De flesta av byborna var motsträviga och vaga i sina beskrivningar, uppenbart var att de uppskattade denna läkekvinna men verkade rädda för att de skulle missta henne. Det var några yngre mödrar däremot som verkade vara i stor tacksamhetsskuld till läkekvinnan som glatt pratade om “Kessie” och hur hennes örtdrycker räddat deras barn från infl…[Read more]

Afselius skakade hastigt på huvudet, händerna knäppta bakom ryggen och magen högfärdigt i vädret där de gick.
“Det är inte normalt” betonade han “Andra byar har inte alls lika goda skördar eller så få sjuklingar som Vargås” Han grymtade lite för sig själv. “Allting började men den där förbannade halvalven.”

Afselius stannade och vände sig till I…[Read more]

Afselius gillade inte hur hon talade till honom men dolde det väl bakom ett självgott leende.
“Åh, men självklart Paladin Ichia, från mig kommer du bara finna samarbetsvilja ty jag är högst angelägen om att fördriva denna ondska” Iselemkräk. Hans röst var len och han sträckte ut armarna med en bugande gest men de där nedlåtande undertonen fa…[Read more]

Djans blick undvek fortfarande Seras. Så även om hennes hand mjukt tvingade honom att höja hakan så lät han blicken vila på hennes nyckelben. De ljusa ögonen var ofokuserade och frånvarande, precis sådär som när han gått in i sig själv och sina dagdrömmar. Men det var ändå något annorlunda som rörde sig där, något som inte var Djan.

Och viss…[Read more]

Paladin, hon? En otrogen från Iselem? Även han gjorde Athals tecken över hjärtat men den något misstroende minen tydde på att det snarare var för att avvärja ondska än som en gest till henne. Templet måste ha sjunkit långt från sin tro i ren desperation. Det tog ett par sekunder för Fader Afselius att samla sig och han harklade och grymtade lit…[Read more]

Med händerna knäppta bakom ryggen betraktade han med ett auktoritärt leende pöbeln som irrade fram och tillbaka med korgar och små vagnar. De flesta hälsade kort på honom då de passerade och han nickade vänligt mot dem och hälsade med den ena efter den andra versen om Athal. För visst skulle de snart räddas undan från det mörker som lurade i skog…[Read more]

Djan ignorerade aktivt hennes ord om pengar. Ibland glömde han att hon var en prinsessa men vid sådana här tillfällen gjorde det sig påmint. Till skillnad från han själv som växt upp ute i öknen, hans mor som fick kämpa för var dag att hålla mat och vatten på bordet. Hon som lämnade dig. Viskningen kröp som tusentals små spindlar längst hans nac…[Read more]

Även om han försökte så dolde han att han blev tämligen imponerad ganska dåligt över stoets entré. En sådan häst ville han också ha och tankarna gick till hans farmors avskedsord. Blicken gick från det bruna stoet tillbaka till hans något mindre och korthalsade häst från Kaelred. De tre hästarna som kommit med på resan var nog knappt värda att…[Read more]

“Nej! Sera… NEEJ! Vad faaaa-!” Djan spärrade upp ögonen och såg nästan ut som om han tänkte kasta sig över bord efter kronan. Han hostade till och grep hårt tag i tyget över bröstkorgen. “Jag menade inte bokstavligen att du skulle kasta kronan…!” Hans röst var svag efter hostningarna, som om den plötsliga ansträngningen fick honom att få mer…[Read more]

Gormkäfts ord fick Lucas att skratta och han skakade lite på huvudet som om han inte kunde förstå vad han nyss sagt. Vilken liten rackare! Mer än så bekom det honom inte och blicken gick från Catea och upp över vägen. Hennes raka och effektiva sätt fick honom att höja lite förvånat på ögonbrynen men sedan le belåtet då de började gå upp längst väg…[Read more]

Djan sken upp i ett brett leende och sträckte fram armen så den lilla draken kunde kila upp på hans axel. Blicken såg varmt på den lille och hans ögon tårades lite granna, även om leendet var kvar på hans läppar. Han torkade ögonvrårna och nickade medhållande då han såg tillbaka mot staden som långsamt blev mindre.

“Jag förstår inte vad som höll…[Read more]

Blicken föll naturligt på kvinnan som närmade sig och Lucas tystnade, osäker först om hon närmade sig med vänskapliga eller fientliga intentioner. Men så snart hon bugade sig gick den avvaktande minen över i ett leende och han gjorde samma gest tillbaka till henne. Det var med oblyg nyfikenhet som han studerade henne från topp till tå och vid nä…[Read more]

“tjviiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii”
Visslandet från tekannan fick henne att vakna till med ett ryck. I det nyvakna kaoset for hon upp på fötterna och såg sig förvirrat omkring efter vad som orsakade ljudet. De mjölkiga, vita ögonen fann snart kannan där vattnet kokade över, spottande och fräsandes ner i elden.
“Nä nänänänäää…[Read more]

Sasha hade ju tett sig till Sera, eller i alla fall hennes kammare och hållit sig gömd för det mesta. Men den lilla draken följde med utan motstånd när Sera begav sig av från palatset, hopkurad i Seras kappsäck.

Solen var på väg ned över horisonten och färgade den varma kvällshimlen röd och gul. Djan hade redan gått ombord båten som skulle ta d…[Read more]

Lucas kliade sig lite besvärat i bakhuvudet då han insåg vad Gormkäft menade. Skulle han bli ansvarig för en liten gynnare som denna? Han var ytterst tveksam på om Gormkäft ens kunde bita eventuella angripare. Även om hans tänder visserligen såg vassa ut, så kunde de knappast ens punktera en apelsin. Med ett litet hummande sänkte han åter handen…[Read more]

Lucas skrattade gott, det lilla trollet var minst sagt en rolig typ. Med ett djupt andetag samlade han sig och vilade händerna avslappnat mot svärdsknappen.
“Det hade varit förargligt om jag fortfarande sov, det blir svårt att ta sig till Mahadwen då” Hans leende bleknade en aning och blicken gick bort mot alven vid bardisken innan han såg ned p…[Read more]

Djan höll fast vid hennes blick, ögonbrynen med en lätt rynka, bedjande och önskade att all hennes tvivel skulle rinna ut. Så det var med ett lättat skratt och ett brett leende som han gav henne en broderlig puss innan han släppte henne. Det var som att han fått ny energi igen och drog en lättnadens suck.

“Du löser det på nått sätt.” Blicken vand…[Read more]

Lucas fann skogstrollet minst sagt underhållande och hade gått till sängs med värkande kinder från allt skrattande. Men nästa dag skulle bli lång, så det var bäst att vila, även om Lucas säkert velat höra en till historia.

Dagen hade knappt hunnit gry innan Lucas och hans fyra hussoldater var uppe på benen och gjorde sig redo för avfärd. Han f…[Read more]

Lucas rynkade lite på ögonbrynen och skulle precis öppna munnen för att upprepa sin fråga då han trott trollet inte hade uppfattat den. Men då Gormkäft satte sig ned förstod han att trollet bara funderat och rynkan ersattes av ett leende och han nickade intresserat och tuggade i sig det sista av äpplet innan han la ifrån sig skruttet på bordet.…[Read more]