”Folk som oss?” Frågade hon och spelade plötsligt förnärmad. ”Jag råkar faktiskt vara kunglig”, tillade hon roat, men kunde inte låta bli att skratta åt sina egna ord. Värmen från badet och Arands retsamma humör hade fått henne att slappna av igen och det var nästan så att hon glömde bort alla dagar med tungt humör som låg bakom henne. Hon trivde…[Read more]

Wreax såg på Isra, medan hon gick kring honom, och han visade inte annat än sitt självsäkra leende. Men då han började tala igen hade hans tal en aningen hånfull ton.

“Ni må dansa med demoner, Isra Sarrancenia. Men undervärlden är min. Då ni ber om information med ett par guldmynt, vet ni vem mynten går? Till mig. Och den ni bad informatione…[Read more]

Faegrim lyssnade på Heriberts berättelse som först verkade lite disträ och rörig, men skrattade lite åt berättelsen. Det var inte helt olikt Heribert att bli fast på det viset. Då det blev uppenbart att hans väns äventyrsglöd till sist hade svämmat över och nått en punkt där han inte längre kunde stanna hemma såg han lite tankfull ut. Skul…[Read more]

Hans ord fick henne att le tillbaka minst lika charmigt, fastän det kanske syntes i hennes ögon att det var mycket mer beundran bakom hennes känslor än vad som egentligen var passande. Hon var ung, och kanske var det särskilt tydligt just då, även om hon gjorde sitt bästa för att dölja det.

”Någon lösning skall vi nog finna, vi har trots allt ti…[Read more]

Taewyn kände sig lite gladare då hennes förslag inte blev helt ratat. Och hon hade ju känd… nånting? Hon var inte helt säker om det var inbillning eller inte, men kanske denna skog faktiskt hade magi eller liv trots allt. Hon blickade lite tankfullt upp mot trädet, så som Aeriel gjorde, och lyssnade på hennes förklaring.
‘Det… låter fantastisk…[Read more]

“Där är kämparandan! Precis som jag sa!” utbrast Vinga glatt, trots allt verkade det som om Sloan äntligen förstod orden och kanske han till och med skulle gå med på det hon hoppades att Lucas skulle erbjuda. Hon knuffade till Lucas lite exalterat och ögonen glimrade till.

Energin verkade gå ur Sloan över de hårda orden. Det var så klart inget han ville höra, som han var för envis att höra. I slutändan hade han tjänat Kaelred hela sitt liv, vigt hela livet åt att försvara riket och därefter skola kungabarnen. Nu var han reducerad till skuggan av sin forna heder, och sorgen för allt han förlorat hade tagit över. N…[Read more]

Djan kunde inte annat än att skratta till sitt hysteriska skratt när Sera bet Akila i fingret. Väl var nog att absolut ingen såg honom som en sinnesklar man, så han skulle nog komma undan med det. Han följde händelserna som utspelade framför sig, drack av vinet och ställde ifrån sig glaset på armstödet för att istället vila armarna mot benen där…[Read more]

Orden fick hans kinder att hetta till ännu mer, men han kunde inte rå för att skratta åt hennes ord. Hon var uppfriskande ärlig, nästan brutalt. Han trodde dock aldrig han skulle bli kallat något som liknade en penis gjord av socker. Var det ens möjligt? Han skakade på huvudet åt det hela.

“Låt inte mig hindra dig” sa han, med ett litet skro…[Read more]

Sloans missriktade ilska bekom inte Lucas särskilt mycket. Lukten däremot var kanske inte den trevligaste men Lucas tog  ett steg närmare Sloan när han tittade upp på honom. Lucas såg bara ned tillbaka och krökte missnöjt på munnen i ett glädjelöst, snett leende.
“Lägg inte dina egna fördömda val på någon annan.” rösten var densamma som tidi…[Read more]

Aeriel höjde ögonbrynen och nickade imponerat, nästan ivrigt. “Nej, nej, tvärt om!” Förtydligade hon och skrattade lättsamt. Rodnaden på hennes kinder började nu sakta att tonas bort. “De som inte är närskilt närvarande känner ingenting alls.” Fortsatte hon. “Du förstår, liv flödar igenom allt. Där andra ser bara ett träd, ser vi alver liv.” Förk…[Read more]

Arand nickade lite allvarligt över hennes ord, och hummade något djupt i bröstet. Han hade inte så mycket att säga om hennes beskrivning, annat än att det lät behagligt samtidigt som det lät förskräckligt. Men de båda visste vad som väntade, och blod var ingen nyhet för någon av dem.
‘Jag är rädd att blodet aldrig lämnar mig.’ svarade han henn…[Read more]

Ayperos gjorde en liten gest åt det som om det inte var något att oroa sig för.
‘Jag har inte än lärt mig förmågan att andas under vatten.’ fick han erkänna, och inte var han heller en skepnadsskiftare. Delvis, kanske, men väldigt begränsat.
‘Men jag ska nog hitta på något, fantastiska ting är möjliga med magi trots allt, bara man är kreativ no…[Read more]

Ithilwyn skrattade igen ett muntert klingande skratt åt hans ord. Det var oskyldigt och glatt, som något som inte blivit förstört av omvärlden. Liksom denna skog, som var den äldsta skogen kvar, skyddad från omvärlden, orörd av främlingar. Förutom han som nu stod där.
‘Det hade du kanske blivit.’ fick hon erkänna, trots allt var det en enorm sko…[Read more]

Thovna blev förvånad då hon plötsligt fick hjälp, men hon var inte helt säker på att det var en bra idé att han blandade sig i med denna farliga fiende som redan flera gånger använt magi till sin hjälp. Det var något som inte riktigt stod rätt till, och det blev mer uppenbart ju längre striden höll på.

‘Gofur, akta dig!’ ropade Thovna. Då hamm…[Read more]

Eärmelindo satte sig inte då han av respekt väntade på Vizzearys, trots allt hade den uråldriga alven en djupgående respekt för vad den uråldrige mannen framför dem representerade och vad han stod för. Intresserat nickade han svagt över vad som berättades. Han hade kunnat gissa att det var något sådant, kunnat känna att Vizzearys inte försvunni…[Read more]

Under tystnad betraktade hon honom medan han talade, hennes händer knäppta framför henne i knät. Hon kände ilskan blixtra till inom henne när han talade öppet om Ayperos och de som var efter honom, men hon dolde det väl, hennes ansikte lika kyligt och passivt som det varit sekunden innan. Vem var han som trodde att hon och Ayperos skulle behöva…[Read more]

Det var inte allt för ofta Salim behövde vara med på möten i huvudstaden, trots allt var han Ishaj över Harthir som var den andra största staden i Iselem. Det var allt för mycket administration över den regionen i landet, för att ödsla tid i huvudstaden, men denna gång hade han fått en personlig kallelse han inte kunde neka. Och nu stod de här…[Read more]

Tystnaden var olidlig, det var som om luften stod still. Att tiden hade stannat. Akila strök, nästan en moderlig hand över Seras hand. Om det inte vore för mörkret och ilskan i hennes blick kunde man tro att den var kärleksfull. Utan att tveka bet Sera hårt i drottningens ena finger. Ett krak hördes och det var uppenbart att ett ben hade krossats…[Read more]

Sloan hade satt sig ned igen, och såg upp på Lucas och en stund verkade det som om han inte riktigt uppfattade orden som sades. Men en stund senare verkade det klarna lite, och han hötte en hand i Lucas riktning.
‘Vänta nu här… en minut!’ sa han, och reste sig något ostadigt, men nu hade han svärdsfästet i sin hand, glöd i ögonen och böjde sig…[Read more]