“Det har alltid varit mitt” påpekade Dhalia och hade blicken på armbandet ett tag där hon snurrade sina pärlor. Vad han skulle vara intresserad av det – visste hon inte riktigt men istället för att vrida och vända på det så mycket böjde hon sig fram för att låta pärlorna vara framför hans ögon. Hon rörde armen lite så att pärlorna skramla…[Read more]

Den bistra tonen och sättet som den okända kvinnan cirkulerade runt henne, som om hon var ett byte… Det hela kändes inte allt för bra, nästan lite skrämmande. Och varför skulle hon inte få mannen på fötter igen? Trotsallt skulle väl det vara bättre än något annat?

“Och… vad skulle jag kunna göra för dig?” frågade hon sedan lite försiktigt,…[Read more]

“Vid gudarna, ska du fortsätta att tala som om jag är ett jävla hönägg som behöver skydd konstant?” frågade Ranghildr med ett litet skrockande och svepte det sista av mjödet innan hon kastade bägaren på marken för att sedan korsa sina armar lite envist.

“Nå vad har du på tankarna nu, far, hm?” sa hon lite retsamt

Ayame hade själv varit med på oändligt många arkitektur resor i sin dag och visst fanns det dagar som det var ytterst fascinerande men även dagar som denna där det fanns betydligt mycket annat man kunde göra. Det var inte varje dag som det var festligheter trots allt. Hon visste bättre än att bara avbryta männen när de talade dock och lät dem dä…[Read more]

“Åh, ge mig inte den blicken” sa Ranghildr och skakade på huvudet åt det hela. Hon lade armarna i kors för att råka spilla ut lite av sitt mjöd över sig själv och grimaserade lite över det. Att de ens kunde tänka tanken på att hon skulle. Bara tanken fick henne att vilja vrida ut och in på sin mage.

Hon drack istället en klunk till av mjöden fö…[Read more]

Ayame log lite mjukt vid guidens plötsliga bugande och nickade med huvudet välkomnande mot honom och hans adliga guide skara. Jo heder var högt uppsatt i Nirai och lika viktigt för henne själv som för de andra invånarna inom Nirais gränser, detta gällde även att bete sig på rätt sätt självfallet. Det hade varit en svår resa under uppväxten att…[Read more]

“Förjävligt smakar det åtminstone…!” utbrast Ranghildr och grimaserade efter hon hade hävt hela vinglaset efter skålen och fångar upp ett stop mjöd istället från en av männen som vandra förbi henne och log lite charmigt mot honom. Ett leende som verkade få mannen att stanna upp och vilja tala med Ranghildr men en blick från Biorn och Ejvald v…[Read more]

Det var lika svårt för Yanara att hålla sig för skratt när hon hörde mannen som verkade tondöv. Kanske var det enbart Sharhas kärlek som han behövde? Hon bet sig i underläppen för att hindra sig själv att skratta och log bara lite svagt för sig själv med stängda ögon.

Ett kort tag känns det som en matta hade ryckts undan från hennes fötter. So…[Read more]

Förstås hade Camthalion sett Aenya i värre skick men de avbitna naglarna och den uppenbara ilskan gjorde honom något illa till mods. Han rynkade på ögonen och lade en hand på hennes axel för att lugna henne lite. Orden som hon kraxade ur sig gjorde honom något förvirrad och nästan irriterad.

“Vad…?” frågade han, som för att se om han egentlig…[Read more]

Vid namnet Athal så gick det inte att undvika att höra hur Runar fnös till på ett retligt sätt och hade impulsen att bara hugga huvudet av denna råttan som hans syster sagt och sedan hitta en bättre gåva till gudarna. Man kunde se hur han kämpade med den impulsen då hans ögon mörknat osedvanligt mycket vid blotta namnet Athal. Skona mig? De sko…[Read more]

Med sand som prydde hela ansiktet på honom så kunde han höra sin väns glada skratt över hans egna olycka där han vänt sig och satt förbryllat på en ny plats igen.. Jo han hade ju säkerligen tagit sig en halvmeter i alla fall, alltid något! Han log lite generat mot henne där hon försäkrade honom om att det skulle bli bättre med tiden. Han had…[Read more]

Luka värmdes av att få höra att Dhrach också var lika glad att ha fått träffa honom som han var att ha fått träffa kentauren vilket bara ökade på den där smittsamma glädjen den lilla fisken ägde. Då han gett kentauren sin vattensäck så passade han själv på med att ta ett par klunkar från sin egna innan han korkade på den igen, klar ungefärligt sa…[Read more]

Ayame fokuserade så gott hon kunde på närmaste musikant istället för det snörvlande barnet som blivit tillrättavisat men kunde inte undgå att fundera över hur det barnet skulle växa upp. Skulle han bli en respektabel man eller den klassiska bortskämda mannen som inte kunde försvara sig över huvudtaget? Sitta där på sina pengar som politiker men…[Read more]

Var det sant? Bara tanken gjorde att hjärtat sjönk i bröstet på henne. Hon svalde och hörde sin makes viskningar till henne. Hon ville svara men var helt stum. Sorgen var tung och gjorde hennes munn helt torr. Det var frågan hon själv hade ställt sig. Varför? Att Kettil hade fått ro var en av de få tröstande tankarna som han hade. Till slu…[Read more]

Ranghildr kunde inte rå för att skrocka åt Biorns svar, hon hade inte förväntat sig det svaret mot honom och hon räckte ut tungan åt honom lite retsamt för att se mot Ejvald och den dryck som han kom till henne. Hon tog tag i kruset för att lukta på den. Lite jäst och… något söttsliskigt? Hon stack ner sin tunga för att sedan grimasera lit…[Read more]

Timmarna hade rusat förbi, men när hon kände den lena handen på hennes rygg stannade världen för en kort sekund. Hjärtat hoppade några extra steg och hon kunde inte rå för att le lite, nästan fånigt för sig själv. Om de hade varit ensamma nu, skulle hon vänt huvudet för att ge henne en mild kyss men det var allt för många ögon på dem nu. Nu höjd…[Read more]

En figur rörde sig lugnt över gatan och från avstånd var det svårt att se om det var en kvinna eller man. Det långa mörka håret var utsläppt, förutom en liten hårknut som var omgiven av ett vitt sidenband som hade blivit lite löst och blåste i vinden omkring personen. En rishatt fanns vilande på ryggen med ett litet svart snöre som höll den på pl…[Read more]

Tystnaden var inget ovanligt men det var en gnagande irritation över att inte få någon reaktion ifrån mannen. Hon drog upp en kniv för att långsamt skära upp duken vid Seras hals med den galna blicken fäst i lönnmördarens ögon tills hon nådde träramen som fick henne att vända blicken mot tavlan igen.

Ett litet skratt lämnade hennes läppar, kanske…[Read more]

Förstås hade hon hört att hon lämnat Kaelred. Vem hade inte hört det? Sättet hon besegrade sin bror – för att sedan bli förnekad titeln. Den som hon hade vunnit. Rättvist och utan fusk. Förutom det simpla faktum att hon var henne själv. Prinsessor skulle trots allt inte ha en sådan titel. En blick av både ilska och sorg fanns där men den lättade l…[Read more]