Förstås var han orolig. En vanlig känsla. Ett tag lät hon tystnaden omfamna dem medan hon sträckte sig efter vinglaset för att sippa. Elegant höll hon sin dryck, inte alls det sättet som man kunde tro att ett monster som hon drack. Ett litet leende fanns på läpparna medan hon betraktade Killian framför sig. Det som hon inte hade förväntat sig riktigt var nästan… ivern att vilja bevisa sig själv.

“Kung Sandor har färre resurser och sprickorna i hovet som Loradon skapat…” hummade Nenya lite förtjust. Att allting inte hade blivit som de tänkt, var förstås inte någonting hon nämnde. Fast å andra sidan, gick någonting alltid precis som man tänkte?

“Vad behövs för att få en man nära konungen?” frågade Nenya till slut, för att sippa på vinet igen och snurra glaset i sin hand. Den röda vätskan skapade ett litet virlande som hon betraktade i tystnad. Ett litet flickaktigt fnitter kom ifrån Nenya, som om Killian eller hon själv sagt något roligt medan hon lät sin blåa blick vandra mot mannen.

“Han behöver en hög position… säg huvudet för familjen Zodiac… Och en fru som kan stöda honom, höja honom, ge honom viktiga kontakter och allierade… En fru som har förståelse och överblick över den politiska atmosfären, en som kan hämta ut viktig och väsentlig information ur rapporterna från alla rikets hörn och kanter. En informatör, som är dig trogen och lojal.’

Lite roat såg hon på honom när det gick upp för honom vilka ord som hade lämnat hennes läppar och vad hon hade i sina tankar. Kanske han egentligen önskade att det var hon själv? Bara tanken gjorde att hon fnittrade till lite roat. För att lägga sina händer på knäna så att hennes bröst framhävdes lite mer innan hon började ta till orda igen.

“Man behöver inte skada dina familjemedlemmar, för att göra dig till överhuvudet.  Mitt släkte har förmågor som du inte ens kan föreställa sig. Det vore inte en omöjlighet för oss att få din far att självmant och frivilligt skriva pappersarbetet som krävde för att ge dig ditt arv redan nu och inte dina bröder. Allt som behövs är lite vilja, och kreativitet. Några dokument, och en namnteckning och en officiell stämpel och det är klart. Ingen behöver dö, såvida du inte önskar det så klart…’ fortsatte hon och tystnade lite efter sina påstående. Hon var förstås en kvinna vid sitt ord. Men kanske Killian hade andra tankar och för att vara ärlig kliade det lite under hennes fingrar.

“Och i läget som rådet vore det klokt för alla hus som svurit ed till hus Saelorian att distansera sig. Trots allt har de bevisats vara vampyrer, och deras dotter lär ha frigjort Ayperos som varit en skugga över Karm sedan dess. Kan man verkligen lita på de furstar och furstinnor som är trogna ett sådant hus? Kanske dags för Le’Brond att stiga upp, och vinna det förtroendet, vinna Saelorians allierade till sin sida?” fortsatte hon roat, för det var ju trots allt henne själv som hon talade om.  Däremot avslöjade hon inte vem ännu.