Ise undrade varför Abbe avslog Sigrids förslag men var oändligt tacksam över att slippa vara ett tafatt tredje hjul under resten av hennes vaktpass. Hon fick hålla sig för skratt när han dunkade Sigrid i ryggen, hon hade fått liknande behandling själv och visste att man behövde balansera bort stöten för att inte ramla. Tack vare Abbe och Vidar h…[Read more]

Ise himladen med ögonen mot Sigrud. Dom visste båda hur Sigrud var. Gesten fick hennes huvudvärk att smälla till ordentligt och hon ryckte till. Vidar gick över till henne och frågade oroligt “Är du säker på att du är okej?”
Ise suckade lite och sträckte på sig “Ja, jag får bara vara försiktig ett par dagar tror jag. Det är inget jag inte överl…[Read more]

Ise fortsatte hugga mot bestens i raseri efter att bakbenet var helt avkapat och märkte knappt att Abbe lyckades kapa huvudet. När han högt undrade vad de ens hade slagits emot sansade hon sig nog att sluta hugga med svärdet och när han vände sig till henne och undrade hur det var skakade hon lätt på huvudet som för att skingra det sista av dimma…[Read more]

Ise hörde mer än såg när Abbe lyckades välta omkull monstret, hennes huvud snurrade av smällen från trädet. Hon tog sig stapplande upp på benen just som två pilar från tvillingarna begravdes i skallen på besten. Vidar kom springades och fortsatte förbi henne medan hon gjorde en snabb gest för att visa att hon var okej och att han kunde fokuser…[Read more]

Abbe kom upp och ställde sig bredvid henne när björnen började röra sig mot dom. Ise drog sitt svärd nästan samtidigt som Abbe och rörde åt motsatt håll än honom vid hans förslag om att dela på sig. När Abbe började hojta för att dra till sig dess uppmärksamhet kände Ise oro men också adrenalinet stiga i kroppen. De skulle klara detta, det var två…[Read more]

Lia log tacksamt mot Rushla när hon sa att nyfikenhet var en vacker egenskap. Det var inte det hon hade lärt sig av att växa upp i Barastar men det kändes fint att det fanns folk som uppskattade det. “Otroligt att vara en av grundarna till ett så fint värdshus som Smarriga Smulan.”

När sedan Faegrim berättade hur han hade tappat bort en hel kvä…[Read more]

Ise log varmt och la sin hand på Abbes arm när han snubblade lite över orden och pratade om hur de alla saknade henne. Abbes familj hade verkligen ställt upp när Tyra dog och det kändes skönt att veta att hon och Vidar hade fler att förlita sig på än varandra nu när båda deras föräldrar var döda.
Hennes leende dog bort när knaket ekade genom sko…[Read more]

Ise lyssnade allvarligt på Abbes berättelse medan hon tog en tugga av köttet, det var första gången hon hörde om vad som hade hänt dom, men hon visste att hans familj också hade drabbats hårt av de odödas återkomst. Hon förstod varför ingen pratade om det, hon och Vidar hade knappt diskuterat det som hände dom heller, än mindre med någon utomståe…[Read more]

Ise nickade tacksamt till Gerda för elden, det skulle bli skönt att slippa sitta vakt i kallt mörker. Medan de andra gjorde sig redo för att sova, följde Gerda upp Abbes uttalande om första vakten med att hon och Vidar i så fall tar andra och tvillingarna tar sista. Ise nickade instämmande, det kändes rimligt att Odd skulle slippa vakt idag. Re…[Read more]

Deras färd hade tagit dom ner för de snöbekledda bergstopparna, genom en vacker skog klädd i höstfärger. Skogen hade sakta glesnat och dött av medan de passerade gränsen in i Tharmad. Ise skruvade olustigt på sig när Abbe stannade till en bit längre fram och började diskutera med den äldre kvinnan.

Hon gjorde en mental notering om att fråga gu…[Read more]

“Skönt att man kan dricka utan rädsla att tappa bort sig själv i tid och rum” skrattade Lia och tog en klunk av ölen.
“Och tack för ölen, det var välbehövligt” sa hon och höjde glaset mot Faegrim och Rushla.

Hela situationen var väldigt underlig och hon borde verkligen återgå till att lösa middagen för dagen, men nyfikenheten höll Lia hårt i sit…[Read more]

Smarriga Smulan. Ett lustigt namn på ett extraordinärt värdshus. Lia tittade lite tveksamt på ölen som barterndern ställde ner framför henne. Ett värdshus som var överallt och ingenstans på samma gång – var det verkligen säkert att ta emot något här? Eller skulle hon spendera ett ögonblick här medan åren flöt förbi i verkligheten? Hon…[Read more]

Lia tittade över bardisken och såg en person hon gissade var en ork, hon hade aldrig sett en själv förut, men hade hört historier när hon var barn. Orken verkade bara barterndern, baserat på hennes placering bakom baren, vilket gick helt emot det Lia hade hört som barn, även om lappen över ögat hintade om ett mer våldsamt förflutet. Lias hand gi…[Read more]

En reslig kvinna kliver in, med en tjock päls daperad över gröna jägarkläder. Hennes tjocka vinterkläder sticker ut från mängden i värdshuset som badar i varmt solsken. Hon skakar av snön från sina skor och när hon fäller ner den tjocka luvan ser hon sig undrande om. Hennes bruna hår är kortklippt och och hon har en ögonlapp som täcker ena ögat…[Read more]