• Djan fuktade läpparna med ett roat leende och tog ett par steg bakåt. Han drack av vinet samtidigt som han följde vakten med blicken. Nu när han kände efter kunde han känna den äldre herrens närvaro, trots berusningen som han faktiskt hade. Det var en såndär påträngande närvaro. För ett ögonblick påminde det om Sera, men han glömde snart de…[Read more]

    • Världen krymper sig mindre och fokuseras till ögonblicket. Han känner den ilande skarpa smärtan från glas som skurit upp hans hand. Adrenalinet som pumpar hans blod i en märklig form av uppjagande. Rummet växer sig mörkare när han koncentrerar sig till att lyssna efter Akilas puls när han tvingar glasskärvan mot hennes hud med ett otäckt län…[Read more]

    • Han kände sig lite uttråkad medan de diskuterade adeln, så otroligt ointressant men det sade honom mycket om vart han råkat hamna. Det verkade troligt att de av hovet själva.
      Han smuttade lite på vinet, det var inte så illa så alltså högt upp i hovet. Inte så bra för artigheter var inte hans bättre sida. Visst kunde ju försöka om han vart tvung…[Read more]

    • Drottningen hade tänkt svara på det som Djan pratade om. Adeln, arvtagare… Allt det där som länge hade funnits i hennes tankar men när han ställde frågan om echer. Var hon nästan säker på att det skulle vara Vendrik… Men nej. Denna person var en helt ny människa. Hon rynkade på ögonbrynet och hummade lätt.

      “Han verkar han ett tycke i vin”…[Read more]

    • Djan kunde inte sluta skratta, men han kunde dämpa det litet granna i alla fall.
      “Mhmm… och en arvtagare nu när Sera avsagt sig.” Det var kanske inte en fråga och han höll ut vinglaset som snabbt blev fyllt till bredden av en tjänare. Med samma fula flin drack han av vinet och fuktade läpparna. Han lutade sig in över hennes axel igen.…[Read more]

    • Xharin såg mot skogen, med visst obehag. Något mer var fel. Luften kändes tung och fel.
      Han såg ned mot sin vän, oroad detta såg verkligen inte bra ut.
      “Kom igen nu Vesiva, vi skall vila men inte Här” han betonade varje ord och hoppades verkligen inte att han skulle behöva bära bort henne en bit till, han var inte säker på att han skulle orka det.

       

    • För att ha hamnat på en helt okänd plats så höll gubben färgen bra bara satt lyssnade och knäckte i sina obehagligt spindellika vita händer. Värmen tycktes inte bekomma honom trotts att han såg ut att vara lite väl varmt klädd för detta klimat. Vita böljande kläder, lika vita som hans långa hår. Han såg ganska malplacerad ut på en sådan här plats…[Read more]

    • Skrattet rev i hennes öron, men hon tycktes finna det roande och ett bredare leende fanns på hennes läppar medan hon dolde det bakom sitt glas.

      “Jag är ett geni” svarade hon, simpelt, som om det vore uppenbart. Hon sträckte på sig och tog en klunk av vinet för att sedan sätta tillbaka kronan på sin hjässa igen.

      “För att ge folket det de vill ha…[Read more]

    • Djan nickade lite och ryckte på axlarna åt namnet, drog sig till minnes av Iserions adelshus och den före detta vinodlande släkten. Han tog precis en munfull av vinet vid hennes nästa ord och fick spotta tillbaka drycken i glaset då han brast ut i ett högt och hysteriskt skratt. Det riktigt skar in i varje person som var i närheten och fortgic…[Read more]

    • De första kommentarena fick henne att fnysa. Kul? De oljudet och idioterna som med lite tur hade hittat i mål. Hon suckade tungt och drog en hand genom sitt hår och tog tag i kronan för att ta bort den från sitt huvud. Hon såg på kronan och hur den blänkte framför henne.

      “Ja, Vendrik Belsante.” sa hon, lite avvaktande. Det var inte så att hon v…[Read more]

    • Djan satte nästan sitt vin i halsen då hon drog tag i honom sådär och fick harkla sig innan hans ansikte brast upp i ett brett flin.
      “Jag roade mig bara. Det är ju därför vi är här.” Han skrattade åt sina egna ord och mötte Akilas blick innan han blev distraherad över hurrandet som blev högre när kamelerna gick i mål. Blicken gick automatiskt mo…[Read more]

    • En kort blick mot vakten, lite besviken att Djans kind inte rörde vid marken. Han lade märke till mannens bleka upsyn och gav till en djup suck och lade en hand på sin panna som hade några oroliga vek synliga där.

      “Inte han också. Det är svårt att få bra vakter nu för tiden. Så beniga… sköra…” klagade hon och tog obekymrat en klunk av si…[Read more]

    • Myllrande människor, musik, tillrop, vadslagning, tärningsspel och rusdryck. Djan var säker på att han dött och kommit till paradiset. Eller nja, hettan var nästan outhärdlig så han var redan inne på sin andra vinflaska där han med ett slugt leende fuskade sig till både pengar och juveler i tärningsspel. Av någon anledning lyckades han alltid f…[Read more]

    • Folket yrde, likt sanden och smutsen omkring nedanför där de satt på två högre uppsatta stolar. Det vita tyget skuggade drottningen och hon lutade sitt huvud i sin hand som vilade mot armstödet. Bärnstensfärgade blicken avslöjade att hon var djupt i sina tankar och kanske något uttråkad lika så. De årliga tävlingarna med patetiska män som försö…[Read more]

    • Ailis korsade armarna som i en själv-kram. Så det var såhär nu? Ett nytt liv bara sådär.

      Hon tårkade tårar igen. De slutade inte rinna men gråten var i alla fall inte okontrollerbar längre. Hon snyftade men rätade ut sin klänning och nickade.

      “Tack..” viskade hon… Hon hade kunnat lämnats kvar för en säker död trots allt.

    • Hans ord var inte allt för tydliga för henne, som om någon mumlade till henne. Solen värmde skönt och det var som om hon inte riktigt hörde något annat än vindens sus. Att skogen var nära dem och kom närmre verkade inte alls finnas på hennes tankar. De hade ju klarat sig?

      Dessutom var det svårt att hålla borta illamåendet och hon använde all s…[Read more]

    • Lika fort som orden lämnade hennes läppar svor hon över sin egna dumhet. Varför hade hon yttrat orden? Ilskan i Ayperos ögon var inte nådig, men hon mötte hans blick utan att vika. Hon stod sitt kast, trots allt, vad fanns det mer att göra? Hon tänkte inte gå på knän och be för förlåtelse. Det hon sa var trots allt rätt.

      Egentli…[Read more]

    • Ett tag hade hon enbart fokus på hästen och äpplet som försvann i ett nafs. Hennes hand blev täckt av hästens spott och hon torkade bort det på hästens man med en liten suck och skrattade.

      “Glupske jävel” muttrade hon för att sedan vända huvudet mot den lilla flickan. Vad var det hon hade sagt igen? Ja just det. Hon mötte blicken med flickan, ka…[Read more]

    • Alven torkade av sig den kladdiga saften på sina byxor och smackade lite med sina läppar. Smaken var god och ringde fortfarande i hans mun. Hans hand klamrade sig fast kring flaskan och ett tag verkade som om han inte riktitg kunde bestämma sig för om han skulle ta en klunk eller inte. Till slut tog han ett hårdare tag om flaskan och en stor klun…[Read more]

    • Einark häpnade över att se hur utsatt han varit, flertalet alver materialiserades ur skogen som från ingenstans. Han beslöt sig för att bocka ”Ja tack Madame Elethi, en eskort vore behjälpligt.”

      Han såg henne upp i ögonen, ”Jag vet inte vad ni har för uppfattning om dvärgar, men jag kan försäkra er om att vi inte har för vana att smyga omkring…[Read more]

    • Load More
    A password will be emailed to you.