• “De värnar om sin position på marknaden. Enbart det faktumet skulle gå emot Wreax.” sa hon simpelt och nickade lite lätt åt det hela. Sen förstås, hade säkert det tioende fingret en annan orsak med. Fast det var ingenting hon hade tänkt dela med sig av, det viktigaste var att kunna styra den jävla bläckfisken.

    Hon drog en hand genom sitt hår m…[Read more]

  • Hon verkade inte ha någon lust att dra sig ur hans grepp just då, särskilt inte när han kysste henne som han gjorde och lät sina händer smeka över hennes bara hud. Hans ord fick dessutom hennes leende att bli lite bredare, kanske var det själviskt, men hon hade ingen lust att dela honom med någon.

    ”Bra…” Viskade hon roat mot hans läppar innan h…[Read more]

  • Hon borde kanske inte bli för familjär med Vesvía, trots allt var de knappast jämlikar, men det kändes bra att få dela något så normalt med en annan person att hon inte riktigt brydde sig just då. Sedan hennes bror dött hade hon inte haft ett normalt samtal med någon alls, ett faktum som nästan kändes lite sorgligt, men vad hade hon inte offrat…[Read more]

  • För den korta stund som hon gled ur hans omfamning kändes det kallt och tomt, men han gjorde inga försök att hålla henne kvar. Värmen återvände direkt när hennes händer lade sig mot hans bröstkorg och föste honom bakåt ner på sängen. När hon gränslade honom så smekte hans händer över hennes rygg och sidor mjukt medan han besvarade kyssen me…[Read more]

  • Mannen verkade inte ta illa vid sig när hon inte slog sig ned, men han hade säkert haft med hennes sort att göra förr och visste att de flesta av dem var tämligen misstänksamma. Hon själv skulle väl kanske inte högt vilja erkänna det, men hon var medveten om att det var uppenbart. Hon noterade också att han inte hade givit henne sitt namn, vilk…[Read more]

  • Hon lät sig själv njuta av stunden för ett ögonblick, lät hans händer utforska hennes kropp precis som de ville. Då och då lämnade små nöjda läten hennes läppar och kanske hade hon kunnat fortsätta så, men det var en annan slags hunger som vaknat till liv inom henne igen, och till slut stod hon inte riktigt ut längre. Hon kunde känna hans krop…[Read more]

  • Hans händer fortsatte att mjukt utforska varje liten bit av hennes hud eller de känsligare delarna av henne sekunderna efter att hon uttalat orden igen. “Jag är din… Bara din…” Han viskar på nytt mot hennes läppar innan ha kysser henne med all värme och hunger hon hade väckt igen. Hon var den ljuvaste av drog och begär som fyllde honom så med…[Read more]

  • Nog ville hon stanna. Att tro att hon bara skulle kunna klä på sig och gå igen hade varit en dum tanke, även om det nog hade varit det klokaste. Men så hade hon heller aldrig varit särskilt duktig på att göra det som var klokast, en egenskap som hon var säker på vem hon ärvt den av.

     

    Handen som lämnat hennes mage för att smyga ned längs insida…[Read more]

  • För ett kort ögonblick hade han varit på väg att säga åt henne att stanna om hon ville ha honom. Men hennes läppar mot hans gjorde att de orden snabbt drunknade i andra tankar. Som hur underbart mjuka och härliga hennes läppar var eller hur hans fingrar långsamt började utforska hennes hud igen. Långsamt vandrade hans händer över hennes mage i…[Read more]

  • Hur Isra reagerade förvånade Vésiva och hon klämde hennes hand tillbaka lätt för att sedan nicka lätt åt hennes ord. Hon tog förtsås inga onödiga risker – men att helt sluta, det skulle skada hennes familj likaväl som landet och hennes drottning.

    “Det var inte min mening att dölja det för er, min drottning. Men som ni säger. Ju mindre som vet…[Read more]

  • Utan att tänka på det så sträckte hon sig efter Vesvías ena hand med sin egen och klämde den lätt.

    ”Jag är glad för er skull, men jag menade vad jag sade. Ta inga onödiga risker för min skull. Ni har redan bevisat er lojalitet för mig flera gånger om”, sade hon med ett leende, även om hon inte kunde låta bli att känna en viss lättnad över att in…[Read more]

  • Hans ord fyllde henne med värme, men inte utan att där fanns ett visst mått av rädsla, som om orden innehöll något som hon inte visste om hon var redo att höra än. Hon visste heller inte riktigt vad hon skulle svara på det, men hans hungriga läppar fångade snart upp hennes i en kyss som hon var snabb att besvara. Det han precis avslöjat f…[Read more]

  • Flickans lilla tack hade fått henne att le lite för sig själv, men när hon öppnade dörren och klev in i det ny ytterst behagliga rummet så var det borta och åter var den där masken av likgiltighet som etsad i hennes ansikte. Hon såg sig om i rummet, tog in detaljerna, böckerna längs väggarna, de typiskt Iselemska mattorna, och så mannen som sa…[Read more]

  • Ännu en gång hettade det till i hennes kinder och hon kunde inte rå för att le lite bredare innan hon suckade lite lätt och gjorde en gest framför sig.

    “Ingenting undkommer er, min drottning.” sa hon med en blinkning och drog nästan lite nervöst handen genom sitt hår för att sedan fundera lite på hur hon skulle formulera sig men höll ner huvudet…[Read more]

  • Orden fick Isra att skratta igen innan hon skakade lätt på huvudet, något som fick det vita håret att dansa kort. Kanske borde hon inte fortsätta pressa Vesvía, men hon kunde inte låta bli att vara nyfiken.

    ”Ni vet vad jag frågar om.  Jag vill inte att ni försätter er i någon onödig fara för min skull”, sade hon lite retsamt, men hon fann unde…[Read more]

  • Vid det här laget kände hon Arand tillräckligt väl för att veta att han inte menade något illa med det han sade, men det sved likväl, högg liksom i bröstet. Det var hennes bror de pratade om, hennes yngre bror som hon funnit, död och illaluktande på ett golv, i en stad, i ett land, allt så främmande och ensamt. Hon drog ett djupare andetag i et…[Read more]

  • Ejvald går de få steg som skiljer dem åt, lägger armarna om henne i en faderlig kram, drar henne intill sig och känner styrkan som finns hos henne. Hans hjärta svällde av stolthet ju mer han höll om henne och tänkte på att hon åstakommit. “Ragnhildr, jag är så stolt över dig och allt du har gjort. Varken jag eller Sif kunde ha fått en bättre dott…[Read more]

  • Hans händer smekte mjukt över hennes mage i tankspridda mönster som om han mest njöt av att få känna hennes hud mot sig igen när han funderade. Han lyssnade på hennes ord och var tyst en stund, mest för att han fått hindra sig från att säga något som kanske kunde ha blivit för mycket. Istället så tar han sig lite extra tid att funder över hur…[Read more]

  • Förstås var det svårt att tänka ett liv utan honom. Han hade varit där så många år nu. Fast hon kunde inte förneka honom detta. Inte överhuvudtaget. Även om hon ville skrika och förbjuda honom, kasta skålar och allt.

    “Som du önskar, far.” viskade hon till slut, motvilligt och korsade sina armar igen och skakade på huvudet åt det hela. För hon v…[Read more]

  • Ejvald har börjat plocka med lite få andra saker men vid hennes fråga så stannar han upp. Låter blicken glida mot brasan som nu brann där. Under långa sekunder är han tyst, bara låter blicken vila på brasan innan han ser mot Ragnhildr med ett varmt leende.  “Jag vill inte dö här eller någon annanstans i staden. Det var flera gånger jag borde dött…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.