Kellan följde A’eldia medan hans kropp skrek av smärta från Tandors brutala slag. Varje steg kändes som att gå genom ett fält av krossat glas, och hans andetag kom i korta, flämtande stötar. Han försökte hålla sig upprätt, men hans ben kändes som gummi.

Han kände sig som en idiot. Allt självförtroende han hade haft tidigare hade försvunnit. Hur…[Read more]

Bodil litade på sina folk, men det krävdes bara att en av dem tolkade en blick eller ett ord från henne fel, så kunde det bli otrevligt, även om hon inte trodde att det skulle bli farligt. Så hon lät sin blick vandra bland alla medan de åt. När hon hörde sitt namn vände hon fokuset till duon framför henne och log. Hon kunde känna hennes folks…[Read more]

“Mor,” Började hon lite förnärmad och log sedan åt henne. “Hur tror du jag tog mig ut och in ur vårt hem i hemlighet som ung? Eller lyckades leva i Faelgras en tid för den delen?” Hon såg upp mot muren och tyckte inte den verkade värre än trapporna och klipporna i jättarnas rike. Ambrosina var inte en tekniskt duktig klättrare, men hon hade aldri…[Read more]

Sarethna nickade lätt åt sin dotter, ett svagt leende där.
‘Jag föreslår att vi inte går genom porten.’ sa hon. ‘Vi får lämna hästarna någonstans här utanför.’ konstaterade hon, och snart hittade de en bondgård som var villiga att ta hand om hästarna för några mynt några dagar, så fick de röra sig mot staden och i mörkret glida av från vägen för a…[Read more]

Den glada brinken log muntert och uppmuntrande – äventyr i sällskap skulle bli roligt. Det var ändå ett tag sedan sist, och utan sällskap var världen liksom lite grå på något vis. Men nu då Tussie var närmare var världen kanske lite mindre grå, och han log lite drömmande nästan mot skogstrollet.
‘Ska du hänga med på skattjakt, Tussie?’ frågade…[Read more]

Yian log ljust åt deras beslut och kände sig så stolt att hon kunde spricka. Hade hon förhindrat en strid? Den kunde fortfarande komma, det kunde vara en fälla eller så kunde de ångra sig om bara en liten stund även om de menade det de sa just nu… men Yian behövde tro på lite medmänsklighet i den här stunden och valde att lita på dem. Kanske…[Read more]

“Säg inte det,” började hon och log lekfullt mot sin vän. “Jag hade en nyktfull kväll i Agaroths sällskap vill jag minnas, under en av hennes manliga faser. Det skulle förklara varför ungen dröjer så, det måste vara förvirrande för en ofödd att komma från en hamnskiftare.” Skojade hon och ryckte på axlarna. “Det var dock mycket längre sedan ä…[Read more]

Ambrosina höjde ett ögonbryn åt förslaget och log för sig själv åt tanken av att smaka på något laddat med magi. Kanske var det precis vad hon behövde… eller så var det nästa beroende, nu när hon gått så länge utan att smaka på en älva.

“Vi kan prova några stenar först, kanske finns det någon vakt på samma ställe som smakar gott, så kanske…[Read more]

Gerda log lite över sin kusins sätt att vara och svara, inte som drottningarna i syd och knappast som de flesta drottningarna i Kaldrland heller. Hon hade en eldsjäl hon också, inte helt olikt draken som kommit i hamn.
‘En respekterad drottning bör alltid mötas på ett respektfullt vis.’ konstaterade hon bara lite officiellt, men på ett familjä…[Read more]

Handen var förstås rätt stor för Tussies mindre, men artigt skakade hon den. Nästan som ett barn som hälsade på en vuxen, men inte något som hon verkade bry sig om. Istället såg hon lite förvånad ut över orden.

“Äventyr, minsann! Åh, jag vet inte riktigt…” hummade hon sedan för att dra tillbaka sin hand till sig och hoppa upp på en stol bred…[Read more]

Som vanligt brukade Ranghildr röra sig på morgonkvisten. Ett perfekt tillfälle för att slippa undan både plikter och folk. Fast inte idag tycktes det. En liten suck lämnade hennes läppar. Fast kanske var det lika bra att inte vara ensam med sina oroliga tankar. Alla i hennes familj var utanför Frostheim nu – och hon en rastlös krigare kvar att…[Read more]

En varm rodnad fanns på Tokus kinder. Som om hon precis hade hittat dilemmat där hon var i. Men kanske hade hon till slut insett att trots allt damm, smuts och enkla kläder… var det kanske just sällskapet som gjorde livet värt att leva. Frågan var om hon hade förstått det sent nog.

“Tillbaka till gamla dar, antar jag. Men ja. En liten guldkan…[Read more]

Gerdas blick studerade honom nyfiket, de flesta brukade reagera på hennes närvaro på något vis men denna… ja, drake… verkade ha ett hårt skal. Men att ha en mäktig krigare som han allierad som han på sin sida vore en bra sak, en bra sak för Frostheim och en bra sak i gudarnas ögon.
‘Jag är säker på att kungafamiljen Ulfhedna är mer än villi…[Read more]

Väl på marken i sin rätta skepnad igen lät Tath’nel borsta av sina kläder och rätta till sitt hår. För att sedan hjälpa Alienna få bort någon gren ifrån sitt hår. Inte svårt att se hans ömhet mot alvinnan där. För att sedan vända en kort blick mot Bain, ett hastigt och vänligt leende. Kanske till och med lite roat.

“Tack för presentationen, Bai…[Read more]

Mörkrädd var förstås inte Nenya, men en fin dam som hon trots allt var, kunde hon inte rå för att rynka lite på näsan över den hemliga gången. Nästan på tår gick hon genom de underjordiska gångarna som nästintill var som kloaker. Lika illaluktande åtminstone. Fastän lite nyfiken ändå, trots allt var det sällan hon såg allt för många nya platse…[Read more]

Byborna hade blivit överlyckliga av att ha en spelman på besök och började ropa önskemål på sånger. Kaiyo slogs åter igen av värdet i att ha lärt sig spela lyra i sin ungdom. Han var inte någon mästare på det men han var bra nog för att kunna passera som en duglig spelman. Folk berättade också en del historier för honom, men inget som fångade…[Read more]

Det hände sällan, om inte aldrig, att den lilla byn Grimsbo fick besök av en spelman. Ryktet hade spridit sig snabbt att denna utböling tagit logi hos Hilda. De nyfikna byborna skyndade sig att avklara kvällens sysslor för att ta sig till Den Glada Ekorren i hopp om att få syn på spelmannen, likväl som att få höra historier från världen uta…[Read more]

Han byter tillbaks till sin mänskliga skepnad och ser nu allvarlig ut, ‘mitt slutmål är att kunna skapa ett säkert land för mitt släkte, där vi kan leva utan att behöva oroa oss för att bli jagade och kunna bygga upp vårt släkte igen och jag är villig att slåss för den saken och jag tror att detta land är en bra plats att börja bygga allianser f…[Read more]

De mörka ögonen som så många vek undan för betraktade henne, visst var de farliga, men det fanns något ömt i hur hans ansikte formade sig där och då när han såg på henne – något som verkade bli kvar efter deras stund.
‘Om bara den stunden vore nu. Jag kan knappt vänta.’ sa han, och om han hade väntat. Det kändes som om hans livsverk och vi…[Read more]