Aeriel fick syn på fågeln som landade på hennes pil och ryckte lättat i mungiporna. I samma ögonblick fick hon genast en idé. Hon såg fokuserat på den svarta korpen. Skulle det här fungera? Hon tog ett andetag och viskade med största möjliga tystnad – ja så pass tyst att hon knappt hörde det själv. “Jag har en idé. Meddela Camthalion att…[Read more]

Aeriel bevittnade hur de två människorna kom ut ifrån tältet, tillsammans med Camthalion. Med sin fria vänsterhand avlägsnade hon återigen bågen från sin rygg. Den andra handen som höll i dolken, sträckte sig bak över ryggen och grep tag i en pil från kogret.

Hon lade pilen ovanpå sin vänsterhand, drog bak den och spände strängen, sikta…[Read more]

Aeriel som hade tagit av sig sin båge och laddat den med en pil redan innan Camthalion rört sig fram till tältet, spärrade upp sina ljusblåa ögon av ren chock och innan man ens visste ordet av det hade hon spänt bågen av ren reflex. Precis när hon var på väg att släppa pilen hejdade hon sig själv. Hon insåg i sista ögonblick att det kanske inte va…[Read more]

“Två läger?” Frågade Aeriel något småchockat. Hon stod en stund i tystnad och tänkte för sig själv. Hur var detta möjligt? Om så många människor nu tagit sig in i riket och dessutom orsakat alverna skada, vad gjorde gränsvakterna? Vad hade hänt med dem?  En kall rysning löpte längst hennes ryggrad. Aeriel fruktade för det värsta.

“Mm.” hö…[Read more]

Aeriel placerade ena handen funderandes medan hon lyssnade till Camthalions ord. När han pekade upp mot träden höjde hon blicken och såg upp mot tygbiten som svajade lätt av vinden. “Vid Erethil..”hördes tyst från hennes läppar, med något orolig ton.
Verkade inte som hon överdrev, trots allt. Allt pekade på att hennes magkänsla hade varit korre…[Read more]

“Det är sant, det har du rätt i.” Aeriel nickade instämmande. Rötna alver fanns det gott om, det kunde nog de båda intyga om utan att ens behöva fundera på saken.
Även om hon blivit matad hela livet med negativa saker om människorna, så hoppades hon att inte allt stämde som hon blivit lärd.

Efter flera timmars färd utan någon paus, bromsade Aeri…[Read more]

“Mhm.” Hördes från Aeriel. Hon visste inte riktigt hur hon skulle tolka Camthalions kommentar. Var det ett skämt eller menade han allvar? Han hade dock en poäng. Vad kunde de egentligen hitta på? Hon visste trots allt inte mer om människorna än det hon hade fått lära sig som liten. Hon fokuserade på den smala stigen som slingrade sig framför d…[Read more]

Aeriel nickade. “Ja, kapten.” Svarade med ett helt annat tonläge än vad hon tidigare haft.  Kapten. Det kändes ovant att kalla honom för det. Men det var ju trots allt vad Camthalion var – Aeriels överordnade. Det var något hon hade stor respekt för, även om de var vänner.  Aeriel såg upp mot korpen som befann sig uppe i luften. “Hur ser det ut…[Read more]

Aeriel ryckte lätt till med huvudet och rynkade på nästan när Camthalion vidrörde hennes näsa. Inte för att hon hade något emot det, utan snarare för att det skrämde henne lite lätt, då hon inte var beredd på det. Hennes tankar var kvar i det han hade frågat strax innan. Hon kände hon egentligen? Hon visste inte riktigt hur hon skulle svara p…[Read more]

Efter en god stund började löven på marken att prassla en bit bort. Det prasslande ljudet var lätt, och liksom vävdes in i ljudet från vindens sus. Ljudet kom närmare och närmare Camthalion, ungefär som något var påväg mot honom. Snart syntes en silhuett av någon iklädd vackra gröna tyger som stegade med lätta steg mot honom. Den kvinnliga alven…[Read more]