Hans ord fick henne att skratta, men det var ett varmt skratt som följdes upp av ett vasst leende. Hon fick något lurigt i ögonen och tog bryskt vinglaset ur hans hand och ställde det lite slarvig på brickan igen, dock inte utan att det spillde lite vin på sängen. Sitt eget glas satte hon mot läpparna och tömde i ett svep, innan hon slängde…[Read more]
Hon hade hört att Vesvía var tillbaka i Antrophelia, och kanske på ren impuls så hade hon valt att kalla henne till sig. Det var trots allt tack vare Vesvía som hennes inbjudan till Ayperos hade nått fram och även om Vesvía inte hade influerat Ayperos beslut att acceptera inbjudan så kände hon trots det tacksamhet för den lojalitet som handelskvi…[Read more]
Också Isra tycktes lysa upp då de nådde ytan. Den friska fläkten svepte genom hennes hår och över hennes hud och fick den att knottra sig. Nere i Antrophelia fläktade inga vindar och temperaturen var alltid behaglig och stabil, inte alls som ovanför ytan där de nu befann sig. Det var uppfriskande, och hon kunde inte låta bli att sluta ögonen fö…[Read more]
Förvåningen i hans ögon skulle ha varit nog för att få henne att skratta om det nu inte var för att där inte bara fanns förvåning i dem, utan också något annat. Det gjorde henne lite paff, och än mer så när han lutade sig in för att kyssa henne igen. Det var nog för att göra också henne förvånad, men hon var inte den som klagade. Istället b…[Read more]
Hon betraktade dem medan Dastan hjälpte Sera på fötter, glad över vetskapen att prinsessan ännu hade kompetenta och lojala män vid sin sida. När hon först fått nyheterna om läget i Iselem så hade hon fruktat att Sera skulle vara helt och hållet ensam. Hon var glad att så inte var fallet. Hon skulle behöva allt stöd hon kunde få, särskilt nu när…[Read more]
Givetvis var det så, de befann sig ju trots allt i Märehn. Hon skulle antagligen ha sagt något om vad hon tyckte om en så humorlös gud, men när han föreslog att han skulle slåss för henne, och sedan talade om deras ”vekhet” så mörknade hennes blick, och hennes humör.
”Om det är blod ni vill ha, furst Vasilij, så är det blod ni ska få. Min bror…[Read more]
Flinet över hennes läppar bestod, till dess att vindruvan som hon känt snudda vid läpparna försvann igen. Då slog hon upp ögonen och blängde bistert på honom när han själv åt det som var henne lovat. Hon fnös, men flinet fanns trots allt kvar över hennes läppar när hon satte sig upp igen och ryckte lite på axlarna. Han hade trots allt rätt, han h…[Read more]
Ett plötsligt dundrande kunde plötsligt höras. Ett lågt mullrande som i takt blev allt med högljutt och tydligt och snart stod det klart att det var hästar som närmade sig, hästar som i full galopp red mot stridigheterna. De kom över krönet några sekunder därpå. Två dussin krigare till häst, klädda i rustningar av läder och metall, de flest…[Read more]
Ett litet leende fanns över hennes läppar när hon såg mot Sera, tillsynes obekymrad över mannen som dödades bakom ryggen på henne. Hon tycktes fundera över något, som om hon väntade på ett tillfälle eller en signal, och ljudet av Seras röst tycktes väcka henne ur det hela och hon nickade till svars.
”Kan ni stå ers höghet? Er general hjälper e…[Read more]
Hon kunde inte låta bli att öppna ett öga för att kika på honom när hon kände hur han lade sig ned bredvid henne, plötsligt lite osäker på hur de egentligen hade hamnat där. Hade det varit hennes idé att bli matad med vindruvor? Varför hade hon ens kommit på något sådant, och varför hade han gått med på det? Var hon fortfarande full?
Tan…[Read more]
Han verkade ha återhämtat sig från nederlaget, i alla fall om man skulle tro leendet över hans läppar, något som fick också henne att le, även om hennes eget leende kanske var lite mer av ett flin när han medgav att han gillade hennes överraskningar. Det var en komplimang lika mycket som någon annan och hon lät den fylla henne med beslutsamhe…[Read more]
”Nå, jag ska nog komma på något som vi båda kan vara nöjda med”, sade hon lite retsamt, glad åt att hennes kommentar verkade ha lättat upp hans humör en aning. Han gjorde dock detsamma för henne när han talade om hur hon förvånat honom, eller snarare om hennes militära makt förvånat honom. Hans kommentar fick en låga av stolthet att flamma…[Read more]
Han försökte att låtsas som att han inte alls fann hennes skämt särskilt lustigt, men han lyckades inte särskilt bra, och det gjorde hennes flin bredare och hennes retsamma humör än värre. Inte blev det bättre av att han dessutom erbjöd sig att mata henne, så hon slängde sig ned på rygg i sängen och lade armarna bakom huvudet.
”Då…[Read more]
Leendet över hennes läppar blev kanske lite mjukare när Sera helt uppenbart kände igen henne. Hon hade trots allt inte väntat sig det, de hade bara träffats ett fåtal gånger, och i det stora hela så såg mycket av prästerskapet ned på sådana som henne och hade antagligen helst av allt hållit sin prinsessa och utvalda på behörigt avstånd.
 …[Read more]
Hans historia fick henne att skratta, mest för att tanken på hur han skulle se ut dränk i regnvatten från topp till tå med en drös bönder efter sig.
”Man skulle tro att de borde varit tacksamma, men du är ju lätt att missta för en demon, så jag kan förstå missförståndet”, retades hon innan de avbröts av en knackning på dörren.
Då…[Read more]
Ah, där var det äntligen! Känslorna under den annars så sammanhållna helheten. Hon visste att hon inte borde känna sig nöjd över det, men det gjorde hon, även om hon just för tillfället var den bättre av de två på att dölja det.
”Nå, ni kom ju precis från ett krig. Jag betvivlar inte att ni kommer ta upp min general på hans erbjudande om en an…[Read more]
När hon såg upp från mannen på marken så möttes hon av sin brors ögon och en plötslig och hård kram. Ilskan rann av henne som vatten och hon kunde inte låta bli att skratta nöjt och krama honom tillbaka.
”Du är allt en välkommen syn!” Sade hon glatt när han slutligen släppte taget om henne för att göra en svepande gest mot Vasilij och presente…[Read more]
Hans ord om en sidenklänning fick henne att skratta igen medan hon drog igen dörren bakom sig och sparkade av sig sina stövlar i ett av rummets hörn.
”Jo visst, en sådan skulle de nog försöka trycka ned mig i om de vågade komma tillräckligt nära, men lyckligtvis håller de sig på avstånd”, sade hon och blinkade roat åt honom där han sjunkit ned i…[Read more]
Hon hade antagligen i hemlighet önskat att Ayperos skulle vinna, för när han föll på knä och fick medge sig besegrad så kände hon sitt hjärta sjunka en aning. Det var en oväntad känsla och hon fick samla sig någon sekund innan hon skakade av sig känslan och log innan hon reste sig och gick fram till de båda männen.
”Ni fortsätter att g…[Read more]
Ett väldigt oväsen bröt plötsligt ut från platsen där tävlingarna skulle hållas. Det var ett tjugotal röster som skrattade och ropade och tycktes heja på någon, blandat med ilskna rop och chockade flämtningar från människorna som stod kring vad som tycktes vara centret för kalabaliken. Ljudet av stål som träffade marken hördes plötsligt och sek…[Read more]