Så hon hade haft rätt i sitt antagande. Inte för att hon misstrott sin egen förmåga att dra slutsatser om hans identitet, men hon kunde inte låta bli att känna sig nöjd. Det var dock ingenting som speglades i hennes ansikte. Endast en glimt av igenkänning reflekterades i hennes ögon och hon log milt då han presenterade sig. Högfärden…[Read more]

Fim studerade Samira medan hon förklarade vad hon kunde och vad hon gjort. Många saker var svårt för henne att förstå. Det här konceptet om Balder som Sharah och underliga ord Caras Idhrenin. Dock började hennes tankar att vandra då hon nämnde sin kära vän. Hennes egna vän behövde hennes hjälp och Samira var kanske den sista pusselbiten i…[Read more]

Aayla hoppades innerligt att han inte levde upp till hennes förväntningar. De med mörkeralviskt blod var i allmänhet otäcka typer att ha att göra med och ryktet om hans metoder var i synnerhet inte mycket bättre. Ett sting av smärta i ryggen påminde henne om de metoder hennes senaste problem använde sig utav. Men hennes blick förblev densamma,…[Read more]

Zaria lutade sig mot den svala stenen då hon såg ut genom öppningen. Över bäcken låg en lätt dimma som sken upp av gryningsljuset. Det såg nästintill magiskt ut och för ett ögonblick glömde hon sina mödor och besvär. Men det varade endast den tid det tog för Kaiyo att besvara hennes ord med sin cynism. Med handen över sin värkande mage g…[Read more]

Fim satt fortfarande med huvudet tillbakalutat och blicken upp bland grenverket, men då Samira höll ut sina händer så fångades hennes uppmärksamhet. Långsamt sänkte hon blicken och drog upp benen mot kroppen och lutade armarna om knäna. Hon gjorde dock ingen ny ansats att sträcka fram sina egna händer, men masade sig lite närmare Samira.

He…[Read more]

Zaria drog tillbaka handen vid hans ord. Hon kunde tydligt höra avsmaken i hans röst och det sved till i bröstet. Utan att säga något kröp hon tillbaka till sin mor, men såg sig över axeln och gjorde en ful grimas när hon trodde han inte såg. Att han hade så mycket emot henne och hennes förmågor kunde hon inte förstå och hon önskade surt a…[Read more]

Zaria följde hans uppmaning under tystnad och väl inne i grottan försökte hon få sin mor så bekväm som möjligt. Inte för att modern varken sa bu eller bä åt vart hon satte sig eller hur hon hade det. Men Zaria koncentrerade sig på att få modern varm och torr efter deras färd genom bäcken. Hon själv hade inga kläder att erbjuda, men hon kunde ta…[Read more]

Samiras fasa gick helt över huvudet på Fim, vilket kunde skyllas på både hennes något bristande empatiska och på hennes väldigt korta uppmärksamhetsförmåga. Istället satt hon där med benen i kort, det breda leendet på läpparna och blicken fäst vid Samiras händer. Med en nickning som svar la hon huvudet på sned i sin fågellika rörelse och sträc…[Read more]

Det var med van hand som Aayla ställde fram både te, fatet med urkärnade dadlar och lerkruset med vin, helt utan att behöva släppa honom med blicken. Hon log åt hans ord om Shai Khana, ett leende som nådde ögonen även om hennes läppar knappt kunde anas bakom det skira tyget av slöjan. Än kunde hon dock inte avgöra om hans komplimang v…[Read more]

Då Odens namn nämndes så vred Fim på huvudet och lät som att hon spottade över axeln, tvi-tvi-tvi.
“Jag har sagt åt dig att inte nämna honom vid namn. Valfader, dödsgud… Vi ska inte åkalla honom,” väste hon lågt och kurade ihop sig där hon satt. Hade hon haft päls hade hon haft raggen rest och hennes blick sökte bland de gulnande barren här…[Read more]

Den beslöjade kvinna som välkomnade Wreax var till det yttre oberörd av hans begäran som annars sågs som väldigt rättfram i den alltid så återhållsamma och artiga kulturen i Iselem. Hon log endast och gjorde en gest åt honom att följa med henne, som om hans begäran varit efter en kopp te. Hon ledde honom genom valvgången och ut i det stora atr…[Read more]

Zaria lyssnade förundrat på vad han hade att säga om hennes mor. Att hon skulle vara ryktbar på en plats långt därifrån kändes så overkligt. För byborna hade hon endast varit Nina, väverskan som kunde ett och annat om läkande örter. Zaria hade ju vetat att hennes mor varit magikunnig, men det hade alltid varit en hemlighet. Precis som hennes egna……[Read more]

Zaria slog ned blicken för att dölja sin skam över att hon glömt att de behövde utnyttja vattnet till att dölja sina spår. Men utan att skänka dem en andra blick så fortsatte han vada genom bäcken och det var helt överflödigt att försöka dölja något. Varför hon nu ens kände att hon behövde dölja det. Hon tvingade sig själv att kliva ned i det…[Read more]

De enda tankar hon hade var att ta sig och sin mor bort från stugan och varelsen som var där inne. När Kaiyo kom ifatt dem på skogsstigen såg hon oroligt in bland träden. Det var en bra idé, särskilt då varelsen verkade förlita sig mycket på sitt luktsinne. Hon tvekade dock och bet sig i läppen. Att ta avvika från stigen och gå in bland träden…[Read more]

Zaria hade absolut ingen plan. Hon hade bara följt rösten i hennes huvud och nu när hon stod med en brinnande kvast mot taket lös den med sin frånvaro. Besten hade fått igenom båda frambenen och i förtvivlan insåg hon att elden knappt tog sig i takhalmen. Hon kunde bara som hastigast se Kaiyo lämna stugan med hennes mor, vilket visserlig…[Read more]

Fim la huvudet på sned med en oförstående min då Samira sa att skogen inte behandlade henne. Men hennes uppmärksamhet gick snart över till hennes händer då de började glöda. Intresserat sträckte hon på halsen och pupillerna blev stora så som hos en katt precis innan den gjorde ett utfall. Men likt en katts korta uppmärksamhe…[Read more]

Zaria hade öppnat munnen för att svara på hans fråga, men blev avbruten av ljudet från varelsen som försökte ta sig in. Förskräckt följde hon ljudet med blicken och kände åter paniken klumpa sig i halsen. Men när Kaiyo tog tag om hennes handleder blängde hon istället surt tillbaka på honom och vred sig motvilligt i hans grepp. Plötsligt var d…[Read more]

Zaria drog tillbaka händerna vid hans skratt med en missnöjd min. Hon förstod inte vart han fått det ifrån att hon skulle döda honom och hade hon inte avskytt honom så mycket så hade orden sårat henne. Hon tog sig för handlederna och backade ett steg då han såg ned i boken. Hennes blick gick mellan boken och honom medan hon gned sina ömma h…[Read more]

Fim hade gett sig av utan några hövligheter eller ytterligare ord. Men Rådare var till naturen lättcharmade och att Samira sagt att hon hade ett fint namn hade inte gått obemärkt förbi. Så hon tillbringade hela natten och efterföljande dag som berguv och sökte över skogen efter en plats som kunde tänkas vara en gammal kultplats. När solen l…[Read more]