“Ja…” sa hon, lite tystare för hon mindes att det kanske inte slutade så väl som hon hade hoppats på men hon log lite svagt över tanken på den resan trots allt. Den gången som han hade accepterat henne in i sin hird.
Det tog emot att säga ja, åtminstone till hans senare fråga. För det skulle skapa mycket problem i hennes familj. En av hennes…[Read more]
Han lägger mjukt en hand på hennes och ler lätt men finns ingen sorg i hans ögon utan bara beslutsamhet. Han ser sedan ner i sitt stop och sen på henne igen. “Minns du de historier jag berättat, minns du den där gången i Nirai när du valde var vi skulle ta vägen på nästa räd?” Hans röst är lugn och stadigare än den varit på länge, nästan so…[Read more]
Hon svarade inte på hans första ord, för hon visste redan att det var vad han gjorde just nu, byggde upp tilliten igen. Kanske hade han det för lätt egentligen, hon borde göra det svårare för honom, men hans blotta närvaro gjorde henne svag på mer än ett sätt.
”Och det är där problemet ligger… Min far är en lugn och sansad man, han är klok och vi…[Read more]
Även om orden som Ejvald var menade att lugna henne att få henne att inte vara fäst vid sitt oroande. Fast det gjorde det inte, speciellt tyckte hon inte om att han sa att hans tid var nära. Hon kunde inte förlora honom, hennes ögon smalnade och hon skakade på huvudet. Nästan desperat.
“Nej…! Jag kan inte förlora dig med, far.” sa hon och mött…[Read more]
Han tar tacksamt emot stopet och klappar henne mjukt på axeln innan han dricker djupt ur det. Han slutar kort att dricka innan han tar en till klunk och ser på henne innan han håller stopet i båda händerna, möter hennes blick inget mer än ett lugn och beslutsamhet där. “För det första Ragnhildr du har inget att ångra, du har tagit hand om din fam…[Read more]
Skrattet fick henne att instämma i ett glatt och nästan flickaktigt skratt och det fanns ett charmigt och säljande leende på hennes läppar samtidigt som hon nickade åt drottningens ord.
“Många vänner.” erkände hon med en glimt i ögonen, som avslöjade att bara tanken på att sätta mer press på Wreax gjorde henne upprymd. Hon strök undan några av…[Read more]
Svaret som hon fick var inte något hon var nöjd med och grimaserade lite över det för att resa sig upp och gå mot tunnan för att hälla upp två bägare med mjöd åt dem båda. Oroligt satte hon sig ner framför honom och höll fram hans stop mot honom.
“Det har blivit värre – eller hur? Och jag har varit för fokuserad på mig själv och allt omkring mig…[Read more]
När hon lägger handen på hans kind så suckar han lätt och det märks hur han försöker hålla de darrningarna under kontroll men sluter sedan ögonen för att flytta hennes hand mjukt med sin vänstra som skakar en del. “Jag mår så bra jag kan tänkas må.” Han möter hennes blick och ler mjukt. Det finns ännu styrka och beslutsamhet i hans blick nu. He…[Read more]
Han såg lite förvånat mot henne och lade huvudet på sne innan han suckade lättat över att hon ändå slappnat av lite när hon lutade sig mot honom. Men nog förstod han att det var en massa frågor och tankar som for omkring i hennes huvud just nu. Han ryste lite när hennes hand börjat röra sig över hans arm. Att en så liten och enkel beröring kunde…[Read more]
Hon gillade Vesvías sätt att tilltala henne, men också hur hon liksom stålsatte sig och delgav henne sin plan, eller nå, den delen av planen som fanns. Det var inte helt dumt.
”Jag har hört att det är vad han kallar sig”, svarade hon med ett plötsligt och roat skratt. Kung. Jovisst.
”Ni har vänner i Tionde fingret, inte sant? Tror ni att de skul…[Read more]
Orden som han sa, verkade inte riktigt fastna hos henne men hon nickade tyst åt något att dricka. Kanske det kunde fylla tomheten inom henne? Ett ögonblick senare rynkade hon på ögonbrynen, hade Ejvald darrat till? Hon såg oroligt på honom och svalde något.
“Hur mår du, far? Ärligt nu…” sa hon och reste sig upp för att lägga sin kalla hand…[Read more]
Hans närhet var välkommen och hon lät sig dras bakåt en aning, in i hans omfamning. Hon lade själv en hand över hans friska arm och smekte den lite förstrött medan hon försökte smälta det han nyss avslöjat för henne.
”Du har rätt, jag hade dödat dig”, sade hon efter ett par tysta sekunder och även om det var menat att vara lite skämtsamt så l…[Read more]
Han drog sina händer över hennes kinder mjukt och nickade innan han tog ett djupt andetag, tvingade ner den smärta som dykt upp i vänster arm. “Jag förstår det Ragnhildr och det har du all rätt att vara. Inte enbart efter vad du varit med om idag utan allt som sker. Hrafn, kriget och din sorg. Allt tar på en det gör det men jag vet också att du ha…[Read more]
Ett tag satt hon enbart där, tyst och grämde sig över sina egna sorger. Hon hörde hans ord, men samtidigt var det som om hon inte trodde på det. Dessutom hörde hon fortfarande sin sons ord och ropande efter henne. Hon svalde tyst och mötte hans blick tyst för att skaka på huvudet.
“Jag… är trött, far.” sa hon till slut, ärligt och besvarade i…[Read more]
Han sitter kvar på stolen medan han böjer sig djupt fram, händerna fortfarande på hennes axlar medan hon satte sig ner på golvet framför honom. Det var återigen hans lilla flicka som satt där på golvet, brasan gjorde han såg äldre ut igen men att hon såg ung ut där hon satt. Hans hande rörde mjukt vid hennes kind och log varmt mot henne. Trots a…[Read more]
Hon drog ett rosslande andetag och tryggheten som fyllde henne när hans händer så milt och faderligt strök hennes rygg. Fortfarande höll hon krampakitgt i hans ben, men hon höjde hennes blick. Ännu en gång snyftade hon till och mötte hans blick nästan lite som om hon var en liten flicka igen. Rädd för livet och dess prövningar.
“Jag ids inte län…[Read more]
Ejvald märker inte ens när Ragnhildr kliver in och det är först när hon sjunker ner på knä framför honom som han blinkar till, alla minnen från det förflutna försvinner. Han är åter i nuet, händerna som smeker mjukt över hennes hår och rygg där hon trycker sig mot honom. Hans egna bekymmer som bortblåsta medan han mjukt, varmt och faderligt ler…[Read more]
Yazfein lyssnar på de ord som Maeve säger, förstår dem och tar in dem innan han flyttar sig så han sätter sig bakom henne, benen på var sida om henne medan han mjukt lägger armarna om henne. Lägger sitt huvud lätt mot hennes axel innan han drar henne lite bakåt så hon lutas mot honom. “Hon sa väldigt lite och har berättat väldigt lite om det. G…[Read more]
Allt som hade skett kvällen, hade fått Ranghildr att skaka. Av ilska, eller sorg. En av dem, eller båda. Hon var inte säker. Efter att ha visat sin svaghet så uppenbart framför andra, kände hon sig tom. Som om skalet som en gång funnits där hade försvunnit. Kanske hade det alltid varit en lögn? Kvällen hade passerat förbi långsamt och nattens m…[Read more]
Andar, mörkeralver, hemvändaden barn och örfilen till mannen, en kvinna från Me’er, runes ord om spioner i skuggorna. Vad hade egentligen hänt där i salen? Ejvald hade ställt sig upp med en tanke om att bistå de som stod honom närmast men synen av Ragnhildr, Audgisil och deras barn i sådana känslor hade hindrat honom. Vad hade han ens kunnat gör…[Read more]