Arlin tog dem och nickade här och där för att visa att han lyssnade på deras ord. Lite längre in i trädgården och tog några svängar genom häckarna som var svåra att se om man inte visste var de var, tills de kom till en liten konstgjord damm. Den var omgiven av vackra blommor och buskar. Här var de helt ensamma från andra gästers ögon.
‘Här br…[Read more]

Arlin funderade lite över hennes fråga, men det var ett rätt enkelt val.
‘Drakarna, men jag har inte sett någon själv. Det sägs att de flesta har dött eller flyttat till andra sidan bergen.’ hummade han, en innan han hann förklara mer hade de gått över till nästa sak. Hans blick for från Nilla till Alma, och han var lite förvånad över hur insi…[Read more]

Kael och Tristian fortsatte argumentera en stund huruvida Lucas styrkor var något att lita på, eller som de behövde i den troligen annalkande striden mot Iselem, innan de var tvungna att avbryta det hela. Trots allt hade de plikter och yttre framförhållningar att tänka på, här på balen inför Kaelreds adel. Kael gav sin bror en sista mörk blic…[Read more]

Arlin var inte riktigt säker på hur han skulle hantera detta fnittrande flickorna emellan, trots allt var han van med en annan typ av social etikett i Kaldrland där man så väl som man eller kvinna visade sin styrka i strid, snarare än att försöka vara så nätt, elegant och socialt acceptabel som möjligt. Tirrin var det närmaste han hade till vän hä…[Read more]

Kael gav sin bror en lika mörk blick tillbaka.
‘Och jag är Drakriddaren!’ sa han, trots allt var det titeln direkt efter kungen, inte för att han skulle använda armén eller sin makt mot konungen, för han var trots allt trogen sitt land och sin familj.
‘Du kan åtminstone låta mig påverka vem du tänker para mig med!’ sa han frustrera…[Read more]

Kael som precis avslutat sin dans med Nilla och sett de två döttrarna springa iväg kom med lätta steg vandrandes till Katarina och Tristian, och än en gång böjde han sitt huvud lätt för Katarina av artighet och med en glimt i ögonen, innan han vände sin blick till Tristian.
‘Bror, ett ord om jag får be?’ frågade han, och la en hand på sin brors…[Read more]

Kael lyssnade på hennes fantiserande och prat om sagor och väsen. Så klart kunde man inte neka att sådana existerade, trots allt var de grannar till alvernas märkliga rike, men samtidigt var det inte riktigt verkliga bekymmer. Snarare något… väldigt långt borta. De hade verkliga problem att hantera, och då fanns det inte så mycket plats för…[Read more]

Kael hummade lite nyfiket över det, och gav henne ett charmigt leende. Hon hade en positiv utstrålning och ett fint ansikte, annat kunde man ju inte säga. Men att Tristian igen försökte para ihop honom med någon som var nästan tio år yngre än han själv… Nå det var som det var. Hon var förvånansvärt lång, det kunde man åtminstone påpeka.

‘Det l…[Read more]

Kael himlade lätt med ögonen åt Nillas ord. Alla dessa formaliteter, men ja det var väl en ära. Hur många andra hade inte sagt det åt honom, gång på gång på gång? Så fantasilöst att han storknade. Men han skulle väl försöka ge den unga flickan en chans att visa att hon hade en personlighet, till skillnad från alla andra unga flickor i hennes…[Read more]

‘Åh inget behov av att vara så formell, min dam, en natt som denna är det bara Kael. Jag gör bara min plikt, min dam, inget att tacka för…’ sa han enkelt, lite nonchalant. Kael gav flickorna ett charmigt leende, och hade precis tänkt fråga vilken dans Katarina föredrog då hans bror avbröt honom. Drakriddaren gav sin bror en blick, och hans leen…[Read more]

Kael struntade i sin brors pikar, som vanligt, och klappade honom bara på ryggen.
‘Åh men du skiner ikväll, bror, klart jag måste ge dig beröm!’ påpekade han skämtsamt, för att sedan vända sig till de adelsdamer han talat om. Det var först då som han märkte Katarina och hennes döttrar, men de var inga han kände igen eller kom ihåg vilka de var.…[Read more]

Ithia såg att hon började bli lite obekväm, och med tanke på att hon troligen såg mer folk nu på bara några minuter än vad hon gjort på ett helt år så var det inte så förvånande.
‘Det här ser väl bra ut?’ frågade hon, med blicken på det första bästa hon såg. De hade kommit lite längre in i staden och här verkade det vara något mer av ett hande…[Read more]

Det var sant att Arlin hatade att dansa, men att för att få den lilla prinsessan att skratta gjorde han vad som helst, utan att bry sig om vad de omkring dem tyckte.
‘Idag är vi så illa tvungna!’ svarade han, och sträckte upp sina händer för att ta tag i hennes midja och snurra henne i en liten volt innan han la ned henne på fötterna framför…[Read more]

Ithia gick stillsamt vid hennes sida medan de var på väg mot den nordliga porten in i staden. Det var mycket handel och mycket resenärer, som alltid, och vakterna gav dem ingen speciell uppmärksamhet, medan hennes kompanjon inte såg speciellt farlig ut. De såg Ithias religiösa märke och det var tillräckligt för att släppa dem in i staden.
‘D…[Read more]

Som vanligt kom Tírrin och räddade honom ur den något krystade situation han befann sig i där i kungens närvaro, och den viktiga J’lothain-kvinnan. Utan att bry sig om vad andra omkring dem tyckte eller tänkte satte han sig ned på huk så han kunde möta Tírrins blick på ögonnivå, och gav henne ett varmt leende.

‘Kom Tírrin, din far har viktiga g…[Read more]

Ithia kände en oförväntad glädje bubbla fram då hon såg hur lättad och glad Kheezai blev över att se Celeras. Hon hoppades bara att staden kunde leverera den säkerhet hon lovat mörkeralven. Men det skulle ordna sig, Athal hade lett dem dit trots allt. Hon skrattade glatt, och skyndade sig efter Kheezai med sin hästs tyglar i handen.

‘…[Read more]

Frågan om ålder var inte alltid en allt för angenäm fråga att svara på. Trots allt så kunde han i vissa sammanhang anses vara för gammal, och i vissa för ung. Hade han varit ensam m ed den äldre dottern hade han kanske kunnat ljuga lite, men i Tristians sällskap hade han ju inget val än att vara artig.

‘Sjutton, min dam.’ svarade han så neutralt…[Read more]

Arlin som varit djupt inne i sin egna tankevärld ryckte till något då han plötsligt blev tilltalad. Trots allt var han van att vara en osedd skugga i något hörn, och inte bli tilltalad av kungen i offentligheten.

‘Ja, ers höghet.’ svarade han instinktivt, och var vid kungens sida på bara ett kort ögonblick, som om han varit där hela tiden. Ma…[Read more]

Ayperos betedde sig som vanligt elegant och lyssnade intresserat på vad Isra hade att berätta. Att hon hade Lloths korruption i sig var inte optimalt, nej han avskydde verkligen spindeldemonen. Trots allt hade de varit rivaler långt innan allt detta började. Därför vore det en utmärkt nagel i ögat mot Lloth om han allierade sig med Isra och de…[Read more]

Lutad mot en vägg stod en mörkt klädd ung man, med lika mörkt hår och mörka ögon. Hans skarpa drag tydde på att han inte var från Kaelred själv. Det var inte ovanligt att man mellan de olika adelsfamiljerna i världen skickade iväg sina yngsta söner eller döttrar för att tjänstgöra eller skolas hos andra familjer. Delvis blev man av med sina barn…[Read more]