Signe satt där i Garions varma, trygga famn och bara njöt. Hon hade nickat lite som svar på att jo, badtunnan behövde värmas, men inte riktigt än. Mysa först.

När de kände sig redo lösgjorde sig Signe från Garions famn. Han gick för att värma tunnan och Signe stannade kvar i stugan för att städa undan frukosten. När vattnet väl var varmt nog fö…[Read more]

Hon höll nästan andan när han sade hennes namn och sedan satte ord på sina tankar. Hon såg på honom medan han talade, lät orden sjunka in så hon kunde begrunda dom. Struntar i att du är sierska… enda som spelar roll är att du är här… orden värmde, läkte sprickan som bildats i hennes hjärta. Sakta log Signe, försiktigt men hoppfullt. Hon…[Read more]

Signe nickade lite åt hans svar, åt gröten under tiden. Sedan drog hon åt sig sin hand, lite besviken över att han inte tagit den riktigt i sin. Stämningen mellan dom var.. försiktig, trevande. Signe hatade det. Det hade ju varit så magnetiskt innan, som om dom hade svårt att hålla sig från varandra. Nu visste hon inte riktigt vad hon skulle ta…[Read more]

Signe såg upp från sin bok lite förvirrat när hon hörde Garions röst vid dörren. Hon sprack upp i ett leende och passade på att smeka honom i nacken liten när han kysste hennes huvud.

“Det verkar så..” Svarade hon vänligt. Hon slog ihop boken, lade undan den och lyfte sedan på locket med en handduk om handtaget. Rörde runt lite i gröten. Nick…[Read more]

Bortsett från vad som hänt mellan dom för fyra dagar sedan trivdes Signe förvånansvärt väl på gården. Det var skönt att falla in i en rutin och att möta människor hon kände igen. Elna var sträng men vänlig. Liksom Halrik. Signe hjälpte till med vad som än behövde göras och hon bevisade ganska snart att hon inte var för fin för gårdsarbete. Signe t…[Read more]

Signe följde Garions rörelser med blicken. Såg hur han tog sakerna från hennes hand och lade dom på bordet, men det var så långt borta på något sätt. Som om det inte hände henne. Hon mötte hans blick, lyssnade till hans ord. Hon förstod nu att han måste ha blivit livrädd. Hon visste själv inte hur hon skulle tolka hans dröm. Det fick bli ett sen…[Read more]

Klumpen i magen växte i takt med paniken och ångesten hos Signe. Hon var alldeles kallsvettig där hon satt, fastfrusen i sin panik. Hon såg Garion gå mot dörren, oförmögen att stoppa honom. Det var bara hennes ögon skrek ut hennes känslor. Gå inte! Lämna mig inte här nu! Men hon satt bara tyst och… sedan ensam.

Något i henne brast. Om det…[Read more]

Signe kände oron i Garion, som om den vore i henne själv. Den växte till en ångest i henne när han började ställa frågor. Dom skavde obekvämt i henne. Hon ville inte ge honom hela sanningen, för hon visste inte om han skulle kunna hantera den. Om hon skulle kunna hantera hans reaktion. Hela tiden höll hon blicken i hans, lyckades hålla den neutral…[Read more]

Garion skrämde halvt livet ur Signe när han flög upp och skrek efter sin far och morbror. Liksom honom flög hon upp, hamnade på något vis på fötter bredvid sängen. Hjärtat slog hårt i bröstet på henne. När hon förstod att han drömt en mardröm kunde hon lugna ner sig. Kröp ner i sängen igen intill honom. Drog honom in i sin famn, lutade hans huvud…[Read more]

Signe hade inte alls förväntat sig den reaktionen Garion kom med. Hon blev nästan arg på honom. Det betydde ju ingenting! Det var bara bluff och båg! Såg han inte det?! Hon bet sig i tungan och lät honom lufta sina tankar. Hon satt kvar när han rest sig och följde honom med blicken när han gick till sängs.

Först då reste hon på sig. Flyttade vars…[Read more]

Dom säger ingenting just nu.. jag tror vi är ovänner..” Signe grimaserade lite. Korten brukade inte vara såhär mot henne. Någonting var på gång, men vad.. nej, hon visste inte och fick inte heller något svar. Det retade henne lite. Hon hade hört nyfikenheten i hans röst, men hon var tveksam till om hon skulle inkludera honom. Tänk om han inte ty…[Read more]

Han lämnade en tomhet efter sig. Som ett mellanrum som inte gick att fylla utan honom. Men med lovorden om att han skulle komma tillbaka kunde Signe få gjort det hon ville.

Hon gick ett par vändor fram och tillbaka från vagnen. Hämtade diverse saker. Kläder som hon fyllde klädskåpet med, lite böcker på en hylla. Sin kortlek, såklart. Lite tillb…[Read more]

Gäststugan var inte särskilt stor, men den dög gott och väl för Signe. Den var faktiskt bra mycket större än hennes vagn. Nästan som en balsal i jämförelse. Stugan var som ett enda stort rum, med en dörr och ett fönster. I ena änden låg vedspisen, som funderade både till matlagning och för att värma upp rummet. Ovanför hängde några byttor, pann…[Read more]

Signe hade fått en bra känsla av Garions mor. Hon verkade handfast men snäll. Kanske något.. motvillig vid tanken på att hennes son tagit hem henne dit. Lite konfunderad över Signes syfte. Signe klandrade henne inte. Hon hade känt likadant om hon haft en son som dragit hem en flicka.

Morbrodern verkade likadan. Som Garion beskrev dom. Det var är…[Read more]

Signe betraktade nyfiket kvinnan som kommit ut ur storstugan. Det var tydligt att hon var Garions mor. Man såg släktdragen och Signe kunde inte låta bli att le lite åt det. Signe försökte se så vänlig ut som möjligt när Elna kom fram och hälsade. Signe gav ett fast handslag, likt det kvinnan gav henne.

“Tack mor.” Svarade hon vänligt, med ett lit…[Read more]

Signe njöt av att höra Garion tala om byn. Hon skulle behöva utforska den ordentligt sedan. Så öppnades landskapet upp sig och medan han berättade om gården och allting däromkring var det som om hon förstod vem han var. Inte bara hans väsen, men hans personlighet. Han var verkligen den han sade och utgjorde sig för. Inga spel. Och för det tyckte…[Read more]

Signe väntade tålmodigt på Garion när han gick in till Ormund i smedjan. Dinglade lite med benen medan hon betraktade omgivningen. Hon hade inte sett mycket av Linenna dessa dagar, då hon mest varit på Blå Hästen och till smedjan. Hon såg ändå fram emot att få se mer av byn, och framförallt Garions gård och livet där. Få en inblick i hur han var s…[Read more]

Signes väsen hade bett om en utsträckt, hjälpande hand och han hade erbjudit den. Han ville ha henne hos sig, lära känna henne. Hennes känslor för mannen svällde inombords. Fyllde henne med lycka. Han skulle se det i hennes varma, guldglittrande ögon.

“Du är mer för mig.. än bara någonting på vägen, Garion..” Svarade hon honom lågt, innan ho…[Read more]

Det var med beundran som Signe hade suttit och betraktat Garion medan han arbetat. Men när hon insåg att han började bli klar och vad det betydde började den där klumpen i magen växa igen. Hon hade inte längre en fast anledning att stanna kvar i byn längre. Inget konkret som höll henne kvar.

Så fick han syn på henne och Signe blev alldeles v…[Read more]

Signe rörde sig lite i sömnen när Garion lösgjorde sig från henne. Omedvetet drog hon täcket tätare om sig, sökte tröst i den värmen nu när Garion inte längre låg där bredvid. Hon sov vidare en stund, men började sedan vakna till liv. Vad som väckt henne visste hon inte ännu. Hon gned sig i ögonen, kände efter Garion bredvid sig, men fann säng…[Read more]