• Stopet skänker hon en tacksam blick, för hur kunde hon inte när hon visste att innehållet var mer än bara för vätskans skull. Det gav ju en viss glädje och njutning. Hon flinade nöjt över att höra orken kraxa om hennes fråga om flätan.
    -“Nå, inte ska ni gå utan betalning. Ni verkar flink med fingrarna.” Hon sneglade då på vad hon ändå tycks göra,…[Read more]

  • Det var alltid någon som klagade, eller gjorde sig lustig över nyinkomna där i Värdshuset. Hon brukade ofta vara någon som hörde gliringar men extremt sällan göra mer än att eventuellt skänka dem en blick och något leende.
    Det var mycket som hände där i värdshuset, att det vore ett mirakel att man ens kunde ha uppmärksamhet på mer än det som är i…[Read more]

  • Joij Fier

    En av dörrarna till platsen öppnas sakterligen. Inte till platsen som är full med liv och oljud. Oljud för den som kliver in, smakligt för många andra. Platsen i sig hade blivit som ett andra hem, det dög som sagt när Akademin inte gjorde sitt för henne. För den som klev genom dörren var just en hon. Dörren gled igen och lämnade då…[Read more]

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.