När Bain åter tog fysisk form stod han omsluten av mörkret och skuggorna som sakta rörde sig genom luften. Han såg bortåt Agaroth och svor tyst då hon började veva med sin stav och hans påträngande skuggor avvek likt ett skrämt djur. Innan hon klarlagde allt för mycket av fältet från hans skuggor försökte han sig på att stoppa henne. Med bara…[Read more]
Stenar, små figurer, en skål och en… udda sten. Bain såg tveksamt på alla de märkliga ting Agaroth hivade omkring sig och han hann ställa sig både en och annan fråga innan hon tog till orda. Skulle hon sula stenarna på honom? Var något av detta förstärkning till hennes kraft – eller kanske kapabla att tygla hans egen? Allt var ytterst mär…[Read more]
Bastian höjde ögonbrynen vid hennes förslag, förvånad över vad hon precis hävt ur sig. Skulle han sova som en simpel soldat? På en jäkla madrass direkt på marken? Om han lyckats ta fram ett förslag som skulle förnedra henne hade hon utan tvekan toppat det och bräckt honom. Nu fanns det inte en chans att han kunde förlora, det fanns inte på karta…[Read more]
Floden glittrade vackert i kvällsljuset och Bastian satt i tystnad medan han åt och bara tittade på vattnet. Tänk att det kunde existera ett sådant lugn när hemska konfliker bara var runt hörnet. Så sent som igår hade han varit täckt i sin egen kusins blod och framtida stridigheter var oundvikligt, eftersom visroyen inte helt oväntat vägrat kli…[Read more]
En bit bakom Izana kom Bastian ridandes. Han hade ett allt för belåtet uttryck, något som han gissade skulle gå en viss pappa på nerverna. Men han brydde sig inte, hela magen virvlade av härliga känslor som var omöjliga att skjuta undan. Trots att han älskade att han lämnat Izana full av åtrå och längtan kunde han innerst inne knappt bärga sig sj…[Read more]
Åh, Bastian ville också säga hennes namn om och om igen. Likaväl som han ville höra sitt eget på hennes läppar tills det ekade mellan träden. Han ville slita av henne rustningen och göra både ett och annat som utan tvekan skulle ändra dynamiken mellan dem. Ivern rev i honom när han besvarade nästa kyss, smakade på hennes tunga med sin egen. För…[Read more]
Hennes mothugg slog Bastian som en smäll rakt i ansiktet. Många tankar for genom hans huvud; hur mycket hon frustrerade honom, hur lätt han tappat humöret, hur enkelt hon tog sig under hans hud. Att hon bara vågade vända hans ord emot honom. Det var just av denna anledningen som han dragit dem ur synhåll – han behövde få avreagera sig och få ur si…[Read more]
Ja, hans blick var misstänksam och mer därtill. Det frustrerade honom att Izana klev in och ville lägga om hela deras rutt – mer eller mindre ta över mycket vitala delar av styret av armén. Det fick honom bara att undra över hennes motiv ännu mer. Hans tankar var dock i konflikt eftersom han egentligen fattat tycke för henne. Hon var bestämd…[Read more]
När Izana pratade satt Bastian tyst, sammanbiten. En djup bekymmersrynka hade letat sig in mellan hans ögonbryn och var det enda som avslöjade att han lyssnade, då hans blick kisade frånvarande bortåt horisonten. Många tankar virvlade i hans huvud och han försökte desperat ordna upp dem. Det hon sa var mycket tänkvärt och han insåg att den där Gus…[Read more]
Malia ryckte till när Izana slog armarna om henne, generad över att bli kramad av en halvnaken person. Något tafatt lade hon ena armen om henne och sneglade sedan frågvist mot sköterskan när den vithåriga kvinnan släppt henne. Hon rodnade vid de vördnadsfulla orden. Visst var hon van vid tacksamhet, men som sin bys “helarkvinna” blev hon oftast t…[Read more]
Malia tittade osäkert på sköterskan som förstod hennes hint och följde med in i tältet. Hon ställde sig precis innanför, bakom den korta brunhåriga kvinnan som var där för att läka skadorna. Malias grönbruna ögon flackade tillbaka till Izana men det tog ett hjärtslag eller två innan hon vågade gå längre in i tältet. Hon ville erbjuda sin hjälp a…[Read more]
Bastian rörde inte en min. Självklart skar det i hjärtat när hennes krävande ord övergick i bedjande toner. Ingen hade kunnat säga nej till henne nu och det gnagde i honom något enormt. Han ville säga till henne att hon kunde åka hem till honom, att hon skulle vara trygg och väl beskyddad där innanför murarna samt en vaktstyrka omkring sig.…[Read more]
“Ja, men -” Bastian skulle just svara Bern när han märkte att den vithårige, halvnakne mannen stelnade till. Precis när han skulle fråga lite tyst vad det var gubben hört uppdagades Izana i tältöppningen. Bastian blev alldeles stum av att se henne – kvinnan som varit både stark och ofattbart vacker dagen innan, nu blek och skadad. Han reste si…[Read more]
Bastians ögon blev stora som tefat när Bern började gorma åt honom. Han hade glömt bort det lilla skådespelet de ställt till med och förstod fullständigt varför den store mannen som nu tornade upp sig framför honom var upprörd. Bastian tog ett steg bakåt, redo att fly ut igen om han riskerade att åka på stryk.
“Bern, jag -” Han svalde hårt oc…[Read more]
Känslan när de såg tälten igen var obeskrivlig. Det var som att se sitt hem igen efter en lång, lång resa. Lättnaden sköljde över Bastian i en djup suck. Hela hans kropp värkte från trapatsen ut ur borgen, hjälpandes de andra två att ta sig ut. Varenda muskel i kroppen fick anstränga sig till det yttersta men han höll i hela vägen. Någon nytta sku…[Read more]
Ljudet av stål mot stål klingade genom luften när svärden slogs ihop gång på gång. Edric parerade skickligt och skyddade sin stora kroppshydda utan problem. Han hade även god koll omkring sig, varpå inget tycktes röra honom i ryggen. Likt Bastian var han uppväxt i en fin familj med mycket militära kopplingar och hade därför åratal av träning i b…[Read more]
Bastian jämrade sig av smärta och föll ihop på ena knät när han plötsligt blev slagen. Hårt som tusan, det gjorde något fasligt ont. Var det så jävla nödvändigt? Ingen såg. De kunde fejkat alltihop istället. Men nog såg det övertygande ut där han slokade lutad mot väggen för stöd. Han förde ner svärdet i sin skida igen och höll sig för nacken me…[Read more]
“Uff!” Bastian slog i väggen med en duns när hon dragit in dem i rummet. Först tänkte han protestera, men stängde genast munnen när hon började prata. Hans andning var häftig och tung och bröstkorgen restes under hennes pressande hand. De blå ögonen tittade intensivt på henne, fyllda av en motsägelsefull blandning av beslutsamhet och panik. Det v…[Read more]
Bastians tunga andning, då han börjat brusa upp av sin kusins märkliga beteende, avbröts då Izana föll mot honom. Han tog emot henne med ett puffande stön, ögonen vida av förvåning. Orden i hans öra fick honom dock att stelna till där han stod, halvt hållandes om henne utan att för den delen bli mer närgången än nödvändigt. Pusselbitar föll p…[Read more]
Allas blickar vändes mot Izana och den hud hon blottade. Alla utom Ellie som suttit och utsvultet ögnat maträtterna. Hon kunde knappt vänta på att skålen skulle vara överstökad så att de kunde börja ta för sig. Maten var en av få glädjeämnen i rollen som Edrics nya fru. Bastian, liksom de tre riddarna, kunde minsann inte slita blickarna och…[Read more]