ett roat leende. Han såg inte någon större fara i det. Trots allt var det bara en damm, och vem som helst kunde hitta hit egentligen om man tog fel vända i häckarna. Dessutom var det skönare här än i folkvimlet uppe i slottet. Men han nickade lätt vid hennes ord,…[Read more]

Arlin tog dem och nickade här och där för att visa att han lyssnade på deras ord. Lite längre in i trädgården och tog några svängar genom häckarna som var svåra att se om man inte visste var de var, tills de kom till en liten konstgjord damm. Den var omgiven av vackra blommor och buskar. Här var de helt ensamma från andra gästers ögon.
‘Här br…[Read more]

Arlin funderade lite över hennes fråga, men det var ett rätt enkelt val.
‘Drakarna, men jag har inte sett någon själv. Det sägs att de flesta har dött eller flyttat till andra sidan bergen.’ hummade han, en innan han hann förklara mer hade de gått över till nästa sak. Hans blick for från Nilla till Alma, och han var lite förvånad över hur insi…[Read more]

Kael och Tristian fortsatte argumentera en stund huruvida Lucas styrkor var något att lita på, eller som de behövde i den troligen annalkande striden mot Iselem, innan de var tvungna att avbryta det hela. Trots allt hade de plikter och yttre framförhållningar att tänka på, här på balen inför Kaelreds adel. Kael gav sin bror en sista mörk blic…[Read more]

Arlin var inte riktigt säker på hur han skulle hantera detta fnittrande flickorna emellan, trots allt var han van med en annan typ av social etikett i Kaldrland där man så väl som man eller kvinna visade sin styrka i strid, snarare än att försöka vara så nätt, elegant och socialt acceptabel som möjligt. Tirrin var det närmaste han hade till vän hä…[Read more]

Kael gav sin bror en lika mörk blick tillbaka.
‘Och jag är Drakriddaren!’ sa han, trots allt var det titeln direkt efter kungen, inte för att han skulle använda armén eller sin makt mot konungen, för han var trots allt trogen sitt land och sin familj.
‘Du kan åtminstone låta mig påverka vem du tänker para mig med!’ sa han frustrera…[Read more]

Kael som precis avslutat sin dans med Nilla och sett de två döttrarna springa iväg kom med lätta steg vandrandes till Katarina och Tristian, och än en gång böjde han sitt huvud lätt för Katarina av artighet och med en glimt i ögonen, innan han vände sin blick till Tristian.
‘Bror, ett ord om jag får be?’ frågade han, och la en hand på sin brors…[Read more]

Kael lyssnade på hennes fantiserande och prat om sagor och väsen. Så klart kunde man inte neka att sådana existerade, trots allt var de grannar till alvernas märkliga rike, men samtidigt var det inte riktigt verkliga bekymmer. Snarare något… väldigt långt borta. De hade verkliga problem att hantera, och då fanns det inte så mycket plats för…[Read more]

Kael hummade lite nyfiket över det, och gav henne ett charmigt leende. Hon hade en positiv utstrålning och ett fint ansikte, annat kunde man ju inte säga. Men att Tristian igen försökte para ihop honom med någon som var nästan tio år yngre än han själv… Nå det var som det var. Hon var förvånansvärt lång, det kunde man åtminstone påpeka.

‘Det l…[Read more]

Kael himlade lätt med ögonen åt Nillas ord. Alla dessa formaliteter, men ja det var väl en ära. Hur många andra hade inte sagt det åt honom, gång på gång på gång? Så fantasilöst att han storknade. Men han skulle väl försöka ge den unga flickan en chans att visa att hon hade en personlighet, till skillnad från alla andra unga flickor i hennes…[Read more]

‘Åh inget behov av att vara så formell, min dam, en natt som denna är det bara Kael. Jag gör bara min plikt, min dam, inget att tacka för…’ sa han enkelt, lite nonchalant. Kael gav flickorna ett charmigt leende, och hade precis tänkt fråga vilken dans Katarina föredrog då hans bror avbröt honom. Drakriddaren gav sin bror en blick, och hans leen…[Read more]

Kael struntade i sin brors pikar, som vanligt, och klappade honom bara på ryggen.
‘Åh men du skiner ikväll, bror, klart jag måste ge dig beröm!’ påpekade han skämtsamt, för att sedan vända sig till de adelsdamer han talat om. Det var först då som han märkte Katarina och hennes döttrar, men de var inga han kände igen eller kom ihåg vilka de var.…[Read more]

Ithia såg att hon började bli lite obekväm, och med tanke på att hon troligen såg mer folk nu på bara några minuter än vad hon gjort på ett helt år så var det inte så förvånande.
‘Det här ser väl bra ut?’ frågade hon, med blicken på det första bästa hon såg. De hade kommit lite längre in i staden och här verkade det vara något mer av ett hande…[Read more]

Det var sant att Arlin hatade att dansa, men att för att få den lilla prinsessan att skratta gjorde han vad som helst, utan att bry sig om vad de omkring dem tyckte.
‘Idag är vi så illa tvungna!’ svarade han, och sträckte upp sina händer för att ta tag i hennes midja och snurra henne i en liten volt innan han la ned henne på fötterna framför…[Read more]

Ithia gick stillsamt vid hennes sida medan de var på väg mot den nordliga porten in i staden. Det var mycket handel och mycket resenärer, som alltid, och vakterna gav dem ingen speciell uppmärksamhet, medan hennes kompanjon inte såg speciellt farlig ut. De såg Ithias religiösa märke och det var tillräckligt för att släppa dem in i staden.
‘D…[Read more]

Som vanligt kom Tírrin och räddade honom ur den något krystade situation han befann sig i där i kungens närvaro, och den viktiga J’lothain-kvinnan. Utan att bry sig om vad andra omkring dem tyckte eller tänkte satte han sig ned på huk så han kunde möta Tírrins blick på ögonnivå, och gav henne ett varmt leende.

‘Kom Tírrin, din far har viktiga g…[Read more]

Ithia kände en oförväntad glädje bubbla fram då hon såg hur lättad och glad Kheezai blev över att se Celeras. Hon hoppades bara att staden kunde leverera den säkerhet hon lovat mörkeralven. Men det skulle ordna sig, Athal hade lett dem dit trots allt. Hon skrattade glatt, och skyndade sig efter Kheezai med sin hästs tyglar i handen.

‘…[Read more]