• Aine
    Eftersom de långsamt närmade sig sfären, hade hon god tid att betrakta den. Men omöjligt att hon hann ta in allt av den, denna osynliga mur som höll havet borta från staden. Nyfiket sträckte hon fram sin hand, men så fort som hennes fingrar snuddat vid sfären ryckte hon tillbaka sin hand, som om hon bränt sig. Som när man får en lätt stöt f…[Read more]

  • Aine
    Hon blundade och såg färger. Rött och orangesvart som böljade mot henne, varmt och tryggt. När han drog upp henne i sitt knä, satte hon sig grensle över hans båda lår och höll upp hans huvud mellan sina händer. Hans arm runt hennes midja höll ett bestämt tag runt henne. Han var starkare än vad han såg ut att vara.. Men ju mer passionerad ha…[Read more]

  • Aine
    Vem blev inte spänd när man talade om Lloth? Hon lyssnade väldigt uppmärksammat på honom och såg intensivt på honom, med en blick som tydligt sa att hon hörde vart enda ord. Det fanns inget annat hon lyssnade på. Det var en intressant berättelse, om hans föräldrar och hans ursprung. Desto mer intressantare blev det när han pratade om I…[Read more]

  • Aine
    När han nämnde Lloth blev hon märkbart spänd, som om själva namnet hade kraft nog att åkalla den demonen. Hon ville säga något om hur liten sannorlikheten vore för en mörkeralv och en me’er att träffas, men lät bli. På något sätt visste väl han det redan själv. “Är det något som är vanligt här..? Att de mörkeralver som bryter med Lloth söke…[Read more]

  • Daermond
    Han kände sig löjligt nöjd över att han fått henne att skratta. Bara att höra henne skratta hjärtligt, fick hans hjärta att slå ett extra slag. Det där var ett ovanligt ljud från hennes kammare och det var inte speciellt otrevligt att lyssna till. Synd att hon inte fick skratta sådär så ofta. Han log mot henne.

    Daermond tömde det sis…[Read more]

  • Skjórinn
    Hon kisade lite, inte för att det var något fel på hennes syn – utanför att hon hade solen mot sitt ansikte, när hon såg någon röra sig nere mellan stenarna. Stålet  i hans hand blänkte till som en iskall blixt i det gröna. Några solkatter från det klara stålet for runt på de märkliga stenpelarna. Tillsammans med de inristade mönstre…[Read more]

  • Aine
    “Ah, jag trodde att du var fullblods alv.” medgav hon. Han såg inte alls ut som me’er. Halvblod, avsett vad vilka föräldrar de hade, var ovanligt att möta. Wreax som var hälften me’er och hälften mörkeralv, var unik i sitt slag. “Ursäkta om jag är för påflugen med mina frågor, men då förmodar jag att den där fördelen du talar om är att du är…[Read more]

  • Saskia
    Det small till i hennes ben, inte helt olikt ett getingstick. En kall och lite brännande smärta. Men inget som hon tänkte på helt stinn av adrenalin och chock. Den starka hand som slet upp henne på fötter prövade även den prövade sömmarnas styrka. Det knäckte och knakade i sömmarna. Hennes nerver stängde av totalt, eftersom kniven i hen…[Read more]

  • Daermond
    Såklart gynnades han av att hon satt länge på tronen. Han grymtade till lite åt det Isra sa. Det som är rätt.. han ryckte på axlarna. “När hon erbjuder mig en resonlig summa, då kommer jag överväga det.” Flinar han retsamt tillbaka mot henne. Men nu var Isra en drottning över ett rike, hon hade betydligt större skattkammare än en flykti…[Read more]

  • Daermond
    När han såg att mjukheten försvunnit ur hennes blick, fick han lite dåligt samvete. Hennes goda dagar var få och det kändes inte angenämt att berövat henne på en. Han stod emot impulsen att lägga handen på hennes rygg och visa sitt stöd, att han fanns där. För det första var det en överraskande impuls – han hade aldrig känt behovet at…[Read more]

  • Aine
    Hon såg ner på sina kläder när han kommenterade dem. “Är det här inte magikerkläder.. jag är magiker, som har de här kläderna på mig. Borde inte det vara definitionen av magikerkläder?”  flinar hon och rycker på axlarna. “Ni sa att vi skulle utanför sfären och jag räknade ut att mina vanliga kläder skulle kunna bidra till en drunkningsolycka…[Read more]

  • Aine
    Ja, då var det dags..! Hon gick till dörren och öppnade den, där utanför stod Wreax. Punktlig och precis som han lovat. Han var en man av sitt ord och det uppskattade hon. Sen fick hon lov erkänna att hon sett fram emot det här, så hon kunde inte hejda leendet som växte fram på hennes läppar. Hon stod emot impulsen att ge honom en kram, som…[Read more]

  • Daermond
    Han nickade, ursäktade sig för en kort stund och sprang till sin kammare, för att hämta brevet. Med tanke på att det fanns vakter i korridoren och utanför hennes dörr, var han inte rädd för att lämna henne ensam en kort stund. Den vältränade knekten var knappt andfådd när han kom tillbaka, trots det var uppenbart att han sprungit. Han…[Read more]

  • Saskia
    När deras kroppar slutat rulla, såg Saskia att det var en alv som fått fatt i henne. Paniken gjorde hennes ögon blanka, stora och rädda. Rädslan grep tag i henne och ett tag låg hon stilla. Paralyserad. Men efter en stunds stillhet, där allt hon hörde var alvens och hennes egna andetag, kröp tankarna förbi skräckens dimmor i hennes huvu…[Read more]

  • Daermond
    Framför sig hade han en av de vackraste kvinnor han sett, men också en av de mest ombytliga. Hon verkade vara på bra humör idag, men hans erfarenhet sa att det kunde ändras i nästa andetag. Han böjde på nacken när hon tilltalade honom. “Min drottning..” Hans hesa röst gick allt att låta strävt, men om det var mjuka avsikter bakom orden. [Read more]

  • Silke
    Till slut så var tjuven överrumplad, så det fanns ingen anledning för henne att hålla fast honom längre. Silke släppte sitt grepp och kravlade bort från mannen. Tjuven blev en aningen överraskad av pekfingrets som hyttes mot honom och uppläxningen. Själv kunde hon inte annat än le åt det hela, även hon höjde fingret och bannade honom. “J…[Read more]

  • Aine
    Hon nickade, höll med om att mysterier var spännande. En kort blick på hans hand som for ner till hans mun, blicken blev dock kvar på hans läppar när hans hand föll tillbaka till sin plats. “Gott! Så säger vi så. På återseende, Wreax”  Det skulle passa henne fint, så hann hon landa ordentligt i staden och rapportera att hon anlänt. Hon k…[Read more]

  • Daermond
    Legoknekten nickade och såg nöjd ut över att de kom överens. Daermond var inte farlig, han var bara pragmatisk. Legoknektar kunde förlora stridigheter och krig, men de fick ändå betalt. En mer vidskeplig person kanske skulle sett det som ett dåligt omen, att ge någon en kniv som betalning och som symbol på ens goda vilja. “På återseende…[Read more]

  • Daermond
    Handelsmannen, precis som många av hans slag, pratade mycket. Legoknekten höjde ett välskuret ögonbryn. Det märktes att den här mannen inte handlat med legoknektar förr. Han nickar långsamt, som om han gillade det han hörde. Även om det var så självklart att det knappast behövdes sägas högt. Daermond var på vippen att fråga om handel…[Read more]

  • Daermond
    Legoknekten gav ifrån sig en suck. Mannen ville köpa information. Hemligheter. Daermond såg något besviken ut, han saknade striden. Dagarna på hovet var långsamma och odramatiska för en svärdsman som honom. Visst var han som drottningens skugga, en rörlig del i hennes bakgrund. Han om nån hörde och såg mycket, så han förstod såklart varfö…[Read more]

  • Load More

© Talanrien

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.