Den spända stämningen som rått när de äntrat rummet hade knappast lättat, tvärtom blivit än tätare genom deras korta samtal. Hon hejdar inte Arand när denne så hastigt reser sig och trycker upp Wreax mot väggen. Hon tycker inte om det där hånfulla, arroganta i Wreax röst och kanske behövde han tas ner på jorden även om hon nog inte tror att någ…[Read more]

Yazfeins förvirring var bara halvt spelad när Audgisil pratade om förmågor och kunskap, långsamt lade han händerna bakom ryggen medan han betraktade den man som stod framför honom. Sen lät han blicken glida mot Kettil och mot resten av de som var samlade där. Den gick från förvirring till fundersam och han sökte som hastigast efter Arand. Skul…[Read more]

Arands näsborrar utvidgade sig något i frustration över Wreax sätt, men det var egentligen inte denna ål till man som var det som förargade honom. Det var hans kunskap om hans roll i Loradon som gjord honom ilsken, en stark påminnelse om att han misslyckats med sitt uppdrag i att döda demonen Ayperos. Och det faktum att Arand själv aldrig hört tal…[Read more]

Wreax var knappt tagen tillbaka av Arands plötsliga utbrott. Det var fullkomligt väntat – han hade redan dansat kring ämnet och då han ställde en aningen direktare fråga kunde det inte väntas någon annan reaktion om ett ämne så känsligt som det. Därför var hans egen reaktion enbart ett lömskt leende mot denna man som hade lyft honom från golvet m…[Read more]

Allt prat om regeringar, politik och sidor var något som han inte la allt för mycket tanke på. Han lyssnade, men tänkte inte ta del av diskussionen. Det var inte hans sak, inte hans plats, inte hans strid. Men något som irriterade honom var sättet Wreax talade, sättet han såg på dem. Monsterjägarens ögon smalnade något, för det fanns trots en sak…[Read more]

Om alvens leende var behagligt så var leendet hon fick tillbaka av Moira den direkta motsatsen. Tanken på att alven skulle vilja småprata med någon som henne var skrattretande, men i kretsar som dessa så kunde man alltid förvänta sig det oförväntade.

”Jag är rädd att jag inte är särskilt bevandrad när det kommer till kallprat. Men jag kan göra mi…[Read more]

Nilla ordade ut sitt falska namn för att vara säker på att hon skulle komma ihåg det när tiden kom; “Ingrid Fjalarsdotter..” ett par gånger i rad för att liksom etsa in det i sitt sinne. Det skulle ju inte vara lyckat om hon vart frågad om sitt namn och inte hade en aning om det liksom. Till både orden om Freja och att inte tala allt för mycket så…[Read more]

På rangliga ben hade Luka släppt Vesvias stackars arm och såg nästan ut som ett föl som precis lärde sig hur man gick, för ja.. det var så gått som det han faktiskt var. Fast mer en fisk på torra land. Det var kanske tur att de var ensamma på den här platsen då synen av tonåringen på rultiga ben och iklädd kjol helt klart skulle sätta förbipass…[Read more]

Elden röt där den kraftigt slickade himlen runt om dem och ovanför dem, kastade en tjock rök i omgivningen. Sparven nästan rös av välbehag då han släppte den livlösa vakten från sitt grepp, täckt i ett tjockt lager av blod som han var så kunde han höra hur musiken av skrikande människor omgav dem båda. Han höjde sina blodstänkta händer uppåt till…[Read more]

Luka hade blivit aningen tilltufsad av sin färd genom skogen men det var inget han brydde sig om för tillfället, det fanns en skadad man och det var allt han tänkte på för närvarande. Han hade hört stackars Dhrachs utrop om att han skulle vänta men hade varit för snabb för att ta sig fram till den skadade dvärgen för att stanna upp. Hade han int…[Read more]

“Mm Audgisil har varit väldigt god mot oss båda två, mot alla han regerar över med skulle jag säga men nej jag tyckte inte bra om honom i början det gjorde jag inte. Men ditt beslut om honom och era känslor för varandra var vad som fick avgöra i slutändan vad jag än tyckte.” Han sätter sig tungt ner på golvet och ser på Ragnhildr med ett lätt leen…[Read more]

Den till synes unga alven log ett behagligt leende, ett leende sött som socker, och reste sig upp för att hälla vatten ur en bägare i en tekanna.
‘Rakt på sak, ser jag. Jag som hade förväntat mig att vi skulle småprata lite. Trots allt får jag så sällan besökare.’ sa hon, och de ljusa ögonen studerade Moira ett ögonblick innan hon fokuserade si…[Read more]

Han ser på henne med ett roat flin innan han nickar kort och sträcker på sig ordentligt för att sedan härma henne med att lägga armarna i kors. “Du har rätt i att det är mina beslut som är slutgiltiga i hirden… än så länge.” Han ler fortfarande roat medan han betraktar henne och blinkar åt henne innan han vänder sig för att se mot havet och de t…[Read more]

Hon gillade inte att behöva berätta för sina föräldrar om omständigheterna kring Kettils död, men hon såg inte mycket annat till val… Den enda trösten var att hon skulle ta bilden av Kettils kropp med sig in i graven och på så vis bespara sina stackars föräldrar den sorgen.

När Ziyate och Yazfein klev in i rummet spände hon käken en aning m…[Read more]

Glad över att Arand ger henne en kort stunds respit medan han svarar Wreax som satt på andra sidan bordet. Det låter henne få möjlighet att kunna betrakta honom en kort men värdefull stund under tystnad. Lyssnar sedan till Wreax svar. Båda hade rätt till tronen sa han ja så var det kanske. Men hon var tronarvinge, sedan den dag hon föddes h…[Read more]

Moira visste inte mycket om böcker och att hon alls kunde läsa var mer eller mindre ett under, men hon kunde konstatera att detta mer smakfulla kontor helt klart var menat att kännas mer hemtrevligt. Det passade alven, eller vad hon nu var, som satt bakom ytterligare ett arbetsbord, vilken såg mycket trevligare ut än mannen i rummet intill. Moir…[Read more]

‘Bra.’ sa mannen, på ett väldigt företagsamt vis. Det var en affärstransaktion, trots allt, ett kontrakt mellan dem två.
‘Min assistent hjälper dig i rummet intill. På återseende, Moira.’ sa han simpelt och gjorde en gest åt henne till en sidodörr. Då Moira gick in genom dörren kom hon i ett mycket hemtrevligare kontor. Mer smakfull inredning,…[Read more]

Det var inga lätta ord att höra så klart för Audgisil och Ranghildr, eller den övriga familjen för den delen. Så klart hade de hört lösa rapporter om Kettils död i Caras Idhrenin, men inga detaljer – även om de grubblat på dem. Speciellt Audgisil, som gång på gång ångrat att han skickat iväg sin son för skolning. Han förmådde sig inte riktigt at…[Read more]

Eirik står kvar, ser på medan Arand slår sig ned, slår dövörat till för Kettils ord och står kvar en bit från resten av familjen, tyst och med gula ögon betraktande. Han vet inte vad han ska tro men att låta sig bevekas, påverkas av en ande som… han anade inte alls var på riktigt, snarare ett elakt spratt, en illusion låg inte för honom. Därför rö…[Read more]

Plötsligt sorg i de gula ögonen när han betraktar sin mor. Hon satte honom i en fruktansvärd situation och gav honom nu skuld och dåligt samveta över att han tänkte berätta för familjen. En lång stund står han bara där och ser på henne.

“Och varför tror du att jag tänker berätta för de andra? ” Frågar han, ilskan i hans röst plötsligt borta, n…[Read more]