• Joij undrade nog allt vad det är för något som Eir gjorde, då hen försvann en stund. Hon blickade mot dörren som hon hörde ljud ifrån, men hon är inte sen med att le när hon ser henom. Dock så fallnar leendet lite, kände hon en viss oro? Var kanske så att hon oroade sig för hen. Antagligen för hon kände av nervositeten som fanns där, men hon st…[Read more]

    • Att hävda att Eir var nervös var lite av en underdrift. Det kändes inte som att hen kunde andas nu när hen gick mot sitt rum och illa kvickt slank hen in genom dörren och stängde den bakom sig. Det kändes bra på ett sätt att visa sig för någon annan, det fanns bara ett fåtal som hade sett henom så som hen egentligen såg ut, men att visa Joij kän…[Read more]

    • Joij ser på henom, lite skeptisk men det var inte som hen behövde göra det där för henne. Hon kunde få sin beskärda del av det där på egen hand. Men ville Eir ordna det så tänkte hon inte vara den som hindrade Eir alls från det och märkte knappt att hon blev lite rosig om kinderna över omtanken.
      Hon rös när Eir kom så nära igen och hon fnissade…[Read more]

    • “Jag ska se till att fixa lite kvalitativt blod till dig, kanske mitt egna, att dricka när jag inte är hemma då. Så får du ditt goda utan att behöva dricka det inför mig.” Eir gav Joij en lekfull blinkning av ögat och log åt henne.

      Eir skrattade till sedan och skakade på huvudet. “Att kalla dig för dam var ett skämt. Det belyser den ironiska si…[Read more]

    • Joij vilade huvudet, men hon kikade upp när hon hörde henom flytta på det tunga, som för att förstå att det verkade hålla saker kallt där i? Hon såg nyfiket åt det hållet som om att hon förväntade sig att det nästan skulle bo något magiskt där i. Men inte alls kom det något upp där mer än den mörka flaskan tillsammans med de kalla som spred sig…[Read more]

    • “När hjärtan är del av dieten, organet som pumpar blod, då förstår du nog varför jag antar att du gillar blod.” Eir flinade åt henne och nickade när Joij meddelade att hon ville ha mjölk. Så Eir gick raka vägen till stenkistan och med lite ansträngning drog hen undan locket lite så att det skapades en öppning vid ena sidan. Så fort det blev en öpp…[Read more]

    • Joij njöt alltid när det var att någon pysslade om hennes hår, det var något speciellt med det och hon litade väl ganska så tydligt på den som vågade komma så nära att få leka med det. Hon ger honom nästan blygsam blick när hen frågade om vad hon dricker. Förslagen fick henne att se frågande ut kort efter de kom. Men hon följer henom in där i de…[Read more]

    • Eir kramade om Joij och skrattade till åt kommentaren om att ha druckit från henom. Först strök hen en hand längst Joijs huvud, för att sedan börja röra på sig mot en av dörrarna, men stannade upp fundersamt. “Vad dricker du förresten? Blod har jag inte så mycket av, inte tillräckligt för att släcka någons törst. Vatten? Vin? Öl? Mjölk? Saft? Té?”…[Read more]

    • Joij ser stor ögt på honom när han faller ner, det var så märkligt att se det. Hon undrade vem som skapat de här illusionerna som var så otroligt händiga att de höll folk ute för att man behövde göra specifika ting för att passera genom. Hon log mot Eir som plötsligt stod där.
      -“Törstig, inte hungrig.. alltid törstig.” Det var inte helt fel i…[Read more]

    • Eir flinade stort när Joij åkte igenom taket och skrattet kunde höras. Det fick Eir verkligen att må gott att höra det där muntra tjutet från Joij, och sedan ställde sig Eir där för att också hoppa igenom. Hen höll i täcket vertikalt mellan sina armar för att ta upp mindre plats, tog ett andetag för att förbereda sig för pirret och hoppade även…[Read more]

    • Joij verkade nöjd i situationen, men det var inga konstigheter att hon tänkte på Demethys. Hon borde släppa den kvinnan med sina tankar, och låta tänka på en Eir istället som fanns här hos henne men kunde man inte tänka på båda två. Hon försökte få ordning på sina tankar, men det var så att de mycket snart var där uppe på taket och verkade som hon…[Read more]

    • “Räkna inte med det. Inte ens jag vet exakt vad Demethys är, annat än otroligt frustrerande.” Eir log varmt åt Joij där hon skuttade iväg framför henom. Självklart lade hen märket till att klänningen gled upp, men valde att inte kommentera det. Joij var definitivt inte besvärad av det, så Eir tänkte inte göra någon grej av det. Iställe valde…[Read more]

    • Joij hade trots allt inte ont av monster personligen, utan det var väl så att hon lärt sig att monste var inte bra. Akademin hade mer tvingat henne att tycka så för att hon skulle skydda platserna hon besökte från monster som skadade eller ännu värre dödade oskyldiga. Monster må finnas i alla möjliga former, det hade hon lärt sig från små til…[Read more]

    • Eir log åt henne. “Och om Eir är ett monster, kan det verkligen vara så hemskt att vara det?” Eir log. Hen tyckte inte om vem hen var i grunden, men Joij respekterade den Eir hon kände. Hen höll om Joij en stund till, ett stort omfamnande där mitt på gatan. Det var natt, så det var ingen som vandrade där just då, men det hade inte spelat mycket ro…[Read more]

    • Joij lyssnade, det gjorde hon och la mycket av allt som folk sa på minnet. Det tog ibland tid för henne att förstår det, men sällan att hon glömde saker som var av vikt. Hon var bara en som behövde sättas i en situation där man nu kom att utveckla orden till en handling så var det lättare att hon förstod dem. För vissa ord var som att bara kasta s…[Read more]

    • Eir höjde ett ögonbryn åt vad hon sa och behövde inte ens fundera på ett svar. “Joij är inget monster. Lite förvirrad kanske, lite oerfaren med världen, lite känslomässigt underutvecklad … men inget monster.” Eir log åt henne.

      När då Joij kom fram till henom och och de kysstes, så förde hen sin fria hand bakom ryggen på henne för att ge stöd…[Read more]

    • Joij ville då förstå bättre, det var inte så lätt. Inte det minsta, så att hon ville ju bara veta att Eir inte behövde känna sig ensam. Joij visste knappt hur man var ensam, då det ständigt fanns någon hos henne. Så att det var vissa saker hon hade svårt att förstå, liksom att hon inte var en som visste varför människor grät, eller varelser gjo…[Read more]

    • “Det är fint av dig, men så mycket som jag må ogilla Demethys så är det verkligen ingen sorg att känna hennes lukt eller smak. Det är henne jag inte gillar. Hon luktar och smakar ljuvligt.” Eir flinade och bytte axel som hen bar täcket på för att vila den första, och flyttade sig till andra sidan om Joij för att kunna fortsätta se henne, för a…[Read more]

    • Joij var en som var mycket stark, trots att kroppen såg stark ut så var det inte som om att den här styrkan var naturlig. Den kom från ett helt annat plan och det visste väl nog Eir och Demethys vid det här laget.
      -“Jag menade inte det ändå.. då Demethys inte är din favorit.” Mumla hon fram lite. Hon vred sig lite för att se på hen.
      Hon kä…[Read more]

    • Eir log åt henne, det var lustigt och samtidigt ganska gulligt att se henne kånka på sadeln, hon borde inte ha kunnat bära den så enkelt som hon gjorde och det fick hela situationen att kittla Eirs humor. “Det gör verkligen ingenting att jag blev blöt. Jag fick en ny tröja i slutändan.” Hen ryckte i den bruna, lite för stora, säckiga, men mycket…[Read more]

    • Load More

    Leave the field below empty!

    A password will be emailed to you.