• Finn var mer än glad att Corrin drog dem genom andra kvarter än deras gäng brukade hålla till i. Han lufsade bakom Corrin och nickade lite åt Faegrims fråga.

    “Som vår familj, vi var båda hemlösa och de tog hand om oss. På det enda sättet de visste om” hummade Finn, det var inte direkt en lögn. Han visste inte riktigt vad han skulle säga mer me…[Read more]

  • Svaret tyckte behaga Akila och hon satt kvar avslappnat i sin tron med ett varmt leende på läpparna. Blicken var intensiv och det var många som fann blick igenomträngande som om drottnigen visste mer.  Hon gjorde en gest mot den unga kvinnan som stod framför henne.

    “Och nu är du här.” avslutade Akila hennes berättelse och ett litet skratt f…[Read more]

  • Såg på mig igår. Orden fick rodnaden att stanna kvar, men varför skulle han låta en människa ta luften ur honom? Uppenbarligen gjorde hon det för att reta honom… eller testa. Vilket som, skulle han inte tillåta att det fortsätte på sammavis. Ett svagt leende fanns på alvens läppar och han ryckte lätt på axlarna där han sprang vid Neaduins sida.…[Read more]

  • Han vände oväntat snabbt, men kanske hade också hon gjort det, hon hade ju fått en plötslig idé, en idé som skulle kunna vara lösningen på ett tämligen långdraget problem…

    ”Nåväl, jag antar att vi lättast kan komma överens om ert pris efter att ni fått veta vad det är jag vill ha… Kom med mig så kan vi tala mer privat” Sade hon med en axelryckn…[Read more]

  • Vem trodde han att han var? Hans ord skulle kanske ha fått henne att skratta, men istället höjde hon bara en hand som för att tysta honom, eller för att vifta bort hans ord.

    ”Jag har redan ett avtal med handelsgillet som ni jobbar för. Om ni redan har övergivit tanken på era tidigare krav så är frågan åter vad ni vill ha av mig. Jag tänker inte g…[Read more]

  • Maeve replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 5 years, 3 months ago

    Stora delar av natten hade hon spenderat utan någon vidare sömn, men om nervositeten hon kände var positiv eller negativ kunde hon själv inte utröna. Trots det såg hon relativt utvilad ut när hon klev upp den morgonen och förde sina steg till salen där de skulle inta sin frukost. Hon var glad att mötas av enbart Ayperos denna gång, och kunde inte…[Read more]

  • Äntligen en värdig motståndare, tänkte hon nöjt, och följde honom med blicken när han klev upp ur vattnet. Han var trots allt en trevlig syn, men det skulle hon aldrig säga högt, det skulle antagligen stiga honom till huvudet och göra honom olidlig.

    ”Fegar ur!? Jag har bättre blod än så i mina ådror!” Utbrast hon, nästan lite förolämpad över at…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 5 years, 3 months ago

    Kaels lans slog harmlöst mot axelplåten, det var inte vad hon hade väntat på. Att ett bråk hade uppstått vid härolden var ingenting som Vinga hade sitt fokus på. Det var tungt nog med rustningen som var alldelles för stor för henne. För att vara ärlig hade hon inte heller alla regler memorerade. Hur var det nu igen?  

    Faktum var att hon inners…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic En varning in the forum Konungariket Iselem 5 years, 3 months ago

    Orden från Dastan gav henne en annan klarhet och hon försökte intala sig själv ett lugn medan hon mötte hans ögon. Samtidigt lät hans löften inte som om de skulle kunna klara sig. Allt var mörkt omkring dem, det fanns inte ett tecken på varken Sharah eller någon utav asagudarna, inte ens Loke. Hon svalde hårt och försökte att fram någon magi, d…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 5 years, 3 months ago

    Fanfaren ljöd och hon tog hans frustrerande suck som ett tecken på att utmaningen var vunnen av henne. Ett litet längre tag var hon nära honom, för det var som hennes hjärta rusade iväg på något märkligt vis. Hon kunde känna hur hennes kinder hettade till och till slut harklade hon sig och reste sig upp.

    “Jag vann!” utbrast hon glatt, men hon dr…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 5 years, 3 months ago

    “Om jag vill?” frågade hon med ett höjt leende och kände en rodnad sprida sig över hennes kinder när hon höll ner hans hand sådär. Lite prövande strök hon milt sin tumrygg över låret, inte som om hon tänkte på att det skulle ge någon reaktion. Hastigt mötte hon hans ögon med ett retsamt leende.

    “Är det en utmaning?” frågade hon rakt på sak och lä…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 5 years, 3 months ago

    Orden om hans fruga fick henne att rodna lite lätt, vart hade han tänkt gå vidare med de orden? Hon tappade tankarna på det när hon hörde och såg hans uppenbarliga smärta. Milt och stödjande höll hon hans hand, tryckte till den en sista gång innan hon hjälpte honom att få av sig rustninen, brynjan och gambeson. Ett litet skrockande kom ur henne…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 5 years, 3 months ago

    “Du ser förfärlig ut” påpekade hon med ett skrockande där hon satt på en pall och lät den bärnstensfärgade blicken dras mot Lucas när han klev in. Pojkvaskens ord höjde hon ögonbrynet åt. Som om han ens hade haft en chans att neka prinsessan Vinga. Ett retsamt leende fanns på hennes läppar och hon reste sig upp för att granska honom. Hon hade n…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 5 years, 3 months ago

     

     

    Ett kort tag verkade Arlins ord bita på henne och hon sträckte på sig lite glatt, men hennes irritation kom snart tillbaka när hon hörde den där rösten. En fnysning kom ur henne och hon kastade en blick mot damen, hennes leende var vasst.

    “Det är prinsessan Tirrin, ers höghet.” rättade hon Nilla och hennes ton var syrlig och inte något…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic En varning in the forum Konungariket Iselem 5 years, 3 months ago

    Ringandet tvingade Sera ner på sina knän och plötsligt var det inte de hårda stenplattorna som slog hennes knän utan hon fortsatte att sjunka ner. För att försöka resa sig greppade hon hårdare om Dastan. Hon var inte beredd på att han slungade henne fram, inte för att det hjälpte henne allt för mycket. Fast tanken var god förstås. Orden som kom…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 5 years, 3 months ago

     

    Arlin såg på Tirrin och knuffade henne lite retsamt med en armbåge.
    ‘Upp med hakan nu Tirrin. Ska du inte fråga din far om du får följa med till Kaldrland?’ undrade han.

     

    Frågan fick honom att kram om sitt armstöd lite hårdare. Det var ett ämne han helst hade velat undvika, speciellt med drottningen själv vid hans sida.

    “Drottn…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 5 years, 3 months ago

    Den varma och bekanta ansiktet fick hans irritation och sorg att försvinna för en kort stund.

    “Alltid angenämnt att vara i din närvaro övre prästinnan Ieyna och Erethils” sa konungen med ett varmt leende mot henne och gjorde en gest mot en av tjänarna så att hon fick ett glas vin i handen. Han höjde sin bägare mot henne för att sedan låta blick…[Read more]

  • Svaret roade henne något, som om hon inte hade förväntat sig ett sådant svar av henne. Hon strök en hand över kinden ner till hakan medan hon funderade över flickan som fortfarande nästan kysste golvet för henne. En liten nonchalant rörelse som visade att hon hade tillåtelse att resa sig upp innan hon log förväntansfullt mot henne.

    “Och…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 5 years, 3 months ago

    Omedvetet greppade kung Tristian tag i handstödet där han satt när han hörde rösten. Rösten som fyllde honom med både sorg, bitterhet men också en längtan till forna tider. När han var ung och dum. Tanken fick honom att le lite för honom själv. Han höjde sitt vinglas mot Ieyna och instämde i folkets hurrande. Bredvid hans vänstra sida var det en…[Read more]

  • Vinglaset vilade tungt i hennes utsträcka hand, där hon satt tillbakalutad och det fanns en elegans även i hennes mer avslappnade tillstånd. Hon drog en hand genom sitt svarta hår och de många guldarmbanden gav till ett behagligt klirrande ljud som tycktes eka i salen som fortfarande var tom. Eller så tom som den var när man var drottning. Några f…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.