Generalen skrockade till när han hörde Seras retsamma kommentar. Han klappade henne något lekfullt på axeln och log tillbaka. “Det gör det inte mindre sant.” svarade han varmt och nickade. Han kände en uns av lättnad över hennes kommentar, även om läget inte var det rätta. Men det var just det som gjorde att han kände denna lättnad. Den trotsiga…[Read more]

Aeriel mötte Camthalions blick. Hon såg på sin vän i tystnad med oroliga ögon. I en kort sekund var det som att tiden nästan stod still. Plötsligt väcktes till liv igen när hon hörde Neaduins ord. Den blonda, vackra skogsalven vred då på sitt huvud och såg på de två människorna. “Självklart!” Sade hon med en mjuk röst och gav än en gång ifrån sig…[Read more]

Aeriel, som hade noterat Camthalions frånvaro, såg oroligt på sin kapten. Just när hon öppnade sin mun kände hon hur Neaduin plötsligt dunkade henne på ryggen. “Cam-…” var allt hon hann få ur sig innan hon blev avbruten av dunkningen. Något överraskad av det hela, skakade hon på huvudet och harklade. Hon log ursäktande mot Taewyn och Neaduin…[Read more]

Dastan höjde något på ögonbrynet när han bevittnade hur Ismat viftade mot honom. Var det där precis en order..?
Seras ord om tunneln fick generalen att ge ifrån sig ett tyst skrockande följt av ett litet leende på läpparna.
Så klart. Att Sera kände till hemliga tunnlar och vrår i palatset gjorde knappast Dastan förvånad. Om det var någon som förm…[Read more]

Den nedblodade generalen såg frågandes på Ismat, med ena ögonbrynet höjt. En serie av sammanträffanden? Vad skulle det betyda egentligen? Dastans ögonbryn höjdes något ytterligare när han bevittnade hur Ismat med enkelhet skar upp halsen på vakten. Det var helt klart ett oväntat drag, baserat på vad han tidigare hört om kvinnan från Salim. Men tid…[Read more]

“Nej, men vid hel..” Hördes bakom den svarthårige brodern. Rösten var ljus och kvinnlig, men samtidigt något hes och raspig. “Muspelheim kommer hinna frysa till is innan vi når fram.” Klagade rösten något irriterat.
Denna raspiga kvinnoröst tillhörde den unga Tyra Vargabane. Den näst yngsta av de fyra och tvillingsyster till den två timmar yng…[Read more]

Den blåslagne och nedblodade generalen lyfte sakta på sitt huvud när han kände Salims hand på sin axel. Ett lugn lade sig över honom medan han såg på sin vän. Ett spår av ett leende skymtades på Dastans läppar när Salim kallade sin kusin för dåraktig. Hon hade ju trots allt en förmåga att söka sig till trubbel. “Du har mitt ord, Salim.” bekräftad…[Read more]

Aeriel fick en allvarlig, men något orolig blick när hon hörde Neaduins ord. Aeriel blev då påmind om verkligheten som de befann sig i. Allt hade bara några minuter tidigare varit så lugnt och fridfullt. Men Neaduin hade en poäng i det hon sade. Aeriel tvivlade inte på vad Neaduin sade. De båda människorna hade enligt Aeriel visat tillräckli…[Read more]

Dastan höll på att sätta sitt eget blod i halsen när han såg vem som uppenbarade sig framför dem i cellen. “Salim..!?” Flämtade han förvånat. Mer än så hann generalen inte få ur sig innan Sera svarade sin kusin. Dastan vred på sitt huvud och såg bort mot Sera något medlidande.

“Jag förstår din frustration, men försök förstå – Det fanns ingenting…[Read more]

Aeriel såg nyfiket på Taewyn när hon berättade om sin gud. “Jag skulle gärna vilja höra mer om er skapare någon gång.” Sade hon nyfiket, men ärligt.
Den blonda skogsalven såg bort mot de tre som nu kom inrusandes i lägret och gick mot dem vinkades, med ett leende på läpparna. När hon hörde Neaduins ord skrockade hon lätt och lade huvudet på sned…[Read more]

Dastan stod med huvudet sänkt mot marken. “Vad drottningen gjorde mot dig där inne var fruktansvärt. Jag såg smärtan i dina ögon, Sera. Men trots det – trots din smärta, behöll du lugnet. Du lyssnade, du tog dig upp på fötter och gjorde ditt bästa för att ta dig därifrån, precis när jag sade till. Jag såg hur du försökte hålla dig stark och håll…[Read more]

Dastan vred på sitt sitt huvud och såg bort på Sera med en medlidande blick. Hans långa lugg hängde ner framför hans ansikte, och några strimmor av håret hade klibbat fast i blodet som rann ner från hans panna, näsa och mun. “Jag vet Sera. Förlåt mig.. Jag borde ha skyddat dig. Jag borde kommit tidigare.” Sade han något besviken på sig själv. Tr…[Read more]

Dastan slängde en sista blick mot drottningen innan vakterna släpade ut dem ur salen. “Detta är inte över. Ni kommer få betala för detta..” proklamerade han ilsket. Det som gjorde honom upprörd var vad de gjort mot Iselem och dess folk, vad de gjort mot Sera och vad de gjort med den drottning Akila som han en gång såg upp till och var beredd a…[Read more]

Aeriel höjde upp sin hand höll tummen och pekfingret, med ett kort avstånd emellan dem. “Nja, en liten smula kanske.” Svarade hon sarkastiskt och hånlog skämtsamt.
Den blonda skogsalven nickade och såg sen med varma ögon på Taewyn. “Erethil är skaparen av allt liv och allt vi ser omkring oss. Jag antar att hon är vad ni människor kallar för gudinn…[Read more]

Dastan fnös till och med huvudet sänkt mot marken, så hans hår täckte hans ansikte. “…I Sharahs ära?” Skrockade han något tyst. Var det här ett skämt? Rådgivaren var uppenbart fördärvad. Lika fördärvad som drottning Akila. Ja, om det nu fanns något kvar alls av drottning Akila, det vill säga. “I Sharahs ära?” Upprepade han igen. Denna gången lit…[Read more]

När Dastan vred på sitt huvud för att kolla till Sera, fick han syn på hennes panikartade och rädda blick. “Försök att andas. Samla dig, Sera. Jag kommer inte låta dem skada dig.” Sade han betryggande, med en något varm röst. Hans blick var tämligen seriös, men ändå lugn och inte det minsta uppjagad. Kollade man nog kunde nog skymta ett litet, li…[Read more]

Aeriel lyssnade nyfiket till Taewyns ord med huvudet på sne. Hon funderade kort på vad ett värdshus kunde vara. Det var ett ord hon aldrig hört förut. Hon borstade dock snabbt bort det från sina tankar och tänkte att det säkert inte var så viktigt i kontexten. Någon slags form av hus var det iallafall, så mycket kunde hon konstatera. “Hmm.. Jag…[Read more]

Dastan höll ett hård grepp om Seras arm medan de sprang mot den öppna porten. Hans sneglade då och då mot Sera, för att se så hon klarade av att hålla uppe tempot, medan de närmade sig friheten. Plötsligt kände han en fruktansvärd, outhärdlig stank och i samma ögonblick skar ett ringande ljud i hans öron. Med bara några ynka meter kvar, grimasera…[Read more]

“…Alltid.” viskade den forna kaptenen unisont med Seras mimande. Dastans blick skannade ännu en gång av salen och allt folk som befann sig i den. Än hade inte den livade och högljudda stämningen i salen avtagit. Dastan slöt sina ögon och och ett djupt andetag. Det var dags.

Hastigt, slet han ur båda sina händer ur repet som var knutet bakom ha…[Read more]