För många personer tilltalade henne på en gång och Vinga rynkade lätt på ögonbrynen åt all uppmärksamhet och allt som hände runt omkring henne. Hon log varmt mot Lucas.

“Det är väl intressant, om något.” påpekade hon och undvek smidig alla frågor om tuneringen.

Den lilla prinsessan verkade först ha svårt att placera Lucas med skrattade varmt…[Read more]

Ögonen till Sera var som en storm på ett oroligt hav. Det var något röda efter alla tårar, fast det verkade inte finnas något kvar. Skrattet gnagde lite inom henne. Vad var det som var roligt? I den här situationen. Ett halvhjärtat leende kom från Sera. Innan hon blev mer allvarlig igen.

“Gör det.”

Säg inte så. Orden skavde i hennes öron. Vad fanns det annat för val? Sättet han nyss hade talat om allt… Tårarna skavde fortfarande och hon kunde inte rå för att snyfta till i hans famn. Hon ville inte streta emot och fann hans omfamning skön, men hon drog sig lite tillbaka och såg honom i ögonen igen.

“Du har inget val.”

Allt hade sitt egna pris. Det hade Trond lärt sig från första dagen han satte sin fot i denna stad. Han log vänligt medan de konverserade och lyssnade på hans verkliga syfte. Runstenarna. Det fanns så klart en hel del pengar att gämta där. Det fanns en lurig glimt i hans ögon medan han trummade med sina fingrar över disken och lät blicken dr…[Read more]

Som vanligt värmde den starka drycken och hon skakade lite nöjt på huvudet med en grimars. Eftersmaken var lite mer… sjö och hav än den som hon hade blivit van med i Barastar. För att vara ärlig hade  hon inte riktigt förväntat sig att bli tilltalad av någon. Det var däremot en trevlig överraskning och hon sprack upp i ett brett leende.

“De…[Read more]

Blodsmaken och gråten var fortfarande där och hon kände en tomhet inom henne. Hade hon enbart varit en plåga hos honom? Eller var det mörkret som sa detta. Fast tänk om mörkret som hade befäst sig i Djan egentligen tog fram sanningen. Ögonen blev tomma och som om hon gav upp allt hon försökt att kämpa för sjönk hon med axlarna och blicken.

“Dö…[Read more]

Tristian kunde inte rå för att skrocka till och drog en hand genom sitt hår. En son. Om något var väl det något som han behövde. Men han var fast med en missbildad dotter. Bara tanken gjorde honom ilsken. Inte vacker, tyst. Åtminstone hade hon väl något vett. Han vände sig om och lät ryggen vändas mot Lucas. Det fanns inte riktigt något mer att…[Read more]

Vila, det var väl en bra lösning. Åtmistone till att börja med. Kanske det skulle klarna senare.

“Ska vi… hitta ett värdshus?” frågade hon, lite försiktigt. De skulle väl i för sig ta en stund att hitta ett. Men om de hade tur skulle de inte ta allt för lång tid.

“Om du inte vill stanna här?” frågade hon, lite osäkert, för det var någon hon…[Read more]

Historia, en gång hade det varit hennes största intresse tillsammans med strids och krigstekniker… Nu var hon inte lika intresserad av vad som en gång varit utan vad som nu skulle kunna bli. Däremot ville hon inte vara allt för oartig och log svagt.

“Hus Tenír har styrt i fem generationer.  Min forna släkting Yiera Tenír dåvarande prästinna…[Read more]

Fl’akta? Egentligen var det inte mycket som Jo förstod när de talade med varandra. Så Gork var både, kall, hungrig och… behövde… Han hummade lätt. Nej det kunde inte vara det. Det sista kunde betyda att han menade att de skulle upp. Upp? Även om Gork var stor och stark kunde han nog inte kasta upp Jo dit och han var inte lång nog för att nå u…[Read more]

Flinet blev inte mindre när han fick syn på ett bekant fult bekant ansikte som tog sig ner för hans trappa. Ett ljust skrockande kom från honom och han skakade nätt på sitt huvud så att de mörka lockarna blev ett virrvarr runt mannen.

“Tillhör charmen, serru!” sa han med sin mörkare och behagliga röst. Utan att fråga honom hade han börjat häll…[Read more]

Tristian var en svår man att irritera eller förarga, men trots det spände han käkarna och greppet om glaset blev allt mer hårt. Draken Barthas… Det kunde vara ett skämt, eller så hade hans idiot till syster försagt sig. Han suckade tungt.

“Fingrar, avhuggna delar av ödlor… Brev” sa han och gjorde en gest mot ett bord inte allt för långt ifr…[Read more]

En inbjudande rökplym ur den smala skorstenen från pubben lovade att det fanns mer än dryck och mat, utan även värme. Värmen hade varit som en lockande dam efter några glas vin, allt för frestande  för de flesta. Vem ville inte fly från höstens kalla vindar? Den som ven så att varje gång den öppnades var det alltid någon som huttrade till o…[Read more]

“Det finns andra åtgärder man kan göra för att sakta ner dem.” påpekade Tristian, som om han redan tänkt på det och det fanns ingen road glimt i hans ögon. Ett djupt allvar fanns i hans blick och han lät inte blicken ge vika.

“Du glömmer en viktig detalj med alverna, de har ett annat sätt att strida, med magi.” påpekade han och sedan drog han or…[Read more]

“Är det så?” frågade Tristian med ett höjt ögonbryn och var tillbaka lutad i fåtöljen. Funderade lite över hans ord. Alla rykten som gick. Han ville förstås vara den som inte trodde på den. Hon suckade lätt och gjorde en gest framför sig.

“Ett krig närmar sig, det vore arrogant att ignorera det. Det pågår en diskussion om en gemensam offens…[Read more]

Egentligen var det inte kungen han var ut efter, utan den andra istäälet. Han log svagt, även om det fanns ett allvar i hans ögon.

“Under fredstider har jag tolerat dina äventyr. Men det börjar vara dags att visa din lojalitet till mig och sitt hemland, Kaelred. För att försvara vårt hemland.” sa han till slut och drack en sipp av vinet.

“En vilde? Det har vi inte haft i palatset sedan min syster Vinga försvann. Kanske det behövs för att skrämma vakterna lite mer.” sa han med ett skrockande och skakade på huvudet åt det hela. Så klart var det väl inget han egentligen ville, han drog handen genom sitt hår och flyttade sin löpare så att den var ställd mot hans kung. Han kunde så kl…[Read more]

Hans uppmaning av att vakta sin dam, var inget han hade låtit passera. Ständigt vaksam över shackspelet. Han fingrade på toppen av en bonde och log lite svagt åt Lucas ord.

“Åh, hon målade upp en bild att min dotter är ensam och att din yngsta dotter skulle få samma utbildning… Och sedan så klart Kaels hand.” sa han med ett roat leende fö…[Read more]

Vinga skrockade till. Höra om hennes äventyr? Ärligt talat visste hon inte riktigt om hon hade någon större lust att dela med sig av dem till honom. Men kanske de skulle behövas, för att få tillbaka den där underbara relationen de en gång hade. Hon tog tag i hans kinder och nöp dem lite hårt och retsamt.

“Storebror Tristian vill bara ha lillebro…[Read more]