Hon kikade upp på honom från bordet där hon placerat sitt huvud, hennes missnöje tydligt både i blicken hon gav honom och den bistra minen som spelade över hennes läppar. Hon var uppenbart inte van vid att förlora och hon fann det lika svårt att hantera en förlust nu som hon gjort när hon bara var en liten skitunge hemma i Kaldrland.…[Read more]

”Och om ni vinner..?” Frågade hon med ett roat leende, hennes kinder hettade lite av det suggestiva i hans röst. Hon försökte att inte bli allt för förtrollad av honom men det visade sig precis lika svårt som alltid. Kanske hade det varit lättare om hon inte funnit honom attraktiv, då skulle hon kanske ha kunnat hålla huvudet kallt och tankarna…[Read more]

Hans ord fick hennes leende att bli lite bredare och hon reste sig upp utan vidare trugande.

”Nå, då går vi. Men säg mig först vad för vadslagning ni hade i åtanke? Jag kan inte påstå att jag brukar slå vad särskilt ofta längre, men vad vore livet utan lite spänning ändå?” Sade hon roat medan de började gå.

Hon lade en hand på hans ena arm…[Read more]

”Jag kommer definitivt inte förlora! Och jag är inte rädd för dig, monsterjägare!” Förkunnade hon högt innan hon tog sig an sitt nyligen påfyllda stop med nyupptäckt bravur.

Det varade dock inte särskilt länge. Fyra stop senare var det uppenbart att hon inte kunde få i sig en droppe till. Hon såg nästan lite grön ut i ansiktet när hon m…[Read more]

Hans ord roade henne något och hon visade det med ett litet lekfullt leende. Egentligen var hon också extremt nyfiken på att få se honom strida, hon hade trots allt bara hört rykten om hans skicklighet. Att få se det i verkligheten fyllde henne med barnslig förväntan.

”Nå, det har ni förstås rätt i, men jag har ett visst personligt intresse av a…[Read more]

”Alltid lika tjurig”, fnös hon roat, men leendet som spelat i hennes mungipa var åter lite större och hon gjorde trots allt som han bad henne om och drack, även om hon inte hade för avsikt att hålla käften riktigt än.

”Du kan bara inte erkänna att jag har rätt. Du ska få se, när vi tagit tillbaka Kaldrland från Hrafn och hans vidriga, hederslös…[Read more]

Hon nickade som svar åt hans ord. Det var en bra överenskommelse i hennes ögon, även om det fortfarande oroade henne att han bett om Ayperos blod från första början. Inget gott kunde komma från att Wreax Situros fick tag på det han ville ha, så mycket var hon säker på, liksom hon också var säker på att hon skulle behöva ta till mer drastiska åtgär…[Read more]

Hon betraktade honom med kylig blick där hon satt. Det var svårt att avgöra om han var helt uppriktig eller inte och det skavde.

”Jag är väl medveten om läget utanför dessa väggar, vilket också är varför jag vill eliminera min syster så snart som möjligt. Folkvald ledare eller inte så behöver adeln inga fler galjonsfigurer att samlas bakom”, s…[Read more]

Hade hon inte själv varit full så hade hon kanske reagerat på något annat vis, men det var svårt att avgöra. Kaldrländare hade en viss jargong som var svår att skaka av sig, oavsett tillstånd och Maeve var inget undantag. Visst var det han berättade sorgligt, till och med tragiskt, men hon gillade inte skammen som fyllde hans ögon när han talade…[Read more]

Hans respons gladde henne och hon nickade medhållande åt hans ord medan hon smuttade på det sista av sitt te, hennes blick åter fäst vid hans över koppens kant. Dock sänkte hon den när han sade det där om en utmaning, en liten oroad rynka mellan hennes ögonbryn.

”Är ni säker..? När ni anlände igår så var ni fortfarande skadad…” Sade hon…[Read more]

Hans ord gjorde hennes blick kall och ogillande. Både hur han talade om hur han tänkt lösa transporten av hennes syster, vilka implikationer det bar, men framförallt för priset han begärde. Sättet på vilket han talade så nonchalant om en potentiell, stark källa av magi lurade henne inte, men hon kunde för allt i världen inte förstå hur han möjli…[Read more]

Hans ord fick henne att utbrista i ett förnärmat rop då de båda slog ned sina tomma stop i bordet samtidigt. Om det inte varit för att det var han som sade det och att han faktiskt var en vän så hade hon antagligen brutit näsbenet på honom för den kommentaren. Nu daskade hon bara till honom över bröstet med baksidan av handen, väl medveten om…[Read more]

Platsen föll henne genast i smaken. Det påminde faktiskt om värdshuset där hon först träffat Arand, längs en av Karms landsvägar. Hon hade lyckats förolämpa honom då, men det hela hade ju gått tämligen bra ändå, tänkte hon roat medan hon steg in i skänkrummet.

Där var liv och skratt, musik spelades i ett av rummets hörn och det gjordes snabbt…[Read more]

Hon nickade som svar på hans ord, ett leende spelandes över läpparna även när hon åt av den uppdukade måltiden. Det var en väl uttänkt plan och det fick det att klia lite i hennes fingrar. Tanken på att lägga ett rike så väldigt som Karm under sig hade en viss lockelse och även om hon lärt sig att vara tålmodigt när det kom till sådana saker så…[Read more]

Nå, det om något visste hon. Hon hade spillt mer ädelt blod än hon kanske ville erkänna, men det förändrade likväl inte hur resten av adeln såg på hennes härkomst. Många av dem hade redan haft svårt att acceptera att hennes mor ens handlade med utbölingar, och att hon sedan avlade barn med en… Nå, det hade varit mer än skandalöst, och I…[Read more]

Hans ord fick henne att skratta där de gick sida vid sida i fören för det lilla sällskap av Kaldrländare som återvänt från Loradon.

”Nå, nu vet jag inte vad du hade tänkt göra med din öl, men för att vinna tävlingen måste det mesta av det ned i strupen på dig, inte ut över bröstet”, sade hon roat medan de gick fram över de kullerstensbelagda gat…[Read more]

Hans gillande glimt fick hennes leende att bli lite bredare när hon bjöd honom att sitta ned till bords. Där fanns redan en del uppdukat, framförallt frukter och bröd, men också en del annat som hon misstänkte skulle kunna falla honom i smaken. En tjänare klev dessutom fram för att hälla upp rykande hett te i kopparna som stod framför dem på bor…[Read more]

När han nämnde hennes namn så kunde hon inte låta bli att rynka på näsan. Blotta namnet väckte en mängd olika känslor inom henne och hon visste inte riktigt vilken av känslorna som var besvärligast, även om hon fann att avsky och hat låg nära ytan. Det var känslor hon var väl bekant med, så hon höll fast vid dem och försökte skjuta de andra åt…[Read more]

Hon hade själv inte satt sig ned än, utan betraktade honom när han ställde glaset bredvid sig på bordet. Trodde han att hon skulle vara så feg att hon förgiftade honom? Tanken fick henne att le medan hon snurrade sitt eget vinglas mellan fingrarna. Hon valde att inte säga något om saken utan låtsades som om hon inte sett hans tveksamhet till dess…[Read more]

Han vände oväntat snabbt, men kanske hade också hon gjort det, hon hade ju fått en plötslig idé, en idé som skulle kunna vara lösningen på ett tämligen långdraget problem…

”Nåväl, jag antar att vi lättast kan komma överens om ert pris efter att ni fått veta vad det är jag vill ha… Kom med mig så kan vi tala mer privat” Sade hon med en axelryckn…[Read more]