• Praasox såg på dom två äpplena, tillsammans på det som mannen kastat innan. Nej, det var inte alla. Han var skarpsynt och kunde räkna, men skulle han se mellan fingrarna eller ej? Mannen var halvt ärlig mot honom i alla fall. Kanske lite mer eftersom han fått tillbaka tre i alla fall.
    Lejonmannen övervägde hur han skulle göra, att låta någon gå hu…[Read more]

  • Den stora lejonliknande mannen fångade äpplet med den stora näven, men han hade inga planer på att låta mannen gå så enkelt. Istället höll han enkelt fram den andra näven med de långa klorna och vinkade lite med fingrarna som ett ‘ge mig’.
    “Allihop, min herre”
    Han visste att många gick i svälttider, men han kunde inte göra undantag för alla. Han…[Read more]

  • Praasox log snett åt mannen som talade till honom och han skakade lite lätt på huvudet.
    “Det tvivlar jag på, seså, hur vill du ha det?” frågade han med sin mullrande stämma men försökte låta vänlig. Svansen svängde smått irriterat bakom honom men öronen var riktade framfåt för att kunna höra allting främlingen sade åt honom. Han tänkte inte bara s…[Read more]

  • Yralissa log svagt där hon stod när Faegrim berättade vem han var och varför han skulle följa med dem. Jezeral var så sur av sig, hon behövde verkligen någon rolig som Faegrim att umgås med. Den mörkhårige alven verkade dock inte tycka detta var alltför roligt men det struntade hon i, för ärligt talat ville hon inte mer än att bara ge sig av och…[Read more]

  • Yralissa gav Faegrim ett stort leende då han gick med på att följa med och då han frågade angående Jezeral så viftade hon lite med handen åt hans håll.
    “Nå, han får finna sig i det” svarade hon enkelt och sträckte fram handen, rörde lite lätt vid halvlingens handrygg.
    “Tack” hon reste sig sedan upp, tog upp en liten vattenpung från sitt bälte och…[Read more]

  • En sorgsen blick fick hon allt när han sade att han sparat sin ljusbomb för rätt tillfälle, detta var ett slöseri egentligen. Stackaren, hon fick helt enkelt återgälda honom på något sätt. Vid hans fråga så suckade hon lågt, sänkte blicken och händerna. Hon ville inte berätta vad hon var, men om Faegrim skulle vilja följa med så borde han veta ex…[Read more]

  • Yralissa fnittrade där hon stod, men försökte hålla sig för skratt.
    “Nej, långt ifrån” svarade hon på frågan om de var kompisar. Det lockade verkligen att bara lämna Jezeral där och fortsätta med livet, men mannen skulle knappast låta henne vara ifred utan skulle nog försöka jaga rätt på henne med eller utan vänner som följde med.
    Hon höll sig…[Read more]

  • Yralissa lyssnade bara med ett halvt öra på det Jezeral sade, det var ju egentligen ingen idé att resonera med honom. Han var för fast i sin egen bubbla för att ens försöka förstå sig på någon annan. Hon suckade bara uppgivet där hon satt, mer fokuserad på sig själv än mannen, men hon hörde ändå hans ord och såg upp. Men hon hann inte göra så…[Read more]

  • Blicken följde en yngling som på något sätt fått hans uppmärksamhet och fastän det var mycket folk så såg han mycket väl vad denne höll på med. Äpplena som åkte ner, undangömda, för att inte betalas. Praasox suckade djupt innan han började röra sig, följde efter mannen en stund innan han ökade på stegen så att han kom ikapp. Den stora handen lade…[Read more]

  • Praasox Xagraz

     

    Den stora varelsen som såg ut som en korsning mellan människa och lejon stod och iakttog en kvinna med två små barn som skulle handla mat vid ett stånd. De försökte pruta priset av säljaren men mannen vägrade, tyckte att hon skulle ha råd att försörja sina barn eller göra sig av med dem. Detta var något som gjorde Praasox ond,…[Read more]

  • Vid sista frågan så gav hon honom en lång blick. Vad trodde han? Att folk skulle välkomna henne med öppna armar?
    “Bli välkomnad med facklor och högafflar? Nej tack, det var lättare att bara försvinna. Förbli anonym ett tag, sköta mig själv och slippa alla andra” behövde hon sällskap så pratade hon med någon förbipasserande några ögonblick eller f…[Read more]

  • Vem de väntade på? Den långe Vargas såg mot Arand innan han svarade med mullrande stämma.
    “Det får du se” lite hemlig kunde han vara, eller hur? Men att de väntade på allas överhuvud kunde väl inte undå honom? Vid nästkommande ord fnös han ogillande.
    “Det är inte upp till mig om ni får stanna eller ej, var glad att jag släppte in dig överhuvudta…[Read more]

  • Yralissa gav mannen en tom blick med sina mjölkvita ögon. Vad var det för fel med att sova uppe där det var säkrare än nere på marken där alla kunde se en? Men hon skulle nog inte förstå sig på honom någonsin, så varför försöka? Då han sedan talade igen genom att kalla henne ‘nekromant’ så korsade hon armarna över bröstet och gav honom en ogilla…[Read more]

  • Efter att han mer eller mindre blivit dumpad av Sparven, då denne bara försvunnit, så hade Kornoc vilsen drivit omkring och gjort en hel del uppdrag som ingen annan ville ha. Han var känslokall, oberäknelig, blodtörstig men stod vid sitt ord om han fick riklig betalning av guldmynt. Denna alvblandning till vampyr var extremt besatt av penga…[Read more]

  • Vargas var knappast imponerad över Arands svar och om han fått välja så hade han säkerligen kastat ut mannen genom porten igen, men som sagt, detta var inte hans beslut. Det var hans härskares beslut och han bara såg till så att Arand kom till rätt plats. Den sistnämnde försökte även samtala med honom och Vargas sneglade emot honom, drog inte en…[Read more]

  • Feffie replied to the topic Hemligheter under trädkronorna in the forum Älvskogen 1 year ago

    Känna av andra magikers intentioner? Då borde han ju känna av att hon inte var ett hot, eller hur? Fast hon valde att inte kommentera det vidare, istället gick hon där och funderade på allt som precis hänt och hur hon skulle komma ur situationen. Men hur mycket hon än tänkte så kom hon inte fram till något vettigt svar.
    Då Jezerals röst plötsl…[Read more]

  • Feffie replied to the topic Blodsand in the forum Konungariket Iselem 1 year ago

    Dom ljusgula ögonen studerade kvinnan framför sig. Dog hon nu? Han tippade huvudet åt sidan medan han betraktade den livlösa kroppen. Det verkade nästan så, men ändå reste han sig inte och gick. Förhoppningsvis skulle kylan från vattnet få henne att vakna till, fast varför ansträngde han sig egentligen? Det var ju inte så att det skulle ge någ…[Read more]

  • Vargas gav främlingen en blick som inte riktigt gick att utläsa vad som var bakom den. Föra honom till ett värdshus eller liknande? Mannen fnös till och skakade på huvudet, styrde stegen åt Turins fäste där han förhoppningsvis skulle vara, annars fick de helt enkelt vänta tills han var fri från andra plikter och kunde ta emot dem.
    “Varga…[Read more]

  • Feffie replied to the topic Blodsand in the forum Konungariket Iselem 1 year ago

    Vad hade egentligen hänt? Xanthyr visste inte. Först hade han levt isolerad efter sin familjs utplåning, sedan hade han hittat en vänlig människa som han vigt sitt liv åt, sedan återförenats med sin yngre halvbror.. men nu? Nu var han åter själv. Hur hade det kommit sig? Varför var han inte kvar i människoflickans värld? Varför stannade han…[Read more]

  • Feffie replied to the topic Hemligheter under trädkronorna in the forum Älvskogen 1 year ago

    Tystnaden som spred sig mellan dem var inte direkt jobbig, det jobbiga var situationen hon befann sig i. Hur skulle hon ta sig ur detta? På något sätt måste hon fly, så var det bara. Att ta risken att dö bara för att hon använt sin magi några gånger som yngre, det var inte rättvist. Det var inget hon var beredd på att göra.
    Då Jezeral talad…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.