Joij är med på noterna, draken hade visat sig mer än ilsk som om att dess humör började gå mot det surare och det är med nöd och näpe som svansen kom att stryka framför fötterna på henne och hon ser förvånad ut i sig för att ville hon inte göra henne illa utan bara skrämma henne?

Det som händer kort efteråt är att Joij ser avundsjuk ut där den rödhåriga kom att hamna på ryggen på draken. -“Orättvist..” för att även om hon hade förmågan att flyga så var det inte alls samma vis som en drake. Hon blickade där på marken där draken vilat och hon verkade som så nosa runt där för att förförlja draken verkade inte finnas på kartan ännu! Nej, hon behövde vänta in de andra.

Hon rotade lite där bland sot och aska, försökte hitta fler spår och möjligtvis något från draken om det vore ett fjäll eller liknande som kan ha tappats. Hon vred på huvudet när rösten plötsligt når henne, trots att drakens ord ännu ekade i hennes huvud.
-“Varför skulle vi.. jag, inte överleva?” Hon lät blicken vila på Jezeral. En smula förolämpad av vad det är han sa.
-“Hände, ers höghet gav sig av för att hon inte vill bli förföljd.. ilsk, är alla drakar.. så?” Rösten undande. Men det fanns inget som tyder på att hon inte skulle förfölja den så fort som Jezeral och Llwyd gav tillåtelse.

-“Den är mindre än jag trodde en drake skulle tänkas vara.. den ville inte vänta på er. Och den rödhåriga godsaken tog den med sig.” Hon lät tungan smeka överläppen, men hennes rotande efter drakfjäll fortsätter.