- This topic has 22 replies, 2 voices, and was last updated 3 år, 5 månader sedan by
.
-
Nenya fortsatte sin rörelse, lockande och långsamt medan hon såg in i Isras ögon med en liten road glimt och ett snett leende som visade hennes vassa tänder som blänkte i ljuset.
“Åh, på många sätt, Isra Sarrancenia. Inte enbart i ambitioner, men också… familj.” sa hon med ett skratt – som nästan lät glatt och flickaktigt. Lite i sina egna tankar verkade hon rispat Isras hud så att lite blod började sippra fram. Doften fick henne att se ner på armen och hon strök sin tunga över sin tumme för att sedan dra den över Isras hud så att huden läktes och blodet kom på hennes tumme. Obekymrad, som om det var en sak som var normal, tog hon sitt ena finger i vinet för att stryka dem mot varandra för att få bort blodet från sin tumme till en servett vid henne.
-
Hennes blick gick mot punkten på hennes arm där Nenya lyckats dra blod, och hon följde den andra kvinnans rörelser med blicken när hon förde sin tumme mot sin mun för att slicka bort blodet där. Samma tumme som hon sen använde för att sluta det lilla sår hon orsakat. Det hela fick henne att skaka på huvudet, dock inte utan det lilla leende som tyckts ha bosatt sig över hennes läppar.
”Om ni säger så”, svarade hon lite roat, inte helt säker på att hon höll med, men vad gjorde man inte för att hålla på grannsämjan?
Med det så sträckte hon på sig igen och slätade till sitt klänningstyg.
”Jag ska inte uppehålla er längre, jag vet att ni har andra ärenden ni hellre vill uträtta, men jag har uppskattat vår pratstund”, fortsatte hon i samma roade ton, men om hon var sarkastisk eller inte var svårt att avgöra.
-
Det hela var som en lek och hon kunde inte riktigt rå för att ha ett snett, roat leende på läpparna. För att sedan nästan artigt och kanske nästan lite sarkastiskt respektfullt böja på huvudet med sina händer bakom sin rygg för att sedan andas ut i näsan som i ett skratt.
“Åh, ja. Väldigt viktiga ärenden.” instämde hon och svepte resten av vinet för att sätta ner det tomma vinglaset på bordet.
“Men något säger mig att vi snart ses igen…”
You must be logged in to reply to this topic.