Ithia nickade åt hennes ord, och klappade Kheezai milt på armen.
‘Ja, lite sömn, mat och ett bad ror jag gör oss båda gott, så ska vi se om vi hittar denna Ethirion sedan.’ sa hon och började gå mot dörren som ledde till det andra rummet.
‘Vi ses om några timmar!’ sa hon muntert. ‘Jag finns på andra sidan ifall du behöver mig.’ lovade hon, och st…[Read more]
Vila, det var väl en bra lösning. Åtmistone till att börja med. Kanske det skulle klarna senare.
“Ska vi… hitta ett värdshus?” frågade hon, lite försiktigt. De skulle väl i för sig ta en stund att hitta ett. Men om de hade tur skulle de inte ta allt för lång tid.
“Om du inte vill stanna här?” frågade hon, lite osäkert, för det var någon hon…[Read more]
Historia, en gång hade det varit hennes största intresse tillsammans med strids och krigstekniker… Nu var hon inte lika intresserad av vad som en gång varit utan vad som nu skulle kunna bli. Däremot ville hon inte vara allt för oartig och log svagt.
“Hus Tenír har styrt i fem generationer. Min forna släkting Yiera Tenír dåvarande prästinna…[Read more]
Fl’akta? Egentligen var det inte mycket som Jo förstod när de talade med varandra. Så Gork var både, kall, hungrig och… behövde… Han hummade lätt. Nej det kunde inte vara det. Det sista kunde betyda att han menade att de skulle upp. Upp? Även om Gork var stor och stark kunde han nog inte kasta upp Jo dit och han var inte lång nog för att nå u…[Read more]
Arlin betraktade flickorna och försökte följa med diskussionen, men just i den stunden kändes det som om de hade dragit ett skämt som han inte kunde förstå. Men han hade ett litet leende på sina läppar trots det, och mötte Nillas blick flyktigt innan han såg på Tirrin, lite uppmuntrande.
Kael nickade lätt åt hennes ord, egentligen var det gansk…[Read more]
Flinet blev inte mindre när han fick syn på ett bekant fult bekant ansikte som tog sig ner för hans trappa. Ett ljust skrockande kom från honom och han skakade nätt på sitt huvud så att de mörka lockarna blev ett virrvarr runt mannen.
“Tillhör charmen, serru!” sa han med sin mörkare och behagliga röst. Utan att fråga honom hade han börjat häll…[Read more]
En liten suck lämnade Vésivas läppar. Att skepnads byta hade aldrig varit något som hon tyckt om. Bara tanken på benen som ändrades fick henne att grimasera. Nästan lite ångestfyllt slöt hon ögonen för att låta den mörkgråa skepnaden av en stingrocka ersätta hennes ben. Kläderna tycktes på något märkligt sätt formas med kroppen och enbart västen o…[Read more]
Tristian var en svår man att irritera eller förarga, men trots det spände han käkarna och greppet om glaset blev allt mer hårt. Draken Barthas… Det kunde vara ett skämt, eller så hade hans idiot till syster försagt sig. Han suckade tungt.
“Fingrar, avhuggna delar av ödlor… Brev” sa han och gjorde en gest mot ett bord inte allt för långt ifr…[Read more]
En inbjudande rökplym ur den smala skorstenen från pubben lovade att det fanns mer än dryck och mat, utan även värme. Värmen hade varit som en lockande dam efter några glas vin, allt för frestande för de flesta. Vem ville inte fly från höstens kalla vindar? Den som ven så att varje gång den öppnades var det alltid någon som huttrade till o…[Read more]
Ithia betraktade sin vän en stund, och såg lite eftertänksam ut.
‘Jag kan inte direkt påstå att jag är jätte erfaren heller, tills innan vi träffades har jag mest varit i Hannadon och Caras Idhrenin.’ förklarade hon.
‘Men min position öppnar många dörrar, och har vi tur kanske den där Ethirion vet mer.’ åtminstone hoppades hon det.
‘Jag föl…[Read more]
Kaels intensiva blick betraktade Katarina medan hon berättade, men han hade ett leende på läpparna och drack lite ur sitt glas då och då. För andra betraktare såg det nog ut som om de bara talade om vad som helst. Åt hennes komplimang som likväl var ett konstaterande gav han en liten road utandning och höjde glaset lätt till henne.
‘Ka…[Read more]
“Det finns andra åtgärder man kan göra för att sakta ner dem.” påpekade Tristian, som om han redan tänkt på det och det fanns ingen road glimt i hans ögon. Ett djupt allvar fanns i hans blick och han lät inte blicken ge vika.
“Du glömmer en viktig detalj med alverna, de har ett annat sätt att strida, med magi.” påpekade han och sedan drog han or…[Read more]
Arlin kunde inte annat än att le lite åt hur tafatt Nilla blev över situationen, men stod kvar med böjt huvud för Vinga tills hon skulle tala igen. Han sneglade mot Tirrin för att se hur hon reagerade på det hela.
‘En prinsessa är alltid en prinsessa, ers höghet.’ svarade han sakligt. Då Tirrin tog hans hand log han lite och satte sig ned på hu…[Read more]
“Är det så?” frågade Tristian med ett höjt ögonbryn och var tillbaka lutad i fåtöljen. Funderade lite över hans ord. Alla rykten som gick. Han ville förstås vara den som inte trodde på den. Hon suckade lätt och gjorde en gest framför sig.
“Ett krig närmar sig, det vore arrogant att ignorera det. Det pågår en diskussion om en gemensam offens…[Read more]
Egentligen var det inte kungen han var ut efter, utan den andra istäälet. Han log svagt, även om det fanns ett allvar i hans ögon.
“Under fredstider har jag tolerat dina äventyr. Men det börjar vara dags att visa din lojalitet till mig och sitt hemland, Kaelred. För att försvara vårt hemland.” sa han till slut och drack en sipp av vinet.
Arlin log ett roat leende och gjorde en gest åt dem.
‘Gå och hälsa på henne, så avvaktar vi.’ sa han lite retsamt, och såg på prinsessan. Om hon såg att flickorna vågade hälsa på Vinga kanske hon med skulle våga göra det om en stund. Men ingen av dem hann göra något innan Vinga uppenbarade sig själv vid dem, och Arlin reste sig från sin sittpl…[Read more]