Hon log lite stelt när Ayperos prisade Nenya, men gjorde inget sken av att misstycka. Istället höjde hon sitt eget glas för att svara på hans skål, innan hon vände blicken mot maten som serverats. Det var sant att den vanliga maten ofta bestod av olika former av fisk, men dagen till ära så hade hon sett till att fylla palatsets skafferier med någo…[Read more]

Hon var inte helt bekväm med allting heller, men hon brydde sig kanske inte lika mycket. Istället log hon bara matt åt drottningen när hon tilltalade henne och bugade sig lätt med en hand mot bröstet. Hon behövde inte säga mer, det var tydligt att kungen och drottningen ville vara ensamma just då, och i ärlighetens namn ville hon helst av allt s…[Read more]

Hon höll sin blick fäst på honom, ovillig att vända undan den utifall han skulle få för sig att blossa upp igen. Han var stilig, bredaxlad och muskulös, kanske hade hon funnit honom attraktiv om det inte var för att han var så labil, så arrogant… Fast just för stunden verkade han inte vara helt sig själv. Han började helt plötsligt tala och hon vi…[Read more]

Hon hade förväntat sig att han skulle slå henne för det uttalandet, sluta sina händer kring hennes hals och långsamt pressa luften ur hennes lungor, och hon var redo för det. Hela kroppen var spänd som en bågsträng, men slaget kom aldrig. Handen som hotat henne var inte längre där, hon såg den falla till hans sida och kort därefter försvann ocks…[Read more]

Han kom så nära att hon kunde känna hans andetag mot sin hud, hans blick var arg, vild och kall och hon hade inget val annat än att möta den nu när han var så nära. Hon hade ställt sig upp, vilket var tur, men hon var fortfarande tvungen att böja på nacken för att kunna se upp på honom. För en sekund hade han sett nästintill tveksam ut, som om han…[Read more]

Hon såg inte upp på honom när han svarade, det behövdes inte, hon kunde känna hans blick, hur den liksom borrade in sig i hennes innersta och sökte att förstöra, riva och slita. Han var mer än arg, han klandrade henne för sin systers död och han tänkte göra något åt det, så mycket var klart. Antagligen skulle han redan ha gjort något om det in…[Read more]

Stöveln slog i väggen i samma stund som han klev in. Han, Angran. Vem som helst utom honom, varför hade det tvunget behövt vara han som bestämt sig för att ta ett bad trots allt. Det värsta var att hon alltid kommit väl överens med hans syster, hon hade stridit tappert och alltid varit där för att hålla sin hätska bror lugn och nu var hon död, giv…[Read more]

Det var inget fel på tystnaden dem emellan och hon lät den gro ett litet tag till dess att han frågade henne om vad hon skulle göra nu. Det var en fråga hon själv ställt sig mer än en gång sedan slaget avslutats och nu var hon ganska säker på vad hennes nästa steg skulle bli, även om det beslutet fortfarande fick delar av hennes hjärta att v…[Read more]

Hon var medveten om att detta antagligen var just en sådan situation för honom också, en allierad av nöd och brist på andra alternativ, men hon hoppades ändå att hon skulle kunna vända det till något mer ändå. Själv var det förstås också ett maktspel för henne, men Ayperos hade inte direkt varit på botten av hennes lista, tvärt om så kändes det…[Read more]

Resan tillbaka till Hannadon borde ha känts bättre, det borde ha känts som en vinst, men allt hon kunde tänka på var att hon misslyckats med det som Sandor ålagt henne och Arand. De hade skadat Ayperos men inte dödat honom och staden hade alltjämt fallit medan fienden flydde. Att hon och Arand överlevt var bara tack vare halsbandet hon bar om s…[Read more]

Han försvarade henne, men vad annat val hade han? Att tala illa om henne inför Isra skulle vara detsamma som att erkänna att han höll ovärdigt sällskap, men hon kunde ändå inte låta bli att känna sig något missnöjd över det hela. Deras överenskommelse var ännu i sin linda, men det Nenya sagt var mer än bara impulsivitet, och att kalla det ärlig…[Read more]

Men det kändes romantiskt, även om det kanske inte var menat så. Hon kunde inte rå för att hjärtat tog ett extra skutt i bröstet, särskilt inte när han tillade det där sista ’min drottning’. Hade det synts så hade hennes kinder kanske blivit röda, men nu avslöjade hennes yttre inte vad hon kände inombords, och lika bra var det. Hon fick inte bli…[Read more]

Om det hade varit någon annan som sagt det så hade hon antagligen skrattat, skrattat åt det absurda i blotta tanken på att någon skulle se upp till henne och kanske framförallt relatera till… Hon och hennes bror hade alltid varit en skamfläck i Antrophelias hov. Men nu kom orden från hans läppar och av någon anledning så fann hon att hon faktiskt…[Read more]

Hon betraktade honom medan han talade, följde hans blick när den gick mot Aife och sedan tillbaka, men hon sade ingenting utan lyssnade bara. Hon snurrade fortfarande vinglaset mellan sina slanka fingrar bara för att då och då smutta lite på det. Viset på vilket han sade det hela lät bra, det var hur hon själv tänkt mer än en gång, att skapa något…[Read more]

Hon snurrade vinet i sitt eget glas medan hon betraktade honom där han satt mitt emot henne. Det var svårt att förneka lockelsen i hans uppenbarelse och hon skulle väl ljuga om hon sade att det inte var det som först väckt hennes intresse för honom den där kvällen då han dykt på hennes kröningsbal.  Nu satt han i hennes palats och drack vin me…[Read more]

Hon slog sig ned och följdes snart av Ayperos som satte sig mitt emot, vilket var passande, om han hade satt sig bredvid hade det verkat allt för familjärt. Hon uppskattade hur obekymrad han var kring etikett och seder, men vad annars, han hade trots allt varit där när konceptet hov uppfunnits, om hon skulle tro ryktet.

Med ett litet leen…[Read more]

”Det finns ett fönster, men om det gör er bättre till mods så kan jag lämna min dörr öppen. Jag förstår att det er ert jobb att hålla mig säker, det är trots allt vad jag anställt er för, men mina nätter håller jag gärna för mig själv”, sade hon med ett litet leende innan hon vände sig om för att möta Aifes blick där hon stod nära men likväl på be…[Read more]

När väl Ayperos och Nenya blivit installerade i sina rum och hon åter hälsat dem välkomna till Antrophelia så styrde hon stegen därifrån, bort mot sina egna rum. Hon viskade som hastigast till en tjänare som slutit upp vid hennes sida, en blick byttes dem emellan och han nickade, uppenbarligen redan införstådd i befallningen hon gav och försvann s…[Read more]

Att Aife hade gjort dem sällskap var kanske mer något hon förutsatte snarare än något hon faktiskt noterat, men hennes närvaro var plötsligt där och hon kände sig kanske en aning mer avslappnad. Inte för att hon fruktade något från Ayperos, vilket antagligen var dumt, men mest för att det säkerligen fanns många som skulle se hans ankomst som än…[Read more]