Han rycker bara till en gång och det är när något vidrör hans sinne men han slappnar sedan av igen för att sitta kvar där lugnt. När han sedan hör en röst så öppnar han långsamt ögonen för att betrakta skepnaden som fanns där framför honom. Dock förblir han sittande där under tystnad i några ögonblick innan ett roat leende syns på hans läppar för att långsamt nicka.
“Om du är en av vad de folket här kallar för gudar så ja då kallade jag. Men nå vem och vad är du?” Detta var inte riktigt vad han hade förväntat sig att få se. Mannen, om det nu var en man som stod framför honom passade inte riktigt in på de beskrivningar av de Gudar som det berättats för honom om. Men det fanns varelse som kunde ändra utseende lite som de ville och kanske kunde detta vara en av dem. Att varelsen framför honom var gammal till sinnet var tydligt men det skratt och roade sätt som han närmat sig honom på gjorde Yazfein lite fundersam. Detta var inte alls ett sätt Lloth hade agerat på, allt var som sagt ännu väldigt nytt för honom och han försökte ändå ta in det hela.

“Nå om du är en av gudarna så kanske du kan hjälpa mig eller iallafall ge mig svar på några funderingar jag har…” Han ser lite frågande på mannen nu och sträcker lätt på armarna även om han inte röra sig på annat sätt. Att han blivit tillsagd att vara försiktig med vad han önskar får honom bara att känna sig road inombords. Det var inte som att han inte tänkt igenom detta en längre tid. Men nå nu var det bättre chans än någonsin så, varför inte ge det ett försök?

Om han hade lärt sig något från Lloth så var det bäst att inte göra några snabba eller hastiga rörelser. Istället förblev han sittande där och följer figuren med blicken så långt det går. När Loke vandra runt honom går det en kall rysning längs hans ryggrad och namnet verkade på något sätt bekant men han kom inte ihåg så mycket om det just nu. Sen ler han lite snett och rycker på axlarna vid dennes ord om Oden.
“Lloth hade gjort något mycket värre än att ta min tunga…” Han suckar sedan och studerar återigen varelsen som kallade sig för Loke som nu hoppat upp på en sten där. För en kort stund verkar Yazfein villrådig och inte riktigt som om han var beredd på att något skulle svara på hans kallelse men nu hade det skett. Med ett djupt andetag ser han rakt på Loke med en bestämd blick.

“Jag antar att du som en gud vet vad Lloth är och hur hon fungerar… Nå jag söker något annat än henne, jag vill bort från allt vad hon står för. Den sista gången hon sa åt mig göra en sak åt henne så var det för att hon ville se mig misslyckas och dö. Så vad jag undrar om ni som gudar är bättre än Lloth… Och om ni skulle acceptera mig…” Han håller kvar blicken men bakom masken av lugn är han nervös och hundra olika tankar far omkring i hans huvud. Sen sänker han blicken och funderar ett tag.
“Det finns en kalderländsk kvinna som vunnit mitt hjärta, hon har lockat mig från det mörker jag en gång befann mig i… Men…jag kommer antagligen leva många år längre än henne. Kan…kan ni hjälpa mig dela min livsenergi och långa livs längd med henne så vi kan dela åren med varandra?” Hans röst är lite tveksam och han verkar osäker på att det ens var bra att säga det han just sagt. Dock var det vad han ville och varför han sträckte sig ut efter gudarna här.

Yazfein får ta ett par djupa andetag för att ändå hålla sig lugn men det är ett roat leende som syns på hans läppar när Loke har pratar om Lloth.
“Om hon är tråkig eller inte kan jag inte svara på men jag tycker inte om henne… Om jag har vett eller inte är väl något ni gudar bör veta?”
Han ser lite frågande på Loke och ler snett innan han suckar lätt för att öppna och stänga händerna ett par gånger mer för att inte låta sig själv bli för uppjagad men inte upprörd. Han studerar mannen som sade sig vara en Gud men samtidigt tvivlade han inte på det efter hur Loke tilltalat honom och ändå nämnt alla hans tankar så. Vid Lokes fråga om lojalitet så ler han snett och nickar.
“Nå till skillnad från Lloth så tror jag inte någon av er här försöker tvinga till er lojalitet med hot eller tortyr? Om man kan visa sig vara bättre än Lloth i hur man behandlar de som är lojala så är det väl större motivation att vara lojal också eller har jag fel?”
Hans blick smalnar lite och käken är för en stund lite spänd innan han nickar långsamt.
“Ja…det är jag och det är något väldigt nytt för mig men jag vill göra vad jag kan för henne på den tid vi har. Kan jag ge henne lite mer tid så vill jag det.”
Dock verkar han inte förvånad över det Loke säger om att vara redo att göra något för honom. Så det är med en liten suck som han ställer sig upp för att borsta av byxornas knän men nickar.
“Jag är för det första beredd att lyssna på vad det kan vara du behöver från mig innan jag får veta om du kan eller vill hjälpa mig på något sätt.”
Det är en bestämd men lurig blick från Yazfein när han möter Lokes blick och lägger händerna bakom ryggen vilandes på bältet för att känna hur kroppen ändå slappnade av då detta inte var alls som att ha att göra med Lloth eller hennes prästinnor.